Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
begäran- och på rekommendation av mekanikerskolans
chef och chefen för bolagets översyns- och
underhållsavdelning överflyttas till en viss avdelning och där
utbildas till specialarbetare. Sådan specialisering kan
ske på följande arbetsområden:
1. Underhåll och översyn av radiomateriel.
2. översyn av motorer och propellrar.
3. översyn av instrument.
Då specialisering ifrågakommer, avkortas kurserna
vid de andra arbetsområdena.
För att möjliggöra fortsatt avancemang efter
avslutad mekanikerskola fordrar man, att eleven skall
hava styrkt tillräcklig kompetens för och erövrat
me-kanikercertifikat för flygplan- och motortjänst.
De mekanikerelever, som valt att specialisera sig,
skola likaledes införskaffa sådant certifikat, som C
i-vil Aeronautics Authority kan komma
att påfordra för utförande av det specialarbete, till
vilket vederbörande blivit utbildad.
Mekanikerelever, som specialiserat sig inom
radiobranschen, skola, innan de förklaras kompetenta
radiomekaniker, kunna förete gällande certifikat som andra
klass radiotelefonister eller den kompetens av
motsvarande värde, som Federal
Communications Com mission senare kan komma att
påförda.
Organisation.
Mekanikerskolan står under ledning av en chef
(Supervisor of Apprentices), som tillsättes av bolaget.
I samarbete med skolchefen finns ett skolråd (Joint
Apprenticeship Advisory Committee) med uppgift att
rådgöra med denne beträffande arbetsprogram,
elevernas tillgodogörande av utbildningen, och
omplaceringar av eleverna med hänsyn till dessa anlag,
omläggning av kurser med hänsyn till förändringar
beträffande materielen eller verkstadsorganisationen
m. m. Skolrådet består av 4 ledamöter, av vilka
arbetarnas organisation tillsätter två och bolaget de
andra båda. De tillsättas vardera för en period av
ett år. Sammanträden med skolchefen och skolrådet
hållas en gång i månaden med extra sammanträden,
då så befinnes påkallat.
Denna form av skolledning är sannolikt mycket
värdefull för en verkstadsskola inom det flygtekniska
facket, där den ständigt fortskridande utvecklingen
fordrar ett intimt och kontinuerligt samarbete mellan
skolan och den praktiska driften. Skolchefen erhåller
minst en gång i kvartalet rapport från respektive
avdelningschefer på verkstäderna, verkmästare och
förmän över dem underställda elevers lämplighet och
förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Om
skolchefen finner, att en elev visar brist på intresse för
arbetet eller bristande förmåga för att eleven skall
kunna bliva en duglig mekaniker efter avslutad skola,
skiljes han omedelbart från utbildningen.
Det grundläggande utbildningsprogrammet är
organiserat efter följande huvudlinjer:
A. Starttjänst med underhåll av flygmateriel i drift.
Omkring 14 månader.
1. Allmän starttjänst — tvättning.
2. Bränslepåfyllning, handhavande och underhåll
av traktor och luftkonditioneringsaggregat.
3. Rengöring och justering av tändstift.
4. Daglig kontroll och justering av motorer och
propellrar.
5. Vanligast förekommande justeringar och
reparationer på motorer.
6. Landningsställkontroll.
7. Hydrauliskt system i Douglas-flygplan.
8. Vanligen förekommande justeringar och
reparationer i flygplan.
9. Träning i felsökning.
10. "De-icer"-system samt uppvärmnings- och
ventilationssystem i flygplan.
11. Underhåll, kontroll och byten av instrument i
flygplanen.
12. Ändrings- och förbättringsarbeten på
flygplanen.
B. översyn av motorer, propellrar och hjälpaggregat.
Omkring 11 månader.
1. Demontering av motorer ■— tvättning.
2. Arbeten på cylindrar och kolvar.
3. Kompressor- och propellerväxlar.
4. Vevaxlar och lager.
5. Förgasare och magneter.
6. Montering. Justering och kontroll av
ventil-öppningstider och tändningsögonblick.
7. Provkörning av motorer.
8. Propellrar, propellerregulator.
9. Pumpar och andra hjälpaggregat.
10. Elektriska hjälpaggregat.
C. Tillverkning och reparation av flygplandetaljer.
Omkring 11 månader.
1. Sadelmakeriarbeten.
2. Svetsning —■ reparation av ångpannor för
flygplanens värmesystem.
3. Galvanostegiska arbeten.
4. Reparation och översyn av elektriska
ackumulatorer.
5. Bearbetning av metaller.
6. Reparation av detaljer tillhörande hydrauliska
system för manöveranordningar.
7. Landningsställ med hjul, bromsar och
gummiringar.
8. Reparation och kontroll av detaljer tillhörande
värme- och ventilationssystemet.
D. Reservdelslager och förråd.
Omkring 1 månad.
1. Expeditionstjänst.
2. Ifyllande av materialrekvisitioner och listor
över delar till reparation.
3. Allmänna arbeten i lagerlokalen.
4. AN-standard.
E. Avdelningen för motorbyten.
Omkring 3 månader.
1. Avgassamlare med rör, förvärmningssystem
m. m.
2. Ur- och inmontering av motorer, därmed
förenade tvättarbeten och reparationer av
ledningar och reglage.
F. översyn av instrument.
Omkring 2 månader.
1. Instruments omhänderhavande, packning osv.
Samma beträffande reservdelar för instrument.
2. Instruments lagning och rengöring.
3. översyn och reparationer på kursgyro,
gyrohori-sont, autopilot etc.
4. Kurvindikator och stigmätare.
5. Höjdmätare.
6. Avgasanalysatorer och övriga motorinstrument.
7. Elektriska mätinstrument och övriga
instrument.
G. översyn av flygplan.
Omkring 6 månader.
1. Plåtslageriarbeten med vanligen förekommande
plåtreparationer.
2. Sadelmakeri- och tapetserarearbeten.
3. -Flygplanens hydrauliska manöversystem.
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
