- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
50

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

därför icke behöver hava kännedom om de
anmärkningar, som tidigare framställts och åtgärdats.
Därför erhåller flygaren före varje start ett separat
formulär för den tekniska flygrapporten att ifylla under
flygningen.

A. A. har ett formulär för provflygningsprotokoll,
omfattande flygplanets hela utrustning. I detta
formulär finnas även instruktionerna för provningen av
de olika detaljerna.

U. A. L. har separat protokoll för flygplan med
motorer, propellrar resp. instrument. Dessa protokoll
äro praktiskt uppställda för att underlätta och
säkerställa provflygarens arbete. Alla iakttagelser, som
skola göras före provflygningens start, äro i
protokollet understrukna med dubbla streck.

I detta samband kan nämnas en intressant
iakttagelse. Kompensering av kompasser utföras hos
ü. A. L. alltid under flygning och i samband med varje
provflygning efter flygplanöversyn och motorbyte.
Flygaren intager en bestämd och känd kurs, ställer
in kursgyrot, och kompenseringen utföres därefter
med hjälp av detta.

Den dagliga markrapporten lämnas både hos A. A.
och U. A. L. på samma blad som flygrapporten. I
samband med utförda reparationer skall angivas
orsaken till de utbyten, reparationer eller justeringar,
som vidtagits, liksom också nummer på sådana delar,
som av- eller påmonterats.

Vid A. A. uppgöres för varje flygplan en
erfarenhetsrapport över alla anmärkningar, som av olika
flygare gjorts under en viss period.

Protokoll från översyn av samtlig materiel äro
detaljerat uppställda och möjliggöra fullständig
överblick över materielens gångtid.

A. A. har ett rapportsystem, som underlättar
kontroll av reservdelar, som sändas till verkstäderna för
reparation. Genom att man kan följa varje sådan del
och deras gångtid, har A. A. utnyttjat detta system vid
rationalisering av t. e. motoröversyn. Det kan vid
kontrollen av en motor i samband med översyn visa sig
nödvändigt att behöva vidtaga sådana reparationer,
som skulle fördröja översynen. I stället för att
invänta reparationen av den defekta delen rekvireras
från lagret en ny eller en begagnad men reparerad
del. En rapport skrives, och den defekta delen förses
med en av rapportens kopior jämte en lapp, utvisande
att delen ifråga är obrukbar. Efter reparationen
re-turneras delen till lagret, och den förutnämnda
lappen utbytes mot en, som angiver att delen är brukbar.
I rapporten finnes angivet förutom
identifieringsbe-.teckning för vederbörande del även gångtid,
hänvisning till de rapporter, som haft samband med delens
utbyte, etc.

Ett detaljerat formulär för rapport beträffande
sådana felaktigheter, som orsakat förseningar eller
avbrott i trafiken, har uppgjorts och användes vid A. A.
Den del, eller den personal, som orsakat något fel,
skall med angivande av platsen, där händelsen
inträffade, rapporteras. En noggrann beskrivning av
felet och skadorna samt den troliga orsaken skola
angivas liksom de vidtagna åtgärderna och förslag till
ändring i sådan riktning att ett upprepande av felet
undvikes.

Rapport över ändringar, som vidtagits på
flygplanen, insändes till C. A. A. Engineering Department.

Utbildning av mekaniker för lufttrafikföretagen.

Den ständigt ökade verksamheten vid de
amerikanska flyglinjerna har under de senaste åren aktualiserat
behovet av en rationell utbildning av fackarbetare.
Eftersom utbildningstiden för en flygmekaniker måste
bliva relativt lång för att lämna fullgott resultat, har
man sett sig nödsakad att organisera mekaniker-

skolor, som efterhand kunna lämna mekanikermaterial
för att möta behovet av arbetskraft, allteftersom detta
ökar.

Rekryteringen av flygmekaniker har hittills skett
dels från flygvapnet, dels från privata
mekanikerskolor (t. e. Curtiss Wright Technical
Institut e, Ryan School of
Aeronau-tics m. fi.). Men man har börjat inse, att det är
värdefullt, att de mekaniker, som skola anförtros den
ansvarsfulla omvårdnaden av den dyrbara
flygmate-rielen, redan under sin utbildning växa samman med
det företag, de skola tjäna. Sålunda har American
Airlines nyligen lagt upp organisationen för sin
mekanikerutbildning. Denna avser den grundläggande
utbildningen.

Dessutom har man funnit det vara önskvärt, att
specialarbetarna genom besök vid olika fabriker få
möjlighet till fortsatt utbildning. Därför har man vid
vissa fabriker organiserat specialkurser, som besökas
av fackarbetare från civila och militära verkstäder.

Huvudändamålet med sådana specialkurser är
naturligtvis att arbetarna närmare skola kunna lära de
detaljer, med vilka de dagligen arbeta, samt att
bibringa mekanikerna en vidgad syn på sådana problem,
som uppställa sig i samband med driften och
översynen av materielen. Dessa kurser hava också visat
sig vara värdefulla, emedan de möjliggöra ett rikt
utbyte av erfarenheter mellan kursdeltagare och den
personal, som är sysselsatt inom tillverkningen av
flygmateriel. Därför äro kurserna vanligen planerade
så, att diskussioner inläggas i samband med
undervisningen.

För svenskt vidkommande kunna möjligen dessa
kurser bjuda något av intresse. Jag hade tillfälle att
studera organisationen vid följande utbildningskurser,
som representera de tre huvudformer för
mekanikerutbildning, som berörts i det föregående:

1. American Airlines’ mekanikerskola.

2. Mekanikerkursen vid Curtiss Wright Technical
Institute.

3. Specialkurs för motor- och propellermekaniker
vid Pratt & Whitney Aircraft och Hamilton
Standard Propellers.

Mekanikerutbildning vid American Airlines.

Utbildningen är fördelad på 9 000 tim. praktiskt
arbete och omkring 576 tim. teoretiska lektioner
under en tid av 4 år.

På den, som antages såsom mekanikerelev för att
genomgå denna utbildning, ställas följande fordringar:

1. Amerikanskt medborgarskap.

2. Skolutbildning — 4 år i "High School" eller
motsvarande.

3. God kroppskonstitution -— läkarundersökning.

4. Åldersgräns maximum 25 år.

Sökande, som genomgått erkända flygtekniska
läroanstalter eller som med godkända vitsord lämnat
militärtjänst, hava företräde framför övriga sökande.
Efter prövning i varje särskilt fall kunna sådana
sökande få tillgodoräkna sig tidigare praktik, dock
högst hälften av den tid, som tillbringats i flygtekniska
skolor eller i militärtjänst. Med den tid, som får
tillgodoräknas i olika grenar av mekanikerutbildningen,
avkortas utbildningen, förutsatt att elevens kunskaper
visa sig motsvara de uppställda fordringarna.

Efter genomgången utbildning erhåller eleven
me-kanikercertifikat och anställes som mekaniker i den
mån bolaget behöver honom. I den mån en elev
genom kunskaper och färdigheter gjort sig särskilt
förtjänt därav, kan bolaget upphöja honom till
mekaniker efter kortare tid än 4 år. Sedan en elev
tjänstgjort tillräckligt länge för att visa sina speciella
anlag inom något särskilt område, kan han på egen

50

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940s/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free