Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Efter föredraget lämnades ordet fritt varvid en kort
diskussion mellan professor C. E. Hubendick och
föredragshållaren uppkom. Ordföranden framförde slutligen
avdelningens tack till hr Carlberg för det klarläggande
och intressanta föredraget.
Söm sista punkt i programmet stod:
"Centerless-slip-ning av projektiler", ett kort anförande av ingenjör A.
Laurin. Hr Laurin började med att fråga varför man
skall slipa en projektil, om den gör sin tjänst oslipad,
när man ändå i dessa tider på några timmar kan
förbruka mera än månaders tillverkning? Jo — sade
talaren — även i förstörandet måste man anlägga
ekonomiska synpunkter, skapa största effekt till lägsta
kostnad. Slipning av projektiler medför, lägre
svarvnings-kostnader, mindre måttvariationer, bättre ytor, ökad
skottvidd och tillsynes bliva även eldrören sparade vid
användning av slipade i stället för svarvade projektiler.
Detta att slipa projektiler i stora kvantiteter enkelt och
fort, har blivit möjligt endast tack vare den utveckling
centerlesslipning undergått de senaste åren.
Centerless-slipningen i modern skepnad är en relativt ny
bearbetningsmetod, och först under de senaste 15 åren ha mera
fullkomnade maskiner förts fram på marknaden.
Numera slipar man på detta sätt alla slag av material
såsom stål, järn, metaller, hårdgummi, bakelit, glas,
porslin, kork, trä etc. etc.
De element, på vilka centerlessmaskinen i första hand
baseras är slipskivan, reglerskivan och stödskenan.
Talaren redogjorde härefter ingående för verkningssättet
hos centerlesslipmaskinen.
Centerlesslipningen kan uppdelas på i stort sett två
huvudgrupper: "Genomgångsslipning och
instickslip-ning." Instickslipning ifrågakommer när ett och samma
arbetsstycke har olika diametrar, ansatser eller
utskjutande delar. Ingen axialrörelse äger här rum, och
matningen sker genom att slipskivan föres fram.
Projektiler erbjuda ju mer eller mindre oregelbundna profiler,
och slipas i centerless från de minsta till rätt stora
dimensioner. Härefter redogjorde talaren för slipning av
pansar- och spårljusgranater från 20—25—37—40 mm
och upp till 7,5—10,5—12 och 15 cm, eventuellt större.
De slipas med fördel såväl enligt insticks- som
genomgångsförfarandet. Talaren lämnade här en del
kapacitets- och kostnadsuppgifter för centerlesslipning av
olika projektiler samt motsvarande siffror för
bearbetning i supportsvarv eller automat.
För dessa slipningar i massproduktion ifrågakomma
helt automatisk slipning med in- och urmatning av
arbetsstycket från magasin, lika väl som halvautomatisk
med inmatning av ett arbetsstycke pr frammatning av
slipskivan.
Centerlesslipningen erövrar alltjämt nya
arbetsområden, och sådana finnas redan, där vissa arbeten ej
kunna utföras på annat sätt.
Ordföranden framförde avdelningens tack för det
intressanta och givande föredraget, som beledsagades av
ett antal instruktiva ljusbilder.
Ordföranden förklarade sammanträdet avslutat.
Efter supén samlades de fåtaliga kvarvarande till en
enkel eftersits i yttre klubbrummet. Sammanträdet var
besökt av ca 30 ledamöter. Detta ringa antal får
tillskrivas det utomordentligt spända läget i avvaktan på
fredsslutet mellan Finland och Ryssland.
G. P—a.
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll måndagen den 15 april 1940 sammanträde under
ordförandeskap av tekn. dr N. Gustafsson.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
ut-sågos civilingenjör T. Nordensson och civilingenjör S.
Ejermark.
