Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vm = 1,250 m/sek.
Fig. 13 a och b.
läge olika sektioner av fartyget att utsättas för
traver-sala strömningskomponenter.
Fig. 14 är tänkt i samband med stigande våghöjd,
varvid vattnet tankes strömma nedifrån och uppåt
under och på sidorna om fartyget. Bottenytan
uppvisar därvid plus-strömning intill ett visst läge
(jämför skorstenen), där negativ strömning uppkommer,
varefter denna negativa strömning retarderas mot
vattenytan under positiv strömning.
Jämföres samma strömning å en fartygskropp med
tvärsektion enligt fig. 15, så uppkommer även här
först en positiv strömning, som vid en viss vinkel
(jämför skorstenen) övergår till negativ strömning,
vilken slutligen avstoppas med positiv strömning i
vattenytan.
Av figurerna framgår tydligt, att den positiva
strömningens tryckresultant mot den platta
fartygsbottnen måste bliva mycket större vid ett förlopp
enligt fig. 14 i jämförelse med motsvarande förlopp
enligt fig. 15. Samtidigt bliva övergångsstadierna
mellan positiv och negativ strömning utpräglat förlust-
Fig. 14. Fig. 15.
bringande (jämför skorstenen) på grund av den ringa
krökningsradien för den negativa strömningen enligt
fig. 14 i jämförelse med samma strömning enligt
fig. 15.
Jämför man vidare de bägge formerna med
varandra, finner man, att den vattenkvantitet, som
enligt fig. 14 är utsatt för positiv strömning och som
således under avgivande av det kinetiska trycket
uppstoppas mot fartygsbottnen är mycket större enligt
fig. 14 jämfört med fig. 15.
Tänker man sig
fartygs-sektionen ingående i en
vågdal eller att
fartygskroppen tillfälligt höjer sig
i förhållande till
vattenytan, så inträder en
negativ strömning enligt fig.
16, som även den förefaller
synnerligen oharmonisk å
ett fartyg med platt
botten.
Tänker man sig fartyget
av sjöhävningen bringat i
en sidorörelse, så inträder
därvid ett träns versalt
strömningsförlopp enligt
fig. 17 med ty åtföljande .
tvära övergångar. De relaterade figurerna göra
naturligtvis icke anspråk på att åskådliggöra verkliga
förloppet utan endast de faktorer, som här ingå i
resonemanget och som, även om de icke äro ensamt
avgörande, utgöra väsentliga delar av det hela.
Figurerna påvisa, sålunda hurusom fartygets rörelser
under sjöhävning utsättes för ett mycket högre
motstånd vid en sektion av traditionell typ i jämförelse
med en sektion enligt fig. 15.
När fartyget rör sig upp och ned i sjöarna och
därvid t. e. fören och aktern bäras av vågtoppar, under
det att mittelskeppet befinner sig i en vågdal, så
måste därvid de bägge vågtopparna icke allenast
uppbära fartyget utan även prestera en ökad lyftkraft,
som betingas av den negativa strömningen enligt
fig. 16. Fartygets olämpliga form för
transversalström-ning tvingar därför detsamma att icke allenast
hantera sin egen vikt i sjön utan därjämte stora delar av
de vattenmassor, som närmast omgiva fartyget.
Olika kombinationer av de skilda massornas
samverkan komma därvid med nödvändighet att uppvisa
Fig. 16. Fig. 17.
maxima, vilka avsevärt minskas vid en utformning av
fartygssektionen enligt fig. 15.
Ett fartyg med mera rektangulär och i ovan berörda
hänseenden således mera olämplig form kommer
tydligen att arbeta tungt i sjön i förhållande till ett
fartyg med den lämpligare sektionen enligt fig. 15.
Fartygets stäv får härigenom benägenhet att borra sig
djupare in i vågorna, och överspolningarna och
svårigheterna tillika med påkänningarna i
fartygskroppen stegras därav. Särskilt framträdande bliva
därvid de emellanåt förekommande bottenslagen, till
vilka jag senare skall återkomma.
Tillämpande detta resonemang uppställer jag föl^
70
17 aug. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
