- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Mekanik /
134

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

o \ 2 3 4 5 &mete«.7

Fig. 29. Effektkurvor. N vid kontinuerlig ändring av
sko-velvinkeln. Ns vid stegvis ändring kombinerad med strypning.

Konstant vattenmängd vid ändring av uppfordringshöjden.
Kontinuerlig ändring av skovelvinkeln eller stegvis ändring
av skovelvinkeln kombinerad med strypning.

heter. 7

Fig. 30. Verkningsgradskurvor.

låter en viss variation i vattenmängden, kan
strypningen avvaras (fig. 32). Antages en tolerans på ± 125
lit/sek. (ca ±20 %), erhålles ett driftsdiagram enligt
fig. 24. Högsta uppfordringshöjden motsvaras av
punkt a och från denna köres med H6:s varvtal till b,
varefter man växlar varvtal över till Hv punkt c,
därifrån med det nya varvtalet till d, så växling till e
osv. Verkningsgradens förändring kan följas mellan
motsvarande punkter på verkningsgradskurvorna,
och i fig. 25 har den uppritats som funktion av
uppfordringshöjden. Skulle den vattenmängd, som
uppfordras utöver 650 lit/sek., ej kunna nyttiggöras
innebär detta en effektförlust med motsvarande verk-

ningsgradsförsämring, vilken i fig. 25 visats med
streckade linjer.

Jämföres detta diagram med fig, 20, kommer man
till det egendomliga resultatet, att bättre
verkningsgrad erhålles vid stegvis ändring av varvtalet än
vid kontinuerlig. Anledningen härtill är emellertid,
som framgår av fig. 24, att man med den tillåtna
variationen i vattenmängd kommer in på gynnsammare
verkningsgradsområden. Om som utgångspunkt för
undersökningen vid den kontinuerliga
varvtalsändringen hade valts vattenmängden 525 istället för 650
lit./sek. hade den i fig. 25 prickade
verkningsgradskurvan erhållits. 650 lit./sek. är alltså en relativt
ogynnsam driftspunkt. Dessutom får man ej bortse
från, att man med detta system har frångått
anspråken på konstant vattenmängd.

Fig. 26 visar, hur vattenmängd och effekt variera
med uppfordringshöjden.

Ändring av pumph-julsskovlarnas vinkelinställning.

I fig. 27 har diagrammet från fig. 13 kompletterats
med flera steg. Tages även här 650 lit./sek. till
utgångspunkt, finna vi på den häremot svarande
vertikalen de med fyllda cirklar markerade punkterna för
uppfordringshöjd och verkningsgrad, och
sammanförda i ett diagram bilda dessa den heldragna rr
kurvan i fig. 28. Denna verkningsgradskurva
erhålles alltså vid kontinuerlig vridning av skovlarna.
Kurva N i fig. 29 visar motsvarande effektbehov.

Begränsad ändring av vattenmängden vid ändring av
uppfordringshöjden. Stegvis ändring av skovelvinkeln.

|
UJ

x
ii

IZ

Fig. 31. Effekt- och vattenmängdskurvor.

Fig. 28. Verkningsgradskurvor, rj vid kontinuerlig ändring
av skovelvinkeln. jjs vid stegvis ändring kombinerad med
strypning.

Fig. 27.

Pumpdiagram vid ändring av skovelvinkeln.

meter.7

134

21 dec. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940m/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free