Med anledning av kvällens föredrag hade inbjudan
utsänts till Kungl, automobilklubben, Svenska
motorklubben, Automobilbesiktningsmännens förening, Väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen, Statspolisen,
Industrikommissionen, Bensin- och oljenämnden, Gengasnämnden
och Svensk motortidning.
Då inga skrivelser förelågo till behandling
överlämnade ordföranden ordet till aftonens förste
föredragshållare, civilingenjör H. HIkanson, som i sitt föredrag
talade om "några utblickar över motorbränsleområdet".
Föredraget jämte den efterföljande diskussionen
kommer att publiceras i Teknisk tidskrift. I diskussionen
begärdes ordet i nämnd ordning av följande hrr:
direktör C. A. Jacobsson, civilingenjör R. Stéenhoff,
civilingenjör E. Velander, civilingenjör H. Håkanson och
civilingenjör R. S. Ahlström. Ordföranden framförde
härefter ett hjärtligt tack till hr Håkanson för de
synpunkter han givit de synnerligen aktuella problem inom
motorbränsleområdet, som vi i framtiden få söka att
knäcka.
Härefter överlämnades ordet till civilingenjör R.
Stéenhoff, som talade om bilinspektionen vid A.-B.
Stockholms Bryggerier. Talaren redogjorde för den
noggranna bilkontroll, som ägnas företagets ca 300 bilar.
Denna bilinspektion, sade talaren, har synts oss bliva
till nytta icke blott för företaget självt utan även för
det allmänna, dels genom att bensinförbrukningen och
antalet olycksfall minskas och dels genom det exempel,
som därigenom gives åt andra att också i tid se om sitt
hus i detta avseende. Föredraget finnes publicerat i
Teknisk tidskrift häfte 20 den 18 maj 1940.
Ordföranden lämnade ordet fritt, men som ingen av de
närvarande hade några frågor att göra eller andra
synpunkter att anföra, framförde ordföranden avdelningens
tack till civilingenjör Stéenhoff.
Efter supén samlades de kvarvarande till en enkel
eftersits. Sammanträdet var besökt av ca 50 ledamöter.
G. P—a.
Litteratur
Insänd litteratur.
Elfman, Lennart, Hydromekanik. Andra uppl. 71 sid.
med 56 fig. Stockholm, Svenska bokförlaget Albert
Bonnier, 1940. Pris häftad kr. 3:—.
Hultstöm, G., Materiallära. Utgör nr 8 av Flyg- och
Motortekniskt Bibliotek. 140 sid. Stockholm,
Albert Bonnier, 1940. Pris häftad kr. 4: 75.
Nerén, Jan, Praktisk fräsning. Lärobok i fräsningens
grunder, beskrivning av maskiner och verktyg,
praktiska exempel. 242 sid. med 141 fig. och tabeller.
Stockholm, Åhlén & Söners förlag. Pris bunden kr.
8: 75.
Volk, C., Die maschinentechnischen Bauformen und
das Skizzieren in Perspektive. Sjätte uppl. 50 sid.
med 100 fig. Berlin, Julius Springer, 1940. Pris
häftad M. 2: 60.
Volk, C., Das maschinenzeichnen des Konstrukteurs.
Sjätte uppl. 86 sid. med 249 fig. Berlin, Julius
Springer, 1940. Pris häftad M. 3: 60.
Bittner-Klotz, Furniere—Sperrliolz—Schichtholz. Del.
II, Aus der Praxis der Furnier- und
Sperrholz-Her-stellung (av Ludwig Klotz). 54 sid. med 74 fig.
Berlin, Julius Springer, 1940. Pris häftad M. 2: —.
Wichmann, H., Maschinen und Werkzeuge für die
spangebende Holzbearbeitung. 59 sid. med 125 fig.
Berlin, Julius Springer, 1940. Pris häftad M. 2: -—.
winston, Stanton, E., Machine design. A text
presen-ting those fundamentals of theory and analysis
which are basic to the field of machine design. 333
fig. med 14 5 fig. Chicago, American Technical
So-ciety, 1939.
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
