Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drag-och tryckhållfasthet
i funktion av specifika vikten
Specifik vikt
Fig. 19.
Teknisk Tidskrift
Skiktträets hållfasthetsvärden i funktion av skiktens tjocklek.
Kurvorna äro fän bokskikttrå enligt Kuch
Fig. 20.
erhållit gynnsamma resultat med mycket tunnare
skikt. Även denna fråga fordrar ytterligare
undersökningar.
Ytterligare framsteg i framställning och
användning av skiktträ kan uppnås genom lösning av
följande två problem:
1. Limning av fullständigt impregnerat skiktträ.
Man har redan erhållit goda resultat [3] genom att
före limningen sandblästra ytorna eller fräta dem med
lämpliga kemikalier.
2. Framställning av konsthartser, som äro mindre
spröda än bakelit. Termoplastiska hartser torde på
sista tiden hava givit lovande resultat i denna
riktning.
Ett vidsträckt arbetsfält är följaktligen ännu
öppet för hugade forskare.
III. Skiktträ i flygplanskonstruktionen.
Jämförelse av i flygplanskonstruktionen använda
metall- och trämaterialiers hållfasthetsegenskaper.
För flygplanskonstruktionen lämpliga materialier
böra uppvisa goda hållfasthetsegenskaper i
förhållande till sin vikt. I tabell 4 äro sammanställda de
viktigaste hållfasthetsvärdena för i
flygplanskonstruktionen använda materialier, skiktträ samt några
bakelitämnen, samt gives motsvarande förhållanden
mellan dessa hållfasthetsvärden och motsvarande
specifika vikter.
I avseende å draghållfasthet är det blott furuvirke
samt elektron, som uppvisa fördelaktigare värden än
skiktträ, vars värden äro lika goda som värden för
specialstål. I avseende å tryckhållfastheten förhåller
sig skiktträet betydligt bättre än furuvirke, och är
praktiskt taget lika fördelaktigt som de bästa
metallerna, om man hos metallerna väljer flytgränsen för
jämförelse med tryckhållfastheten hos trämaterialier.
Ett dylikt jämförelsesätt är rättvist, ty metaller
förhålla sig blott till flytgränsen såsom trämaterialier
förhålla sig till brottgränsen — utan större
permanenta formförändringar.
Då det är fråga om tryckbelastade flygplansdelar,
så är det nästan alltid knäckning eller buckling, som
förorsakar delens brytning. Och här är det
materialets elasticitetsmodul, som spelar den viktigaste
rollen. Såsom redan tidigare nämnts, har
elasticitetsmodulen hos bakelitämnen mycket låga värden, och
det är detta som gör, att dessa ämnen svårligen kunna
användas för konstruktiva delar. I skiktträet ligga
värdena för elasticitetsmodulen mycket fördelaktigt i
jämförelse med dessa bakelitämnen, men äro dock
mindre fördelaktiga än för metaller eller vanligt trä.
Det bör i detta sammanhang ihågkommas, att
elasticitetsmodulen för dylika ämnen, som ej äro homogena
eller isotropa, ej har samma värde i olika riktningar
såsom hos metaller. Hos metaller är
elasticitetsmodulen en karakteristisk egenskap, som ej kan på
något sätt ändras varken genom värmebehandling
eller mekanisk bearbetning. Hos med bakelit
framställda ämnen kan det fås att variera mellan ganska
vida gränser, beroende på fyllningsmaterialet och
framställningssättet. Så till exempel genom att
sträcka tråden i "cordbakelite" kan man uppnå
mycket höga värden för elasticitetsmodulen i
dragbelastning. Tyvärr, är det ej så lätt att erhålla
samma resultat för tryckbelastningen. Skiktträets
elasticitetsmodul kan höjas genom att använda större
tryck, vilket dock är till föga nytta, ty specifika
vikten växer samtidigt.
Hittills har man jämfört elasticitetsmodulen i
förhållande till motsvarande specifika vikt. Ofta räcker
det dock ej att taga i betraktande blott materialets
hållfasthetsegenskaper, utan även konstruktionens
geometriska former böra beaktas. Till exempel då
det gäller skalkonstruktioner, är det ej förhållandet
E/sp. vikt, utan förhållandet ^ E/sp. vikt, som är
avgörande. Och detta förhållande är i trämaterial
mycket fördelaktigare än hos metaller. Det är desto
fördelaktigare ju mindre materialets specifika vikt är.
Skiktträet med tunna impregnerade yttre skikt och
kärndelen av möjligast lätt material — kanske av
balsa, såsom i de Havillands Albatros, eller av
porös konstgummimassa — kommer att vara materia-
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
