Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Fig. 4. Scheneks pulsator, resonansmaskin. (Schenck
resonance type pulsating testing machine.)
Fig. 5. Losenhausens hydraliska pulsator.
(Lösen-hausen resonance type pulsating testing machine.)
då det kan vara av intresse att med ett statiskt
förprov bestämma spänningsfördelningen med
tenso-metrar. Dessutom har ju laboratoriet hittills saknat
en hydraulisk dragprovmaskin, en typ som numera
användes så gott som uteslutande i utlandet.
Hydrauliska pulsatorer äro i regel inrättade för
enkelriktade pulsationer alltså belastningar från noll
till + eller från noll till —, varjämte man utan extra
anordning kan lägga på en statisk förlast av samma
tecken som pulsationerna. Som speciella nackdelar
hos Losenhausen kan framhållas att maskinen är
förhållandevis vek, så att man kan pulsera blott med
halva statiska lasten, samt att tillsatsanordningarna
för utförande av ± försök äro särskilt skrymmande
och dyrbara,
Amslers maskin är däremot robust byggd, tillåter
pulsation med nära nog hela statiska lasten och är
av de tre fabrikaten mest okänslig för förändringar i
provstången. Den har en enkel och överskådlig
konstruktion med frilagda detaljer. Denna egenskap är
till enbär fördel vid ett högskolelaboratorium, där den
mera strömlinjeformade Losenhausenmaskinen ger
mindre möjligheter att demonstrera funktionerna. I
ett industrilaboratorium där det kan bli fråga om att
utestänga damm och dylikt kunna fördelar och
nackdelar i detta avseende byta plats.
Till skillnad från Losenhausen saknar Amsler
elektrisk reläanordning för konstanthållning av lasten.
Amsler har däremot som speciell finess en hydraulisk
anordning för konstanthållande av lasten, som visat
sig fungera pålitligt. Amslers anordning för ±
försök, som nykonstruerades för vår maskin är enkel.
Den är lätt och kan
ställas direkt på bjälklaget
via gummilager.
Nackdelar äro känslighet för
elastisk fjädring och för
permanenta
förändringar hos provstången4
som kan medföra att
maskinen slår ifrån och
stannar. Sker detta
under natten blir fördelen
med det högre varvtalet
illusorisk. Vidare
kräves enligt en uppgift
från tyska
industrilaboratorier en elektrisk
spänningsreglering så
noggrann som på 1/10 %
hos motorströmmen, om ej stopp skall riskeras,
vilket nödvändiggör särskilda anordningar.
Maskiner av detta fabrikat arbeta bäst fullbelastade,
varför man helst bör ha två aggregat, ett för lägre
och ett för högre belastningar. Den nämnda senare
olägenheten spelar mindre roll för t. e.
industrilaboratorier med stort arbetsprogram och bättre tillgång
till arbetskraft än ett högskolelaboratorium.
Slutligen var den maskin Schenck föreslog i mitt fall
mindre lämpad än de båda övriga med hänsyn till
möjlighet till provning av hela konstruktioner, vilket
för mig var en väsentlig punkt.
Losenhausens maskin (fig. 5) var den jag
ursprungligen haft i tankarna vid äskande av anslag. För den
storlek det här gällde kan den köras med 1 000 v./min.5
Maskinen är okänslig för förändringar hos
provstången och fordrar ingen passning under gång.
Tryckmätningsanordningen sker med manometrar som
sättas i förbindelse med arbetscylindern i ytterlägena
med hjälp av en roterande slid, varigenom
tryckmätningen blir exakt och regleringen av tryckgränserna
kan ske med elektriskt relä från manometrarna.
I likhet med Amsler men till skillnad från Schenck
har man samtidigt med pulsering alltid möjlighet att
göra statiska dragprov, något som blir särskilt
fördelaktigt i samband med prov på hela konstruktioner,
* På en numera framkommen typ lär den förra
olägenheten ha nedbringats.
5 På en nyligen i marknaden förd typ har varvtalet höjts
till 3 000 v./min. Denna maskin möjliggör däremot icke
statiska prov och lämpar sig sålunda mindre väl för prov på
hela konstruktioner.
17 aug. 1940
83
Fig. 3. Utmattning enligt
principen konstant amplitud.
(Fa-tigue test at constant
ampli-tude.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
