Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Detta ger följande tabell:
sp | 2 | 4 6 8
apKp= 100 — ’ 0,0067 O,004 0,OO29 Kel min kr/kWh
— I 0,0488 0,083 jo,116 Kelmax kr/kWh
apKp = 200 — Jo,0133 0,008 0,0059 Kelmin kr/kWh
— 0,0288 0,063 0,096 Keimax kr/kWh
Eftersom 5 000 h torde vara den ungefärliga
maximala utnyttningstiden för en vanlig anläggning, och
enligt fig. 2 eP mycket sällan är större än 4, ger
tyvärr undersökningen, att sällan rena
värmepumpanläggningar bli ekonomiska, ty erfordras enligt
tabellen att effektiva kWh-priset skall ligga under 0,048.8
kr/kWh vid så hög verklig multiplikationseffekt som
4 vid det låga värdet aP KP = 100 kr/år.
Det synes sålunda, som om värmepump med eldrift
endast kan konkurrera med vedeldning, då som
maskineri utnyttjas ett bestående kylaggregat.
Emellertid antager övre gränsen för kWh-priset med
aPKP = 0, oberoende av utnyttningstiden t, värdet
xelm= 717 • lo-6 • — eP
Vned
som ger vid
eP = 2 xelm = 0,0344 kr kWh
— 4 — 0.0688
varför ej ens under dessa förutsättningar ekonomien
alltid är säkerställd.
Vattnets inflytande på lutsprödheten i ångpannor.
Av HALVARD LIANDER.
Den företeelse, som går under namn av lutsprödhet
eller sodaskörhet, torde väl numera — åtminstone i
sina huvuddrag — få anses vara fullt klarlagd.
Härtill har i hög grad bidragit det resultatrika arbete,
som under de senaste 5—6 åren presterats av
amerikanska forskare. Det är sålunda nu ställt utom allt
tvivel, att lutsprödheten beror av såväl konstruktiva
faktorer som pannvattnets beskaffenhet.
Vid de temperaturer, som förekomma i ångpannor,
avtager angreppet på järn eller vanligt kolstål med
växande alkalitet i pannvattnet intill ett värde
motsvarande 0,4—0,9 g/1 natriumhydroxid.1 Därefter gör
sig en ökning i angreppet åter gällande med
ytterligare stigande alkalitet. Såsom vanligen är fallet i
passiverande lösningar, försiggår angreppet nu
huvudsakligen i korngränserna. Reaktionen härvid
anser man förlöpa enligt bruttoformeln
3 Fe + 4 H20 .= Fe304 + 4 H2.
Väteutfällningen, som väl torde vara den egentliga
anledningen till materialets sprödhet, har dock visats
vara utan egentlig betydelse för det förlopp, som
leder till brott i materialet. Detta hänger helt
samman med att korrosionen är interkristallin, och
korrosionsprodukterna orsaka genom sprängverkan en
fortskridande sprickbildning, där materialet är hårt
ansträngt.2
Redan på ett tidigt stadium var man på det klara
med att lutsprödhet uppträder först när stålet
belastas över sträckgränsen, och de senare årens
forskningsresultat ha till full evidens bekräftat, att så är
fallet. Det är härvid, såsom Schroeder och hans
medarbetare genom en serie vackra försök visat,
likgiltigt, om belastningen över sträckgränsen inträffar
under provet eller om den plastiska deformationen
åstadkommits tidigare.
1 Se t. e. Berl och van Taack, Archiv für
Wärmewirt-schaft, Bd 9, s. 165—69 (1928), och Berl och Hinkel, ibid.
Bd 13, s. 298—300 (1932).
2 Jfr t. e. Schroeder, Berk och Eellows, Journal of the
American Waterworks Association, Vol. 30, Nr 4, s. 679—94
(1938).
Man måste förutsätta, att det är svårt för att icke
säga omöjligt att vid tillverkningen av nitade
ångpannor undvika, att konstruktionsmaterialet lokalt
utsättes för påkänningar över sträckgränsen. Och dock
skulle lutsprödheten i ångpannor vara ett okänt
fenomen, om icke ytterligare en faktor av avgörande
betydelse tillkom, nämligen koncentreringen av
pann-vatten i kapillära springor och hålrum.
Det har sedan de grundläggande arbeten, som
utförts av Parr och Straub,3 varit känt, att
uppträdandet av lutsprödhet förutsätter
alkalikoncentra-tioner av en helt annan storleksordning än som
förekommer i pannvatten. Den kritiska
alkalikoncen-trationen är kanske i viss mån beroende av
materialets beskaffenhet och den påkänning det utsättes för,
men det har icke varit möjligt att experimentellt
reproducera lutsprödheten, om man icke går upp i en
koncentration av 25 g/1 natriumhydroxid.4
För att ett angrepp, ledande till materialets
förstöring genom lutsprödhet, skall komma till
stånd, måste pannvattnet alltså koncentreras 25—100
gånger. Förklaringen till att detta är möjligt
lämnades redan av Parr, som ur vatten med för
ångpannor normal alkalitet i anslutna kapillärrör
uppnådde koncentrationer av ända till 300 g/1
natriumhydroxid. Ytterligare bevis ha företetts av Straub
och Bradbury.5 Dessa konstruerade en
försöksanordning, fig. 1, med en kapillär öppning i direkt
förbindelse med ett större vattenrum genom att i ett
stålrör inskjuta en massiv stålcylinder av något
mindre diameter än rörets innerdiameter. Utan denna
stålcylinder erhölls icke brott på röret vid
belastningar mellan sträck- och brottgränsen, om- icke
al-kalikoncentrationen var mycket hög, minst 50 g/1
natriumhydroxid. Med cylindern inskjuten erfordra-
3 University of Illinois, Engineering Experimental Station
Bulletins nr 94, 155 och 177, även American Society for
Testing- Materials, Proceedings, Vol. 26, Part II, s. 52 (1926).
"i Schroeder, Berk och Partridoe, American Society for
Testing Materials, Proceedings, Vol. 36, Part II, s. 721—50
(1936).
5 American Society for Testing Materials, Proceedings,
Vol. 38, Part II, s. 602—15 (1938).
120
16 nov. T 940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
