- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Mekanik /
8

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Hjulämnets ytterradie = kugghjulets toppradie
m Z2
2

m, Z1

rn — a -

— m x9

mn

■ m x

i i

mn

(12)
(13)

och kugghjulens bottenradier
m Zt

enl. (A) välja a så, att a blir ett avrundat tal
(åtminstone a = helt tal). Ekv. (A) och (B) måste
beräknas med noggrannhet (med logaritnitabell). Ekv.
(C) och (D) kunna däremot beräknas med sticka.
Om ekv. (A) skrives

Zi + Z,

=

mxt

7

–-YYl

6 "

m Z,

12

= •-’» X2

6



(14)

(15)

— A ■

och (B)

a = a0(l + B);...............

kan man approximativt sätta enl. Geckeler:
A

(A’)
(B’)

Och härutav skärdjupet — rt — rb = S0.

B

QQ y/l -f 13 A ÖB v’1 + 1B; «<. = 20°

13

S„ = « — ff „ + -g- m„

m(x1-f jj). ... (16)

och

Detta är emellertid dimensionerna utan glapp.

Önskar man ett glapp mellan kuggarna = Ag kan
man taga ett tillskott till skärdjupet AS:

- -................ (17)

4 sin a„

B

Pfiy 1 26 A pP \ 1 -f 13 B: a0 = 15°;

A S =

Det innebär ofta en betydande lättnad i
beräkningarna, att använda (A’) och (B’) och sedan med
avrundade värden på a gå tillbaka till de exakta
ekvationerna (A) och (B). De flesta författare räkna
vid skruvformade kuggar profilförskjutningarna i
Sedan man erhållit dimensionerna på hjulen måste normalmodulenheter, vilket endast gör systemet
oen-man dock kontrollera, att desamma duga att an- hetligt och oklart,
vända.

Sålunda får ej toppradien vara så stor att kuggen
blir spetsig. Alltså

rt<

Jo
eos y

(18)

där y bestämmes (se fig. 1) av ekv.

tg y — y = x + tg a. - a0.... (19)

Vidare får vid raka kuggar ingreppskonstanten
ej bli för liten, |eos ß =

£ = } [(tg ß1 - tg a) Zl + (tg ß2 - tg a) Z2] ...(20)
£ > 1,1.

För säkerhets skull bör man även kontrollera, att
stora hjulets kuggtopp ej kommit för långt ut, så
att den kommit utanför den tillåtna delen av
ingreppsfältet.

Exempel 1:

j zt = Z2 = 9;
i m = mn — 10.

En approximativ beräkning av (A’), (B’) och (C) ger
ett värde på a av ca 96. Vi välja därför

a = 96;

vidare är

a0 = 90.

Ekv. (B) ger sedan

90

och således
vidare är

eos eos 20°:

96 ’

a —28°14’29";

r*2 < \/r„*2 + <Joi + roi† tg» a....... (21)

Jag sammanfattar sålunda de ekv., som äro
fundamentala för bestämmandet av x1 resp. x2.
Ekv. (7) som också kan skrivas

x = 4,5 •

Fölmer:

Uggla:
Uggla:

Xi —|— ■

zi + z2 tga—a—(tga0

tg «„

eos a0
eos a

?! ^ eos <P —

2 eos <p [eos2 9o -}- tg2 an]

t»*2 a

1 ^ ii

* (A)

... (B)

... (C)

... (D)

tg a—a;— 0,0442*24;
tg 20°—20° — 0,014924;

således av (A)

0,O293 .
0,36397’
= 0,36226;
härav hjulens toppdiam.

2 r, — 2 [96 — 45 — 3,62? + 10] = 114,754.

Glappet önska vi hava = A,, 0,2 mm. Således
AS’ 0,15.

Totala skärdjupet således

130

S = 96 — 90 +

7,2452 + 0,15;

= 20,57 mm.

Om centrumavståndet a ej är givet utan kan väljas Villkoren (18), (20) och (21) äro uppfyllda, varför
godtyckligt, kan man vid bestämmandet av x1 + x2 de beräknade data kunna användas.

8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940m/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free