Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
9
Förhållande
6
[-Elasticitetsmodul-]
{+Elasticitets-
modul+} E (drag]
kg! cm2
<L>
Provstycke
Ti
Jrfééà
i = 15,12 mm. r • 0,5 i
Samma Bom föregående, men
0 = 16,26 mm. r = 1,0 mm.
Samma som föregående, men
fi = 18,26 mm. r - 2,0 mm.
Belastning
kg/cm2
420 1.128.300
360 10.356.300
390 8.266.200 385
378 10.399.500
384 12.152.600
600 18.500
420 340.900
360 2.514.600
340
320 10.035.600
340 12.171.300
350 5.545.800
360 4.798.300
330 7.437.000
320 12.834.200
325
325 10.369.500
380 1.549.300
340___7.443.700 ___
340 7.135.200
330 16.962.600
320 13.597.500
342. 10.111.300 340
350 12.347.000
360 3.925.800
Växeltal
Utraat t ni ngs hål
1-fasthet kg/cm^
Utmattningshållfasthet hos olika provstycken av skiktträ.
Fig. 21.
let i framtidens skalkonstruktioner. Det blir svårt
för metaller att konkurrera därmed.
De två sista kolumnerna i tabellen framställa
utmattningshållfastheten för de ifrågavarande
materialierna, samt dess förhållande till respektive vikter.
Värden för lätta metaller äro uppgivna för
växel-talet 107 samt äro inom parentes, ty de hava ej ens
vid detta höga växeltal ännu uppnått ett konstant
värde, vilket vill säga, att lätta metaller ej äga någon
utpräglad utmattningshållfasthet såsom stål eller
trä-materialier. Ur denna tabell kan man få den
uppfattningen, att trämaterialier med avseende på
utmattningshållfasthet äro mindre fördelaktiga än metaller.
Detta stämmer dock ej i praktiken. Ty om
utmattningsprovet utföres med färdiga flygplansdelar — till
exempel genom att försätta dessa delar i resonans
medelst en vibrator — så uppnår man i
träkonstruktioner hållfasthetsvärden, som äro blott obetydligt
mindre än de värden, som erhållits medelst
provstycken. Detta tack vare i träkonstruktioner
använda stora limningsytor, som göra, att spänningen
överföres lätt och utan spänningsspetsar från den ena
i lelen till den andra. I metallkonstruktioner hopfogas
delar antingen medelst svetsning eller nitning. I
vardera fallet uppstår det i sammanbindningspunkterna
spänningsspetsar, som förorsaka, att konstruktionens
utmattningshållfasthet är blott en bråkdel av vad
provstyckena angiva. Utmattningshållfastheten är
mycket beroende av ytans beskaffenhet och
föremålets form. Skrapor, ojämnheter och andra ytfel,
skarpa övergångar och tjockleksförändringar giva
upphov åt spänningsspetsar, som betydligt minska
utmattningshållfastheten. Det är redan länge känt,
att i detta avseende trämaterialier äro fördelaktigare
än metaller. Fig. 21 visar resultat, som erhållits för
skiktträ med olika provstycken, av vilka en del voro
av normal form och andra voro försedda med en
förtjockning i mitten, där övergångsradien varierade
från 0,5 till 2 m. Som av resultaten synes, har denna
variation av övergångsradie inverkat på utmattnings-
19
Tabell 4. Jämförelse av olika flygmaterialiers hållfasthetsegenskaper.
cS
fcH
a>
cS
. CuM
4 c g
f f-a
q**
3
Förhållande
!«*»
4
[-Tryckhållfasthet-]
{+Tryckhåll-
fasthet+}
kg/cm2
5
Förhållande
(4),
(i)
7
Förhållande
I!’-
8
[-Elasticitetsmodul-]
{+Elasticitets-
modul+} E (tryck)
kg/cm1
10
’E (tryck)
(1)
11
[-Utmattningshållfasthet-]
{+Utmattnings-
hållfasthet+}
kg/cm2
12
I
Förhållande
(11),
(i)1"
O | t- CO to | LO |
O o o O LO o
»o i co lo co i t-i ö|| i i
oo I CJ5 TH cq I TF CO I I I I ;
C- H H
CO <M r-i -f -t CO CO CO CO
CO CO W N C© OO LO LO »O LO LO LO
T—) rH CO ^f OJ LO LO Tf CM C<l C^ CM
O OOOO O O LO LO LO CO
oo O O CM O I LO LO O O O CD
CO CO CO LO CM | Tf CO CO CO CO CM
CM N N M IM t—I rH
I
O OOOO o ooo o o
O OOOO o ooo o o
O OOOO o ooo o o
O o o CO O I CM N N (M C<1 CM
O ^MIOH 1 CO CO TH ^ Tf Tf
rH O t- Tf rH rH rH
CM CM
o ooooo o ooo o o
OO O O CM O LO LO O N H O CO
CO CO CO LO CM CM 00 O CO LO O 05
CM CM CM CM CM rH tH CM CO CM
O OOOOO o ooo o o
o ooooo O OOO O o
o ooooo o ooo o o
O O o co O o O O LO O LO O
O Tf uo LO rH O t- TfOOf- rH CM
rH Ot>^HH rH CM "tf1 tH
CM CM
Th ThOCOOO O CO CO ^ 00 00
CO COOCOOLO CO CO LO O CO tH
tH HHHH iH rH rH CM tH rH
H H H H _
O OOOOO O OOO O O
o O t—i co o O O OOO O oo
LO LO 00 Tf LO Tf CM CO H CO Cl CO
O o CM CM rH H <M M tH tH
tH rH
O H O CO O ß CO l- 00 h CO r-t
CO Cß"lOI> 0*H crT COC5LO CM CM
rH tHtHtHCMtH rH rH rH CM
O OOOOO O OOO O O
O O LO CO O CM O O Tf o LO CO
O CO CO CM O OZ LO O CO t— t- rH
CO CM Tf CO rH rH CM rH tH CO
rH rH
lO lO O T-i O O IN Ot-b- t- CO
CO CO 00 CO lO CO C5 (NCOCO CO
C—" 1> NH OO o H HH r-T rH
I : i : : : : : å : bc : : : : £ •
Q. CD. . ; s . , . . ! O !
S : > :m : g : ~ :: ’ : 1 •§ a ~
S • £ : £ : £ «
os ’–d „■, f* +■> • +J • Ö ti <1 S ^ -5
sgl|ig-ssS ■a^iss-gs^ £
ÖV-E I g 3 »t»-g g-g g »Ägo fl o fe
äa =o § g. g» g üö .§ *
cd r:> Q m t m m co cl, t-< co
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
