Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Alphas 50 ton dragprovmaskin. (Alpha 50 tons balance
type testing machine.)
ligen är den av Ljungberg beskrivna
löpviktsförställ-ningen numera ur funktion, men maskinen som helhet
har under 20 år gjort god tjänst med bibehållen
noggrannhet, trots delvis hårdhänt behandling. Den
användes regelbundet för kurslaborationerna, vilka äro
ordnade med små grupper om 5 à 6 deltagare så att
alla skola få tillfälle att taga personlig kännedom om
utförandet av standardproven.
Figur 2 visar en utmattningsmaskin, ritad och
byggd vid institutionen, omnämnd men ej beskriven i
Ljungbergs föredrag. Den medger medels påläggning
och avlyftning av vikter pulserande belastning,
dragning eller tryck i olika kombinationer. Genom
påläggning av vikter på den undre hävstången alstras
dragning (+) och genom påläggning på den övre
tryck(—). De båda ur maskinens underrede
uppskjutande borden lyftas och sänkas omväxlande.
Härigenom åstadkommes att under en belastningsperiod
belastningsgränserna kunna varieras mellan
godtyckliga positiva och negativa värden, vardera dock högst
2 à 3 ton, för att maskinen skall gå lugnt utan stötar.
Maskinen är driftsäker och kräver obetydlig tillsyn,
åtminstone vid provning av ej alltför veka
konstruktioner. Många undersökningar ha utförts med
densamma, vartill både ingenjör Wallgren3 och jag
återkommer i det följande. Maskinens egentliga
nackdel är dess låga fart, blott 100 v./min., betingad
av att masskrafterna och stötarna vid vikternas
påläggning måste vara små.
Det blev min första uppgift som
institutionsföreståndare att skaffa en tidsenlig utmattningsmaskin. I
min skrivelse till anslagsbeviljande myndigheter
framhöll jag lämpligheten av att inköpa en färdig maskin
av i marknaden befintlig typ, och alltså ej konstruera
3 Syftar på föredraget "Något om sprickbildning i
ångpannematerial" av civilingenjör G. WIllgren, som kotnmer
att publiceras i Teknisk tidskrift Mekanik inom den närmaste
tiden.
och bygga maskinen i egen regi, ty "dels bleve den
för samma kvalitet erforderliga kostnaden ej med
säkerhet så mycket mindre, dels skulle framför allt
laboratoriets fåtaliga personal komma att för år
framåt härigenom distraheras från andra trängande
arbetsuppgifter". Synpunkten behjärtades och 1938
års riksdag beviljade 26 800 kr. för anskaffning av en
s. k. universalutmattningsmaskin.
Ändamålet med maskinen är att vid sidan av rena
materialprov framför allt kunna göra prov på hela
konstruktioner och konstruktionsdelar. Härför
fordras bl. a. stort inbyggnadsutrymme för proven och
att maskinen arbetar oberoende av fjädringar och
förändringar hos dessa. Jag skall redogöra för de
ytterligare synpunkter som lades på anskaffandet av
utmattningsmaskinen, då de kunna ha allmänt intresse.
Yid tidpunkten ifråga (sommaren 1938) fanns i
marknaden tre fabrikat som kunde komma i fråga,
Sch ene k, Losenhausen och Amsler. Alla
tre fabrikaten äro välkända och goda. Om jag som
resultat av min utredning ju måste bestämma mig för
ett av dem, så tror jag inte att de båda andra därför
behöva känna sig tillbakasatta. Scheneks maskin är
byggd på principen: resonanssvängningar framkallade
av roterande obalans i ett elastiskt system, där
provstången är inkopplad. Losenhausen och Amsler äro
hydrauliska pulsatorer. Hos samtliga är man inställd
på att reglera belastningsgränserna konstanta,
oberoende av eventuella deformationer hos provstången.
Denna synpunkt är viktigare än man i första
ögonblicket är böjd att föreställa sig. Den närmast till
hands liggande anordningen enligt vidstående schema
(fig. 3) ger konstant amplitud å, men spänningen blir
ej konstant under försökets gång enär avvikelser från
Hookes lag uppträda. Alla tre fabrikaten kunna
åberopa speciella förtjänster, men ha också vissa
nackdelar.
Scheneks maskin som synes i fig. 4 har fördelen av
hög hastighet, 3 000 v./min och liten effektförbrukning.
Fig. 2. Specialkonstruerad utmattningsmaskin av K.
Ljungberg och O. Hallström. (Special balance type fatigue testing
machine by K. Ljungberg and O. Hallström.
82
21 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
