- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Mekanik /
89

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik.

Antal påkänningar /log ska/o/

Fig. 18.
Utmattningskurva från
ringprov. (Fatigue curve
from ring test.)

Fig. 20.
Utmattningskurva för
0,5 tons
lastkrokar. (Fatigue
curve for .5 tons
crane hook.)

10* W 10*

Anta! påkänningar /log. skala/

TJtmattningsundersökningar på konstruktioner.

Fig. 20 visar ett diagram över en serie, utförd på
0,5 tons lastkrokar för den kommitté inom SMS, som
behandlar det vilande, inom avdelningen för
mekanik utarbetade standardförslaget för lastkrokar.
Krokarna hade ställts till förfogande av Halmstads nya
verkstads a,-b. och voro utförda med något klenare
dimensioner än standardförslaget med avseende på
svagaste sektionen. Brott vid engångsbelastning
innebär här snarast en uträtning av kroken och
utmattningskurvan torde väsentligen förlöpa ovanför
den räta linjen, så som de erhållna försökspunkterna
i fig. 20 också antyda. Viktigt är att den räta linjen
i ett dylikt fall ger livslängden på säkra sidan.

Fig. 10 visar ett stycke av en vevaxel belastad
enligt vidstående schema, fig. 21.
Maximipåkän-ningarna <Jr uppträda vid hålkälarna r i figuren och
hade genom särskilt statiskt försök med Abramsons
tensometer (7) uppmätts i förväg. Härvid erhölls vid
en last P = 6 ton, ar •= 19 à 20 kg/mm2. Nu frågar
någon: hur är det väl möjligt att bestämma
utmattningsgränsen på ett enda prov? Det är klart att man
ej kan tillverka stora serier av dylika dyrbara pjäser
utan måste nöja sig med ett fåtal. Vad kan
utvinnas av dylika prov?

1.41 1,49 t.51

Spänning //og. skala/

Fig. 19. Utmattningskurvor för konstant livslängd enligt Weibulls
teori. (Fatigue curves for constant life time, plotted aecording
to theory of Weibull. )

Vi ha här tillämpat en metod, som vi trodde var
originell men som i nära nog samma form tidigare
tillämpats i Tyskland, efter vad jag funnit i
litteraturen (8). Vi börja pulsera mellan P = 250 och 7 000
kg, 5 milj. gånger. Om konstruktionen håller, höjes
lasten P till 8 000 och vi köra ytterligare 5 milj.
pulsationer osv. med ökning 1 ton för var 5:e miljon
pulsationer. Brott inträffade i det beskrivna fallet
efter 4 361 000 pulsationer på 11 ton. Detta
motsvarar vid linjärt samband en spänning vid hålkälen av

ar = 19 à 20 = 35 à 36,5 kg/mm2

Man frågar sig vilken inverkan den successiva
last-höjningen kan ha haft i jämförelse med det resultat,
som skulle erhållits vid ett normalt utmattningsprov,
som ju utföres med konstant last för varje provad
provstång. Av litteraturen att döma vore en viss
ökning av utmattningsgränsen att vänta (9). För att
definitivt besvara denna fråga uttogs ur motvikterna
på den brustna vevaxeln 10 st. provstänger av den
typ, som visas i fig. 15. I själva verket erhölls just
diagrammet i fig. 16 med sex av dessa stänger. De fyra
återstående provstängerna användes för prov med
successiv laststegring efter ett analogt schema som
för vevaxeln, dvs. med beräkningsmässigt
möjligast lika påkänning i varje steg. Början
gjordes med en spänning av cirka 14 kg/mm2
vid provstångsförsöken, vilken skillnad ansågs
svara mot att de nu refererade proven utfördes
i roterande böjning medan ju vevaxelförsöken
gjordes med ensidiga pulsationer. Den
citerade litteraturen antyder emellertid (9), att
förhållandena böra vara likartade. Höjning skedde
med cirka 2 kg/mm2 för
varje period av 5
millioner varv. Härvid
erhölls värdena i tabell 1.
En viss spridning
erhålles alltså, som
naturligt är, men man torde
dock kunna säga att för
detta material, som hade
en utmattningsgräns av
21,6 kg/mm2, den s. k.
uppträningseffekten ej
är stor, på sin höjd 5 à
10 %■ Tillämpar man
nu de kända metoderna

Fig’. 21. Belastning av
vevaxelmodell. (Loading
scheme for crank shaft
model.)

17 aug. 1940

89

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940m/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free