Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
Fig. 26.
vi utfört, har det alltid varit dessa limningar, som
först givit efter. Genom användning av urholkade
I-balkar kan man undvika dessa limningar och
följaktligen kringgå denna svårighet. I DYL har man
nyligen [8] utfört jämförande prov med dylika
I-balkar av träskikt och bakelitpapper samt erhållit
intressanta resultat (tabell 5).
Som. härav synes, har skiktträet givit de bästa
resultaten. Pappersbakelitbalken kan ej konkurrera
ens med balken av vanligt trä. Den är både tyngre
och svagare.
Vingbalkar av skiktträ äro tillsvidare i
utvecklingsskede. Men har skiktträ tillsvidare litet använts för
hela balkar, så har det redan mycket använts som
klossar i de delar av balkar, vilka medelst
metallbeslag och bultar förenas till flygkroppen, eller i vilka
inledas krafter från landningsställ,
bombhängnings-anordningar osv. Yi hava redan sett, att yttrycket i
skiktträet är mycket större än i vanligt trä. Detta
tillåter användning av mindre och färre bultar, nitar
och skruvar. Härigenom kunna själva beslagen göras
mindre och följaktligen lättare. I synnerhet stor är
viktbesparingen, då vingen är byggd av två eller tre
delar, förenade medelst beslag med varandra eller
med flygkroppen. Yi taga oss friheten att återgiva en
bild (fig. 23) från Tiltman & Ellisons arbete [7], där
ett dylikt exempel avbildas. Bilden visar vingbalkens
huvudbeslag, ovanför en balk av spruce och
nedanför en balk av skiktträ. Viktbesparingen är här 41 kg
per balk.
Limning av skiktträ.
Vi hava redan nämnt, att en stor fördel med
träkonstruktioner är, att delar kunna sammanfogas
medelst limning. Det filmlimmade skiktträet kan lika
lätt limmas som vanligt trä. Vi hava använt både
kasein, kaurit och propellerlim (benlim) och alltid
erhållit tillfredsställande resultat. Å fig. 24 framställas
jämförande resultat, som erhållits med dessa olika lim
vid limning av två olika skiktträ: ^-normalt material.,
som framställts medelst 25 kg/cm- tryck, och
B-material, som framställts medelst 50 kg/cm2 tryck.
I Tyskland har man gjort mycket reklam för kaurit-
Björkskikttråets limningsegenskaper
Skiktens riktning i provstycken
Flygplanpropellrar av skiktträ på flygutställningen
i Helsingfors 1938.
lim. Detta lim har även hos oss ibland givit
utomordentligt goda resultat — över 200 kg/cm-. Men
stundom lielt oväntat, av oförklarliga skäl hava
resultaten med kaurit-lim varit betydligt sämre än med
andra limarter, såsom till exempel i här framställda
prov. Även i Tyskland har man haft svårigheter med
kaurit-lim, och det har föreslagits flera förbättrade
metoder för dess användning [8, 9]. I å fig. 25
framställda prov har kaurit-lim givit mycket bättre
resultat. I dessa prov har man undersökt, huru
skiktens riktning i provstycken inverkar på
limningshållfastheten.
a - 8 dagar efter limningen,
b - efter 24 timmars Mätning,
c-torkade 48 timmar efter hlötningen.
kg/em
200
Propellerlim
Kaseinlim
a c abc abc a b
A B C A
_,_L .1 ill!___
Kauritlim
Propellerlim
tj a
a b c abc abc a
A B
Fig. 25.
Flygplanpropellrar av skiktträ.
Ett område, där skiktträ nu redan helt och hållet
slagit igenom, är flygplanspropellrar. Den första
propellern av detta material framställdes i Finland år
1933. Numera tillverkas våra propellrar uteslutande
av detta material (se fig. 26). Nackdelar av en
träpropeller i jämförelse med en metallpropeller voro:
dålig formbeständighet, svårighet att bevara
balansen, tjocka, aerodynamiskt mindre fördelaktiga
bladsektioner, omöjlighet att fästa propellerbladet i ett
metallnav för åstadkommandet av en propeller med
reglerbara blad. Alla dessa olägenheter kan man
lätt avlägsna genom att framställa propellern av
skiktträ.
En propeller av skiktträ
behåller väl sin form och
balans. Detta framgår utan
vidare av i del II given
jämförelse mellan hygroskopiska
egenskaper hos vanligt
trävirke samt hos skiktträ. Att
bladsektionerna i en
skiktträ-propeller kunna göras nästan
lika tunna som i en
metallpropeller beror igen på
skikt-träets hållfasthetsegenskaper i
förhållande till specifika
vikten. Samma goda
hållfasthetsegenskaper göra det
numera möjligt att fästa ett
propellerblad i ett
metallnav. Problemet är
ingalunda lätt, ty som vi redan
sett, är skiktträets
skjuvhåll-fasthet tråkigt nog mycket
låg. Det har dock lyckats
oss efter flera års arbete att
Kaseinlim
|j
bc a b
II
c abc abc abc abc abc abc
B C A B C
kg/cm
200
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
