Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
Fig. 5. Fältets uppdelning vid låg’ maskinkostnad.
4. Antagna värden.
För att få någon konkret överblick måste verkliga
värden insättas för de i uttrycken (1), (2), (3)
ingående storheterna,
V ä r m e p u mpkostnade n K P torde i
enlighet ined större kylanläggningar (> 5 kW) kunna
innehållas säkert med 1 000 kr/kW, men är det möjligt,
att man genom rationell konstruktion skulle kunna
pressa ned siffran till 500 kr/kW, dvs.
500 < KP < 1 000 kr/kW.
Som värde å ränta, amortering och skötselfaktorn
skall ett rätt högt värde väljas, ty bör anläggningen
avskrivas under en krisperiod, så att
0,15 < aP< 0,35.
Därför torde gränserna för aP KP kunna sättas
75 <aPKP< 250 kr/år.
Lägre värden än detta kunna knappast tänkas
annat än vid fall, där ett kylmaskineri redan
förefinnes utnyttjat för kylning, eventuellt under annan
tid än under eldningssäsongen. Sålunda torde de
flesta kylmaskiner avsedda för luftbehandling under
vintermånaderna kunna användas för uppvärmning
vintertid. Denna metod tillgripes ofta i USA. Men
även andra kylmaskiner kunna brukas för
värme-pumpning, när de ej nyttjas direkt för kylning, ja,
man kan använda dem samtidigt till
värmegeneratorer som kylmaskiner genom att lämpligt avpassa
kondensorvattentemperaturen. Vid Stockholms
bryggerier har detta redan utnyttjats. I sådana fall kan
aP KP sättas mycket lågt och t. o. m. sättas = 0.
Elpannekostnaden blir i jämförelse med
detta så försvinnande, att motsvarande term aE KE
kaii sättas = 0. Elpannor kostar under
fredsförhållande
vid mindre enheter KE 30 kr/kW
vid större enheter KE 10 kr/kW,
så att
1,5 <aE Ke < 6 kr/år.
Vi sätta således utan större fel
aE Ke = 0
varigenom undersökningen även kan utsträckas att
gälla för direkt eluppvärmning med elektriska
kaminer.
Fig. 6. Fältets uppdelning vid högre maskinkostnad.
Vedkostnaden sätta vi
= 18 kr/m3
och
Vred = 0,75.
Multiplikationseffekten eP synes enligt
punkt 1 och 2 ofta ligga mellan 2 och 4.
5. Den gynnsammaste uppdelningen av
kWh-kost-nad-utnyttningsfältet.
I fig. 5 äro nu sambanden (1), (2), (3) uppritade för
värdena
aP KP = 100 kr/år, aE KE = 0, eP = 2 alt 4,
och i fig. 6 för värdena
aP KP = 200 kr/år, aE KE == 0, eP — 2 alt 4.
Man finner tydligen av detta, att värmepumpens
gynnsamma område (i figurerna det särskilt
markerade) är rätt ringa och helt försvinner vid det högre
värdet å aPKP vid eP — 2.
Man finner, genom att sätta (1) — (2), att
skärningspunkten S erhålles vid tiden
aP KP — aE Ke
ts= –-.
717 ■ 10-6-^(eF— 1)
V ved
Utnyttningstiden måste vara minst denna, för att
värmepumpen skall kunna löna sig.
Detta ger med värdena yced= 18 kr/m3, = 0,75
aE Ke = 0 följande tabell å rs:
ep 2 4 6 8
aP Kp = 100 5 820 1 940 i 1165 j 832
aP KP = 200 (11 640) 3 880 2 330 1 664
Vid 5 000 h får y.el max uppgå till
aPKP
0,0172 8/. QQQQ
och minimalt till
Ii _ ap Kf
X" ~~ (eP — 1) 5 000*
16 nov. 1940
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
