Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Spruce a Bjorkskiktträ b Duralumin C Cordbakelit a
Draghålljasthei kg/cm’ 700 1470 3940 1750
Tryckhåll/asthet — « — 435 1470 3940 1750
Elasticitetsmodul E 105000 210000 740000 110000
Specifik vikt 0.5 1.0 2,85 1,36
Tröghetsmoment I em1 3690 123 46,2 103
Relativ vikt 0,1)1 0.16 0,46
Relativ styvhet (£I) 1,0 0,67 0,BB 0,375
Fig. 22.
hållfastheten i mycket mindre mån, än vad fallet vore
för metallerna.
En synnerligen värdefull egenskap hos skiktträet
med avseende på i flygplan lätt uppstående
vibrationer är dess höga dämpningsförmåga
(Dämpfungsfäliig-keit), som tyvärr är allt för litet känd tills vidare.
Dämpningsförmågan hos skiktträ är ofantligt mycket
större än hos stålet. Denna egenskap liar mycket
stor betydelse i flygplan, där användning av delarna
av skiktträ sålunda kan eliminera alltid farliga
resonansvibrationer.
Användning av skiktträ i vingbalkar.
När det är fråga om lämpligheten av ett material
för flygplanskonstruktionen har det blivit en
tradition, att undersöka, huru det ifrågavarande
materialet lämpar sig för flygplanets viktigaste konstruktiva
delar — vingbalkarna. Vilka fördelar kan
användning av skiktträet i vingbalkar giva? Det kan
numera anses vara bevisat, att mindre flygplan, låt oss
säga till en flygvikt på 4 500 kg och en vingbelast-
ning, som ej överstiger 100 kg/m2, alltid kunna byggas
fördelaktigare av trä än av metall. Det är
följaktligen tillräckligt, att vi jämföra användningen av
skiktträet i vingbalkar med användningen av spruce
eller furuvirke. (I Finland har man alltid använt
inhemskt furuvirke i stället för spruce.)
Tiltman & Ellison göra en mycket intressant
jämförelse i sitt redan nämnda arbete [7]. De jämföra
balksektioner vid vingroten av 4 olika ämnen, spruce,
skiktträ, duralumin och cordbakelit. Dessa
sektioners form och egenskaper äro framställda i fig. 22.
Alla sektioner äro beräknade att motstå samma
böj-ningsmoment. Vingen i fråga är en fanerbeklädd
fribärande vinge med två lådbalkar, vingbelastningen är
97,C kg/m2. De kommo till den slutsatsen, att balken
av skiktträ kommer att väga blott 40 % av
spruce-balken, men att dess styvhet kommer också att vara
blott 70 % av sprucebalkens styvhet. Men det är
ofta andra faktorer, som här göra användningen av
skiktträ fördelaktig. Balkens höjd är vanligtvis
begränsad. En sprucebalk av vanlig tjocklek skulle
bliva nästan kompakt, materialet skulle användas på
ett ineffektivt sätt och balken skulle bliva tung. Gör
man en dylik balk tjockare, så bör man ju göra alla
flänsar bredare och mellanklossar större, och detta
förorsakar ju också en betydlig viktökning. Genom
att i dylika fall använda skiktträ kan man giva balken
en mera effektiv form. Härvid uppstår det dock en
svårighet. Flänsar av skiktträ kunna bliva så tunna,
att man ej mera erhåller en tillräckligt stor yta för
fastlimningen av fanerliven. I provbelastningar, som
Tabell 5.
Material Pappersbakelit Skiktträ Vanligt trä
Provbalkens sektion f Q
Provbalkens dimensioner mm 1 2000 x 160 x 60 2000 X 160 X 60 y 2000 x 160 x 75
avståndet mellan stöden rom 1800 1800 1800
vikt ka/m 4,32 2,96 3,24
Brottbelastning kg. 1200 2610 2590
Största
nedböj-ningen mm. 13,5 26,5 30,0
Vanligt trä
Skiktträ
Fig. 23.
Björkskiktträets limningsegenskaper
Skiktens riktning i provstycken
A*skiktträ av normal typ (JramstäUningstryck 25kg/c/n1)
3=provmaterial No I ( -*- 50—«—)
A B A B A B A B A B A B A B A
a a b b c c a a b b c c a a b
AB A B A B A B A B A B A B A B A B A B
c c a a b b c c a a b b c c a a b b c c
Fig. 24.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
