Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST och FLYGTEKNIK
redaktör: NILS J. LJUNGZELL
HÄFTE 11 utgiven av svenska teknologföreningen 16 NOV. 1940
INNEHÅLL: Konstruktion och praktiskt utförande av svetsade fartyg. 1. Konstruktioner, av
överingenjör Kurt Söderlund. — Insänt.
Konstruktion och praktiskt utförande av
svetsade fartyg.
1. Konstruktioner.
Av överingeniör KURT SÖDERLUND, Malmö.1
När i det följande talas om svetsade
fartygskon-struktioner, kommer det för det första att handla
om vid Kockums mek. verkstad byggda fartyg och för
det andra om skrovkonstruktioner och således icke
om utrustningsdetaljer med vad därtill hör.
Vid Kockums verkstad har intresset för svetsning
sedan flera år tillbaka varit mycket stort, och vi -ha,
så snart det visat sig möjligt att genomföra, arbetat
för svetsningsförfarandets införande i
nykonstruktioner.
Det första fartyg, på vilket svetsning i större
omfattning utfördes, är svenska marinens
tankmotorfar-tyg "Brännaren" på 700 tons d. w., som beställdes vid
verkstaden i augusti 1932, men som försöksobjekt
användes en något senare beställd men tidigare än
"Brännaren" levererad pålkranspråm (fig. 1) för
Malmö hamnförvaltning. Självklart räknade vi i
början med en del svårigheter och eventuella
misslyckanden, och ur denna synpunkt samt, framför allt,
för att vinna ökad erfarenhet beträffande
arbetskostnader och arbetsmetoder ansågo vi det lämpligt att å
detta lilla byggnadsobjekt tillämpa svetsning i så
stor utsträckning som möjligt, mot vilket
hamnförvaltningen icke hade något att invända. Konstruk-
1 Föredrag, hållit vid Svenska teknologföreningens avd. för
Skeppsbyggnadskonst ordinarie vårmöte den 1 juni 1940.
tionen av denna pråm, som ju är ganska enkel med
plana och enkelbockade plåtar, framgår av fig. 2.
I "Brännaren", fig. 3, äro huvudsakligen de inre
konstruktionerna och däcken svetsade, såsom synes
av klassritningarna, fig. 4 och 5. Däckens lång- och
tvärväxlar samt däcksbalkarna till däcksplåt äro helt
svetsade ävensom tanktak i maskinrum och
torrlastrum samt lång- och tvärskeppsskott- med undantag av
randvinklar. Bland svetsade delar märkas vidare
vartannat spant till sidobordläggningen och skott,
stringer i lastoljetankar, spantbrickor, brädgångm. m.
Som försöksobjekt kan även en lotsbåt för Malmö
lotsar betecknas (fig. 6). Denna båt är helt svetsad
och byggd på långskeppsspant, fig. 7.
Bordläggningen är icke lagd i stråk på brukligt sätt utan ordnad
i diagonala plåtstråk, varvid svetsfogarnas läge valts
så, att plåtarna blivit så lätta som möjligt att
bearbeta.
Med erfarenheter från dessa tre byggen, icke endast
beträffande arbetsmetoder utan även med hänsyn till
de fördelar, som tekniskt skulle kunna ernås, voro
vi beredda att tillämpa svetsningsförfarandet även på
större fartyg, och då vi efter lågkonjunkturen i
början av 1930-talet år 1934 lyckades få beställning på
ett 14 500 tons tankmotorfartyg för Tschudi &
E i t z e n i Oslo, föreslogo vi svetsning i viss
omfattning, med hänsyn tagen till verkstadens dåvaran-
Fig. 1. Pålkranspråm för Malmö hamn,
Fig. 3, Tankmotorfartyget "Brännaren",
21 sept. 1940
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
