Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
MEKANIK
Redaktör: H. F. NORDSTRÖM
HÄFTE 8 utgiven av svenska teknologföreningen 17 AUG. 1940
INNEHÅLL: Kungl, tekniska högskolans hållfasthetslaboratorium och några därstädes utförda arbeten,
av professor Folke Odqvist. — Hjälpmedel vid beräkning av lastkrokar, av byrådirektör E. Pelow. —
Litteratur.
Kungl, tekniska högskolans hållfasthetsla boratorium
och några därstädes utförda arbeten.
Av professor FOLKE ODQVIST.1
För en tretton fjorton år sedan höll min företrädare
i ämbetet från denna plats ett föredrag med
liknande titel (1), vari han beskrev det då nyinrättade
hållfasthetslaboratoriet vid tekniska högskolan.2
Härvid beskrevs det dåtida apparatbeståndet, vari ingick
enheter, som på sin tid övertagits från dåvarande
"tekniska högskolans materialprovningsanstalt" på
Drottninggatan, som bekant föregångaren till Statens
provningsanstalt. Det är min avsikt i det följande att i
huvudsak blott dröja vid de viktigaste maskiner och
apparater som tillkommit efter professor Ljungbergs
föredrag.
Först ett par ord om laboratoriets ändamål. Inom
modern hållfasthetslära finns en stark tendens att
söka åvägabringa överensstämmelse mellan de sedan
länge bekanta elasticitetsteoretiska grunderna och
verkligheten. Icke så att dylika strävanden skulle ha
saknats tidigare. De ha tvärtom varit lika gamla
som ämnets ingenjörstekniska tillämpning överhuvud.
Skillnaden torde ligga i att man kommit därhän att
ett förverkligande av de nämnda strävandena
förutsätter systematiska laboratoriemässiga
undersökningar. Forskningen på området har följt vissa bestämda
linjer som ge sig själva på grund av materialens
egenskaper under olika betingelser. Sålunda har
uppkomsten av kvarvarande deformationer i metaller som
överbelastats statiskt gett upphov till
plasticitetsteo-rien. Uppkomsten av deformationslösa brott efter ett
stort antal påkänningar, var och en otillräcklig att
framkalla brott i och för sig, har lett till djupgående
undersökningar över utmattningsfenomenen o. s. v.
Det är klart att vidgat vetande på dessa områden i
högsta grad intresserar industrien och forskning
bedrives också inom industrien i intim samverkan med
de praktiska erfarenheterna från
tillämpningsområdena. Jag tänker härvid på sådana arbeten som de
svenska järnbrukens materialundersökningar,
kullagerindustriens utmattningsundersökningar o. s. v.
Men det finns vissa forskningsuppgifter inom områ-
1 Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelning för Mekanik vårmöte den 14 maj 1940.
2 Siffror inom parentes hänvisa till litteraturförteckningen
i slutet av avhandlingen.
det som äro särskilt lämpade för ett
högskolelaboratoriums verksamhet och som kanske t. o. m. bäst
bedrives där. Dessa uppgifter gälla vad som
tyskarna kalla "Grundlagenforschung".
Hållfasthetslaboratoriet vid tekniska högskolan bör alltså utrustas med
tanke på lämpligt- utvalda forskningsföremål inom
denna krets. Exempel på dylika uppgifter äro
utmattningsundersökningar på hela konstruktioner med
syfte att verifiera sådana beräkningsmetoder som
framkommit i Tyskland och publicerats av Y. D. I. i
de s. k. "Arbeitsblätter" (2). Ett annat exempel
utgör s. k. "krypförsök", som avse metallernas
egenskap att vid högre temperaturer flyta sakta under
inverkan av även måttliga påkänningar. För ett
högskolelaboratorium lämpar sig här att genom
långtidsförsök under konstanta yttre betingelser verifiera
resultat av korttidsförsök utförda vid
industrilaboratorier (3) osv.
I samband med dessa och liknande undersökningar,
varom mera i det följande, har tillkommit en allmän
fordran på ökad förståelse för materialens
individualitet eller med andra ord ökade krav på samarbetet med
de rena materialexperterna. Det har sålunda gällt att
fylla ut luckan mellan konstruktör och
materialspecialist, två kategorier av tekniker som alltid visat
stor benägenhet att misstro och missförstå varandra.
Enligt sina stadgar skall tekniska högskolans
institutioner ägna sig åt forskning och undervisning var
och en inom sitt område. För hållfasthetslaboratoriets
del följer då att utöver nyss skisserade
forskningsuppgifter i undervisningen söka inarbeta förståelse för
beräkningsmetodernas tillförlitlighet och användbarhet.
Väl medveten om att det ännu återstår mycket att
göra inom det skisserade programmet skall jag nu
först redogöra för laboratorieutrustningen och
därefter för några utförda arbeten. Det ligger i sakens
natur att jag härvid till stor del kommer att dröja vid
ofullständiga eller halvfärdiga undersökningar.
Laboratoriets maskin- och apparatutrustning.
Av de maskiner som på sin tid beskrevs av
professor Ljungberg förtjänar särskilt Alphas 50-tons
dragprovmaskin (fig. 1) att ånyo omnämnas. Visser-
21 sept. 1940
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
