Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 4 jan. 1941 - Nya tag, av W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 1
ÅRG. 71
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD
4 JAN.
19 4 1
INNEHÅLL: Nya tag. — Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén. •— Notiser. — Tekniska
föreningar. — Sammanträden.
Nya tag.
Cå har då detta bedrövligt sorgemättade år 1940
^-’gått till ända, och ånyo stå vi inför ett nytt år.
Mången vill kanske invända att vi, som haft den
oskattbara förmånen att alltjämt njuta fredens
välsignelse, ej hava rätt att tala om 1940 som ett
bedrövligt sorgemättat år, men nog måste man tyvärr
avvisa en sådan tanke. Ty alla människor med
känsla i bröstet och vilka hava sin glädje i kulturens
framåtskridande, oberoende av om de leva i ett
krigförande land eller i ett land där fred ännu nominellt
råder, måste med bedrövelse blicka tillbaka på det
gångna året och med sorg konstatera att det
knappast finnes något annat att göra än att "stryka över
och gå vidare".
Världshandeln, ländernas blodcirkulation, har
praktiskt taget avstannat, de glesa pulsslag som ännu
förnimmas vittna bäst om feberns ödesdigra
verkningar, och överallt där människorna ej väsentligen
kunna sysselsättas med krigets hantverk, börjar
arbetslöshet och nöd att tränga på.
Tusenden och åter tusenden oskyldiga människor,
män, kvinnor och barn, om det nu överhuvudtaget
finnes några människor som äro helt oskyldiga i sina
länders olyckor, hava slitits i stycken av s. k. fiender
eller jagats från sina hem av dem som i bokstavlig
bemärkelse i blindo lösgjort sina bomber utan varje
tillstymmelse till säkerhet, för att de eventuellt
avsedda "militära" målen kunnat träffas.
Alltjämt talas det, ehuru numera kanske i något
försiktigare ordalag, om de s. k. krigsmålen och
fastän en hel värld brinner av den innerligaste
önskan om fred har ännu ej någon funnit det lösenord
som sannolikt på några timmar skulle kunna göra
slut på vanvettet.
Vårt land har varit förskonat från krigets
påtagligaste realiteter, men i många avseenden har dess
slagskugga skymt sikten för oss under det gångna
året.
En god och välsignad konsekvens har detta
sakernas tillstånd dock fört med sig: vårt folk står enigare
än någonsin tillförne och beredvilligheten till offer
för landets väl har blivit ett med vår kärlek till
landet och dess oberoende.
Även i känslan av vårt ansvar för den nordiska
intressegemenskapens förpliktelser hava under skett
med vårt folk under det gångna året, ehuru vi med
tungt hjärta emellanåt nödgats konstatera vår
oförmåga att i alla former lämna det bistånd som mången
gärna skulle önskat ge.
Försvarsberedskapen, till vilken numera jämväl
beredskap mot sådan fara som en utbredd
arbetslöshet kan föra med sig måste räknas, står alltjämt i
centrum för vårt folks intresse och åtgärder, och
resultatet av 1940 års försvarslån utgör ett vackert
bevis för att folket, känner sin plikt. Ett i ännu
högre grad lysande bevis därför utgör den goda anda
som präglat alla dem som mången gång under stora
personliga uppoffringar aktivt deltagit i
beredskapstjänsten.
Ingen kan emellertid ännu skönja slutet på den
prövning som mänskligheten nu undergår och vilken
ehuru på ett hittills milt sätt även gäller vårt land
och folk. Stora äro dë krav statsmakterna under det
nya året komma att nödgas ställa på hela vårt folk.
Men det gäller att trots allt taga nya tag. Det
gäller att trots den växande skattebördan hålla hjulen
igång, och det gäller också för varje enskild
individ att så långt förmågan räcker med sina
besparingar bidraga till täckandet av statens lånebehov
under stundande bistra tider. Det svenska folkets
urgamla rätt att sig själv beskatta kan knappast
dokumenteras i en vackrare form än framgång för
den frivilliga statslånepolitik vårt land slagit in på.
Svenska ingenjörer, som i ordets bästa bemärkelse
äro den produktiva handlingens män, komma
säkerligen ej att svika, när det under år 1941 gäller att
taga nya tag för befästandet av vårt lands väl.
Gott Nytt År.
w.
18 jan. 1941 17
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
