Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 11 jan. 1941 - Tidskriftsnytt, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
kan utföras hälften så tjock som vanlig cellulosafilm,
vilket är av stor betydelse för färgfotografering, ty
filmen kan beläggas på bägge sidor utan att bilden
blir dimmig. Materialet består av linjära polyamider
vilka äro kristalliniska och sålunda ha en fix
smältpunkt i motsats till gelatin. Materialet kan smältas
och gjutas över en planslipad, kall metallyta eller
också valsas det mellan kalla metallvalsar där det stelnar
till tunna banor. Som jämförelse med vanlig
cellu-losaacetatfilm kan meddelas att sådan film kan böjas
ca 25 gånger vid 70 % relativ fuktighet utan att brista
och ca 10 à 15 gånger i absolut torr luft.
Polyamidfilmen kan böjas 250 gånger i vilken fuktighetshalt
som helst utan att brista. Den behöver sålunda ej
förvaras med sådan omsorg som är nödvändig vid den
nu brukliga filmen. (Science Supplement, h. 2390,
s. 11.)
Den 3 september 1940 visades för första gången i
New York television i naturliga färger. Uppfinningen
(av dr P. C. Goldmark) stöder i princip på ögats
förmåga att addera ljus- och färgintryck som följa
tillräckligt snabbt på varandra. Färgåtergivningen sker
genom användning av röda, gröna och blå filter,
vilka anbragts på en roterande skiva. En dylik
skiva finnes såväl i sändare som mottagare. De
rotera med en hastighet av 1 200 v/m och synkront i
sändare och mottagare, så att alltid samma filter
samtidigt passera bildpunkten på båda ställena. Det
blir således samma effekt som vid trefärgstryck, blott
att färgerna ej ligga över varandra utan följa mycket
tätt på varandra. Bildfrekvensen behöver ej härför
tredubblas. Det räcker med en fördubbling, varvid
den tredje färgen får "stå över" till nästa bild.
Om bildväxlingen sker var 1/120 sekund så växla
färgerna två och två var 1/40 s. Under det att vid
svart-vit television bilden normalt delas i 441
element, så skulle vid färgtelevisionen användas 331
element 441 j. Vid de gjorda proven användas
343 element. (Bulletin Schweizerischer
Elektrotech-nischer Verein, h. 23, s. 543.)
Upptagningen av kinematografiska röntgenbilder
har nu utvecklats därhän, att den kan utnyttjas för
medicinsk vetenskap. Huvudsvårigheten har varit
att den hittills erforderliga strålningsmängden varit
skadlig för patienten. Den rörliga bilden upptages
genom filmning av den vanliga röntgenbilden på
röntgenskärmar, vars ljusstyrka nu kunnat ökas
samtidigt med att filmens ljuskänslighet stegrats så, att
man i bästa fall kan nöja sig med en
röntgenstrål-mängd av ca 10 r. Likaså erfordras ej längre
speciella röntgenrör, utan man kan utan överbelastning
använda standardrör. Genom användning av fotocell
torde man även kunna göra direkta upptagningar
utan mellankomst av röntgenskärm. Det torde endast
vara en tidsfråga när denna metod är färdig. Bland
de resultat som redan vunnits, är påvisandet att vissa
senor i foten som vid obduktion visat sig oelastiska,
i verkliga livet äro tänjbara. Många rörelser i den
levande kroppen förlöpa alltså annorlunda än vad
man hittills anatomiskt kunnat påvisa.
(Elektrotech-nische Zeitschrift, h. 48, s. 1074.)
Den optiska materialprovningen har på senare år
gjort så stora framsteg och fått sådan betydelse för
industrien att man i Jena upprättat kurser om tre
veckor för optisk materialprovning. Kursen
omfattar: optiska och fotografiska grunder. Mikroskopi
och metallmikroskopi. Spektralanalys. Fotometriska
mätningar. Metallkolorimetri. Optiska mätningar
vid materialprovning. Användning av lenkometer för
fotoelektrisk bestämning av det "vita" hos ytor.
Brytningsindex som analytiskt hjälpmedel vid
bestämning av fasta partikelmängder i luft. (ATZ.
Automobiltechnische Zeitschrift, h. 21, s. 542.)
Yid användande av speciella röntgenrör med
roterande antikatodspegel har man mött vissa
svårigheter beträffande smörjningen av axeln, då man ej
kan använda vanliga smörjmedel i det höga vakuum,
varmed man här arbetar. Yid General Electric X-Ray
Corporation har man därför infört en tunn
beläggning av barium som smörjmedel för kullagren till de
roterande antikatodspeglarna. En dylik bariumfilm
räcker vid normal belastning 50 à 100 timmar,
motsvarande 36 000 à 72 000 röntgenupptagningar. En
dylik beläggning torde även få användning för andra
ändamål i samband med roterande anordningar i
vakuum. (General Electric Review, h. 11, s. 471.)
Svetsning.
Materialet för ohmsvetsningselektroder bör förutom
god elektrisk och termisk ledningsförmåga även ha
stor hårdhet vid högtemperatur. Dessutom bör det
ej ha benägenhet för att oxidera eller att legera sig
med svetsgodset och dess oxider. Hittills har man
företrädesvis använt elektrolytkoppar för
ohmsvets-elektroder. Kopparlegeringen "Blombit" har, visat så
stor hållbarhet att elektrodspetsarna erfordrat
betydligt mindre efterarbetning. Legeringen återfår efter
uppvärmning till 500° och därpå följande avkylning
sina ursprungliga egenskaper, nämligen. 100 kg/mm2
Brinellhårdhet och ledningsförmåga 50 m/mm2 ohm.
Den passar ej för rullelektroder på grund av sin
glatthet med därav följande låga friktionskoefficient.
Härför lämpar sig "Wirbal 75" med ledningsförmågan
45 m/mm2 ohm och 90 kg/mm2 Brinellhårdhet. Som
spännbackar i stumsvetsmaskiner lämpar sig
"Wirbal 65" med 32 m/mm2 ohm och 120 kg/mm2.
Elmet-legeringen för ohmsvetselektroder har en naturlig
hårdhet 80—90 kg/nnn2, som genom mekanisk
bearbetning kan ökas till 350 kg/mm2, som håller sig ännu
vid 450°C. Vid svetsning med lång svetstid lämpar
sig elektrodmaterialet "Kusit", en
ltopparsilverlege-ring med 55 m/mm"- ohm och 130 kg/mm2
Brinellhårdhet. En ringa berylltillsats ökar hållfastheten
betydligt. Dylika koppar-beryllegeringar lämpa sig
därför särskilt väl för punkt- och sömsvetselektroder
men även för backar i brännsvetsmaskiner.
(Zeitschrift des Vereins Deutscher Ingenieure, h. 47,
s. 912.)
Ingails Shipbuilding Corp. i Pascagoula vid
mexikanska golfen har byggt ett nytt skeppsvarv
uteslutande för svetsade fartyg. U. S. A:s
marinkommission har beställt 8 st. fartyg, varav fyra redan gått
av stapeln. Man har därvid funnit att stor
tidsbesparing i konstruktionsarbetet göres och att hälften
så många arbetare erfordras som för nitade fartyg.
Erforderligt platsutrymme på varvet har även visat
sig mindre än vid varv för nitade fartyg. De fyra
stapelbäddarna betjänas av tre kranar för 35 t så att
mycket stora plåtstycken kunna sammansvetsas Bär.
Man använder automatisk svetsning enligt "Union-
12
25 jan. 1941 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
