Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig’. 4 och 5. Två möjligheter att betrakta
gängprofilen. Fig. 4 (till vänster).
"Gängprofil" av hittills vanlig typ med figurens
medelpunkt S i gängtriangelns tyngdpunkt.
Fig. 5 (till höger). "Gängprofil", nytt
förslag, samma utsträckning i längd som fig.
4 men figurens medelpunkt S i
mittpunkten på en flank.
Fig. G. Uppsökning av
flankmittpunkten. De gängfiguren
skärande linjerna gå —
oberoende av deras riktning —
genom flankmittpunkten, då
de av de närliggande
flankerna avskurna sträckorna
äro lika långa. Då 6 icke är
lika med c, är N ej heller
flankmittpunkten.
Fig. 3. Periodiska stigningsfel. Igenkännes på
den med a betecknade förskjutningen mellan två
motstående gängprofiler.
en flankmittpunkt över gängans topp, intilliggande
flankmittpunkt, gängans botten och vidare till nästa
flankmittpunkt, fig. 5. Denna figurs tyngdpunkt
sammanfaller med flankmittpunkten, dvs. den punkt,
som halverar flanklinjen på gängprofilen, då denna
tänkes utskuren i spets. Flankmittpunkten har, som
vi vidare skola se nedan, särskilt stor betydelse; det
är därför ändamålsenligt att göra denna till
medelpunkt för en närmare undersökning. Oberoende av
art och storlek hos avplattningen eller avrundningen
av den ifrågavarande gängprofilen, kan
flankmittpunkten mycket enkelt bestämmas på följande sätt,
jfr fig. 6. Man lägger en linje, som icke
nödvändigtvis behöver vara parallell med gängans axel, genom
den kurva, som anger gängans kontur. Om de båda
till vänster och höger därom liggande flanklinjerna
av denna linje avskäres i lika långa sträckor, går
linjen ifråga genom mittpunkten på figurens mellersta
flank.
Om nu ett periodiskt stigningsfel skulle
konstateras genom att två motstående profiler icke befinna
sig mitt för varandra vinkelrätt mot axeln räknat, jfr
fig. 3, så har detta till följd, att sammanbindnings-
anse bissektrisen till den
av dessa båda linjer
bildade vinkeln vara
gäng-ans axel.
Om vid en cylindrisk
gänga (vid den
sågtan-dade gängan i fig. 8) det
fall således skulle
inträffa, att linjen M1M„
med linjen M1M3 bildar
vinkeln 90° + A och med
linjen M2M4 vinkeln 90°
— A, så ha vi att göra
med ett periodiskt
stigningsfel. Vid vridning
av den gängade kroppen når denna företeelse på ett
bestämt ställe ett högsta värde, avtager därpå vid
ytterligare vridning, går genom noll, når ett andra
högsta värde, dock med motsatt förtecken, går
därpå åter genom noll till sitt första maximum. Det
periodiska stigningsfelet förlöper alltid ungefär
sinus-formigt, jfr fig. 3. Om en mutter med mycket liten
längd skruvas över en sådan gänga, kommer den för
varje varv att skeva. (I Tyskland kallar man en
sådan gänga "taumelnden" eller "betrunkenem
Ge-winde"; i England talar man om "drunken thread" och
avser då en gänga, som oavsiktligt skurits snett mot
axeln, således en gänga med ett s. k. profillägefel; en
gänga med ett periodiskt stigningsfel har en "drunken
pitch".
Flankvinkeln.
Flankvinkeln kan bäst undersökas, om man
betraktar densamma såsom sammansatt av olika
flank-vinkeldelar, av vilka var och en lämpligen angives
såsom den vinkel, som bildas av en flank och den förut
Fig. 7 och 8. Bevis på periodiskt stigningsfel. Fig. 7
(till vänster). Den sågtandade gängan är fri från
periodiskt stigningsfel, då vinkeln, som bildas av
linjerna M1M2 och MiMg, utgör 90°. Fig. 8 (till höger).
Den sågtandade gängan har ett periodiskt
stigningsfel, då vinkeln, som linjen M1M2 bildar med M%Mi
eller med M\Ms, är mindre eller större än 90°.
linjen mellan mittpunkterna på dessa motstående
flanker icke gå vinkelrätt mot gängans axel. Emedan
gängans axel är en tänkt linje, vars definition som
den genom centrum gående linjen ingalunda är
tillfredsställande, skall i stället användas den med
densamma parallella sammanbindningslinjen mellan två
på samma sida av gängan liggande flankmittpunkter,
dvs. linjen M2M3 i fig. 7 eller linjen M„Mi i fig. 8. Om
vi ha att göra med en gänga med oavsiktlig eller
avsiktlig konicitet, så måste vi tänka oss den nyss
nämnda förbindelselinjen mellan flankmittpunkterna
dragen på var och en av gängans båda sidor och
omnämnda förbindningslinjen mellan mittpunkterna
på två motstående flanker, fig. 9. I och med detta
framgår även, att flankvinkeln utom sitt egentliga
vinkelfel också kan hava ett till gängaxeln hänfört
lägefel. Den nu nämnda definitionen av flankvinkeln
är nödvändig vid asymmetriska profiler, t. e. vid
sågtandade gängor. Uppgiften om att totala
flankvinkeln är exempelvis 43° är visserligen nödvändig
för kontroll av det verktyg med vilket gängan skall
tillverkas. Verktygets läge i förhållande till
axelcentrum eller den färdigsvarvade profilens läge i
förhållande till gängans axel kan dock endast be-
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
