- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
96

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

former genom modellförsök. Även i Mårten
Trie-walds fysikaliska föreläsningar, hållna i Stockholm
under ären 1728—29, förekommer inga hänvisningar i
denna riktning.17

Vid en återblick på den första perioden av
motstånds- och strömningslärans utveckling i Sverige
från Pehr Elvius dagar till Vetenskapsakademiens
första verksamhetsår, kan sägas att Newtons teorier
icke ännu hade funnit ingång i de lärdas tankevärld.
Den experimentella motståndsforskningen hade
emellertid kraftigt utvecklats, särskilt tack vare
skeppsbyggarnas skicklighet, teoretikernas uppslagsrikedom
och det medvetna främjandet av arbetena genom
konung Karl XII samt senare genom
Vetenskapsakademiens förvaltning. Tonvikten av utvecklingen låg
visserligen på det Aerodynamiska området, då
vindkraften fanns tillgänglig för framdrivning av
skeppsfarten, och tyngden (dragvikter) för framdrivning av
modellbåtar, motor- eller elektriska drivkraften för
aerodynamiska försök däremot visserligen icke. De
beskrivna uppsatserna och försöken ligga även före
tillkomsten av den klassiska hydrodynamikens första
huvudverk av Daniel Bernoulli, som utkom 1738
och långt före de första praktiska försöken på
området, som utfördes av De Börda på uppdrag av
franska vetenskapsakademien år 1771.

i? Dessa föreläsningar äro emellertid annars ovanligt väl
utarbetade beträffande motståndsläran och kännedom om
Newtons arbeten. Närmare redogörelse för Triewalds
betydelse avses publicerad i en annan uppsats.

Litteratu r

Nordens båtar, det I och II, utgiven av en kommitté
med amiral Otto Lybeck som huvudredaktör. Lindblads
bokförlag a.-b., Stockholm 1939 och 1940. Del I
omfattar 471 sidor kvarto med 520 figurer, del II 287 sidor
och 263 figurer. Del I kostar bibliofilupplaga 95 kr.,
inb. i halvfr. band 65 kr., i klotband 50 kr. och häft.
40 kr., del II bibliofilupplaga 80 kr., inb. i halvfr. band
50 kr., i klotband 40 kr. och häft. 35 kr.

Detta arbete är ett praktverk, som redaktion och
förläggare äro att lyckönska till att hava kunnat publicera.
Man vill hoppas att detsamma trots de inträffade
bistrare tiderna ekonomiskt går i hop och att den
återstående del III även snart måtte utkomma. De talrika
reproducerade båtritningarna äro av stort värde att pä
detta sätt få samlade oeh tillgängliga för konstruktörer,
studerande och andra intresserade.

Del I börjar med en inledande artikel om "Folk och
hav" av amiral Lybeck samt är sedan grupperad på två
huvudavdelningar:

"Fiske- och arbetsbdtar",
"Segelbåtar för sport och nöje".

I den första avdelningen lägger man bl. a. märke till
en uppsats om "Inlandets och Östersjöns båtar", av
intendent Albert Nilsson, där de gamla ekstockarna utan
och med utriggare, den flatbottnade byggda ekans
ut-föringsformer i olika landsdelar, den nordiska snipan,
blekingsekan, kyrkbåtar m. m. instruktivt och trevligt
belysas. Också artikeln "Fiskebåtarnas byggnad" av
amanuens Olof Hasslöf är icke minst tekniskt sett
mycket intressant. Där behandlas urholkning och enklare

klinkbygge, klinkbyggnad och kravellbyggnad utförligt
och på ett fackmannamässigt sätt, och byggnadsarbetet
illustreras med goda bilder.

Huvudutrymmet i del I är emellertid ägnat åt
"Segelbåtar för sport och nöje". Början göres med en
historik om "Segelbåtens utveckling i Sverige från mitten av
1800-talet" av direktör Hjalmar Clason, där båttyperna
från de rakstävade kuttrarna fram till
skärgårdskryssarna och de internationella R-jakterna beskrivas och
rikligt illustreras med bilder av många bekanta båtar.
Sedan följa artiklar om segeljakter och segelsport i
Danmark, Finland och Norge av redaktör Hans Bobsgaaed,
direktör Yngvë Pacius och’ direktör Halfdan Hansen.
Ingenjör Erik Salander beskriver populärt och utförligt
"Hur man ritar en båt" och civilingenjör Bengt Plym
mera kortfattat "Svenskt båtbygge". Ingenjörerna
Sven Abrahamsson och Erik Salander behandla därpå
"Segel och rigg". Här får läsaren ett gott begrepp om
åtskilliga moderna mast-, bom- och andra
riggkonstruktioner och detaljer. Den intressanta Ljungströmsriggen
borde dock i ett arbete som detta närmare beskrivits.
De viktigare mätningsreglerna behandlas instruktivt och
utförligt i artiklarna "Mätningsregler och tidsgottgörelse"
och "Skärgårdskryssarregeln" av professor Kabl
Ljungberg, "Den internasjonale måleregeln" av direktör
Halfdan Hansen och "Havskappsegling och
havskryssar-regler" av professor Sten Velander. Delen avslutas med
uppsatser om "Några synpunkter på kappseglingens
teknik och regler" av skeppsredare Sven Salén och om
"Långfärdssegling" av direktör Gösta Du Rietz.

Del II innehåller avdelningarna:
"Motorbåtar",

"Roddbåtar, kanoter och modellbåtar"
"Lagar och förordningar".

Här ägnas större delen av sidoantalet åt motorbåtarna,
och särskilt då åt "Motorbåten i Sverige" av ingenjör
Ruben E. östlund, vilken skildrar utvecklingen från
det första framträdandet under 1890-talet. Det
omfattande illustrationsmaterialet med ritningar av olika
motorbåtstyper giver ett gott begrepp om den oerhörda
betydelse, motorbåtarna fått såväl för nytta som för nöje,
en betydelse som ytterligare klarlägges av ingenjör
östlunds uppgift att inemot 80 000 motorbåtar finnas här
i landet. Sedan följa artiklar om motorbåtar i Danmark,
Finland och Norge. En del visade finska och norska
båtkonstruktioner äro här av speciellt intresse. Tekn.
dr Nils Gustafsson avhandlar "Motorbränslen",
ingenjör1 Enoch Blomberg "Motorbåtstävlingar och
tävlings-regler" samt redaktör Gösta Holmström "Racerbåten i
Norden".

I nästa avdelning av del II behandlar civilingenjör
Stellan Dahlstedt sakkunnigt och förtjänstfullt
"Kapproddbåtar" och "Roddidrott", ingenjör Sven Thorell
"Kanoter" och "Kanotidrott" samt kommendörkapten
John Schüssler "Modellbåtar" med tyngdpunkten på
seglande dylika. Av sådana finnas fullständiga små
konstverk byggda, såväl i fråga om skrov som rigg och
styranordningar.

Den kommande del III skall omfatta:
Navigering,

Båtmaterialen och dess vård,
Nordiska båtsällskap,
Båtens historia,
Båten i litteratur och konst.

"Nordens båtar" förtjänar att få så stor spridning som
möjligt. Skada blott att praktverkets pris är för högt
för mången.

N. Lll.

96

19 okt. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940s/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free