- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
59

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik

cylindern, och i så fall lackeras inte cylindern, eller
endast cylindermanteln, varvid i det senare fallet hela
cylindern även lackeras.

Propellrar.

Propellrar av typ "constant speed" användas
genomgående på nyare trafikflygplan men utbytas efterhand
mot "full feathering"-propellrar, som göra det
möjligt att helt stoppa en motor under flygning genom
att propellerbladen ställas neutrala. Det är framför
allt denna egenskap, som gör den sistnämnda
propellertypen så värdefull till säkerhetens höjande.

Därest ett sådant fel inträffar på en motor under
flygning, att vibrationer frambringas genom motorns
gång, måste denna kunna stoppas till förhindrande
av katastrofala följder. För detta ändamål hava
propellerbromsar konstruerats, och innan den helt
omställbara ("full feathering") propellern
introducerades, har man i U. S. A. försökt använda olika
konstruktioner av propellerbromsar, men resultaten hava
inte varit fullt tillfredsställande.

Den propellerbroms, som, av allt att döma, lämnat
de bästa resultaten, tillverkas av Air Associates
Roosevelt Field, Garden City, N. Y. Denna
broms, vars utseende framgår av fig. 16, är
hydrauliskt manövrerad och består av en bromstrumma,
monterad på propellern, samt två expanderande bockar
med bromscylinder, som äro fastgjorda på motorns
framparti.

Hos P. A. A., där Air Associates’ propellerbroms
användes på alla flygbåtar, som ännu inte utrustats med
"full feathering"-propellrar, har man vid iakttagande
av stor försiktighet vid bromsens ansättning haft goda
erfarenheter. För att i möjligaste mån skona bromsen
genom att minska varvtalet iakttager man därför
följande före tillslagning:

1. Flygplanets hastighet nedbringas, så långt
flygsäkerheten tillåter.

2. Propellerbladen inställas på högsta stigning.

Den propeller av "full feathering"-typ, som ännu så
länge huvudsakligen kommer till användning på
trafikflygplan i U. S. A., är tillverkad av Hamilton
Standard Propellers. I likhet med tidigare
propellerkonstruktioner från samma firma sker
omställningen till lägre stigning med hjälp av ett
tryckoljesystem, anslutet till motorns smörjoljesystem.

Omställningen till hög stigning och för neutral
ställning av propellerbladen ombesörjes av ett separat
högtrycksystem, som kan utföras enligt två alternativ:

a) I flygplan utrustade med hydrauliskt
manöversystem (t. e. Douglas DC-3) kan detta utnyttjas för
att tillgodose propellerns oljesystem med tryckolja.

b) En separat oljepump, elektriskt driven, kan
anslutas till propellerns högtryckssida.

De fördelar, som alternativ a) erbjuder äro:
enkelhet i utförande och i förening därmed låg vikt och
billighet i anskaffning. Å andra sidan är det en
nackdel förenad med denna utföringsform. Den
servo-olja från det hydrauliska systemet, som vid en
propellerinställning kommer in i propellern, går in i
motorns oljesystem, då propellern åter omställes. Om
propellern neutralställts, kan man inte köra motorn
förrän oljebyte verkställts, därför att servooljan har
helt andra egenskaper än motoroljan. I det fall
propellern behövt ställas neutral, är motorn vanligen i
sådant skick, att den icke utan omsorgsfull kontroll
åter kan tagas i bruk. Därför är denna olägenhet av
ringa praktisk betydelse.

A. A., som använder detta system, tillämpar regeln
att före varje oljebyte (var 80:de tim.) göra en
provomställning för kontroll av omställningssystemet.

Fig. 17. American Airlines’ laddningsaggregat för batterier.

För pilotens träning erbjuder emellertid det separat
anordnade pumpsystemet större möjligheter.
Dessutom är ett sådant givetvis nödvändigt i alla flygplan,
som inte äro utrustade med hydrauliskt manöversystem.

Balansering av propellrar.

Vid motorer med nedväxlade propellrar arbeta ofta
motorerna på ett varvtal, som ligger nära det
kritiska varvtalet för vederbörande motorer. En ytterst
omsorgsfull balansering av propellrarna är därför
nödvändig, och förutom den statiska balanseringen går
man nu även in för att verkställa en dynamisk
balansering av propellrarna, innan dessa tagas i bruk på
flygplanen.

Hos U. A. L. provköras propellrarna omsorgsfullt
vid olika varvtal såväl under flygning som vid körning
på marken, och vibrationerna i flygplanet mätas.
Såsom nämnts i kapitlet "Tändningssystem" har man
ofta gjort den erfarenheten, att sådana vibrationer i
motorerna, som misstänkas härrör från en felaktigt
inställd eller balanserad propeller, i verkligheten
orsakas av misständande tändstift. Därför är man hos
U. A. L. av den uppfattningen, att den dynamiska
balanskontrollen skall utföras oberoende av motorn i
en särskild provanordning, och enligt uppgift äro
propellerfabriker i U. S. A. sysselsatta med att utveckla
lämpliga provanordningar för detta ändamål.

Isskydd för propellrar.

Skydd mot isbildning på propellrar avse två former
av isbildning på propellern:

1. Isbildning på propellerbladen.

2. Isbildning på delar av navet och på mekanismen
för propelleromställningen.

Den allvarligaste formen av isbildning på propellern
är den, som uppträder på propellerbladen. För att
förhindra denna isbildning användes genomgående vid
de amerikanska flyglinjerna "slingerrings" och
vätskan, som utgör isskyddet, består av en blandning av
80 •% sprit och 20 % glycerin. Undersökningar hos
U. A. L. hava emellertid givit vid handen, att hur än
spridarröret från slingerringen till propellerbladet
riktats i förhållande till det senare, kan vid
marschvarv eller högre varvtal till högst % av bladets radie
ernås ett effektivt skyddande vätskeskydd på
propellerbladets framkant. Man är därför vid U. A. L.
sysselsatt med att förbättra verkningsgraden genom
att förse bladens framkant med radiella gropar,
0,5 mm djupa, som löpa från rörets utlopp till om-

21 dec. 1940

59

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940s/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free