Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 11 jan. 1941 - Tidskriftsnytt, av Frithiof Holmgren - Ekonomisk översikt, av F. Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
melt"-systemet överallt där så är möjligt, men en del
svetsning måste utföras för hand. Alla fartyg som
nu äro under byggnad få kryssarakter och denna
svetsas färdig innan den sammanbygges med det
övriga fartyget. Yarvsarbetet har blivit så gott som
fritt från buller. Leveranstiden beräknas bli ca 15 %
kortare än för nitat fartyg. En särskild svetsarskola
har upprättats för personalen. (The Motor Ship,
h. 246, s. 110.)
Syntetiska ersättningsmaterial.
Vinidur är en termoplastisk konstmassa som
består av en polyvinyklorid som uppstår av acetylen
och saltsyra. Massan är mycket beständig mot syror
och saltlösningar liksom mot alkaliska lösningar. Den
är plastisk i varnit tillstånd och låter sig svetsas eller
klistras. Draghållfastheten vid längre tids belastning
är 2 kg/mm2. Yid 120°C är massan mjuk och böjlig
som gummi. Svetsning sker med varmluft vid 200°.
I ramar av Vinidur kan man svetsa fönster av den
genomskinliga konstmassan Astralon. (Umschau in
Wissenschaft und Technik, h. 30, s. 473.)
Sedan 1904 ha patent uttagits på framställning av
textilfiber ur kasein, som erhålles ur separerad mjölk
med en genomsnittlig sammansättning av 90,6 %
vatten, 0,06 % fett, totalt 3,4 % protein, varav 3 %
kasein, 5,15 % mjölksocker och 0,7-8 % mineralsalter.
Kasein som skall användas för framställning av
textilfiber måste utfällas med mera syra än som
erfordras för koaguleringen. Praktiskt taget alla
mineralsyror lämpa sig härför. Det framställda kaseinet
utröres med vatten, där det får svälla ut, varefter det
löser sig vid tillsats av svagt alkali. Lösningen
filtreras och befrias från luft, varefter den liksom viskosen
får "mogna" (i halvtannat dygn vid 19°C).
Spinn-vätskan kan nu föras till spinndyserna vid en
temperatur av 48—53°C. Spinnhastighet 80—120 meter
per minut, beroende på viskositeten. Ofta tillsättes
kolsvavla till spinnvätskan. Fiberbandet eller
fiberkabeln, som består av 100000 till 200 000 fibrer, får
genomlöpa ett bad som bl. a. innehåller natrium- och
aluminsulfat, koksalt, kalialun och tennacetat. Av
dessa påskyndar aluminsulfatet koaguleringen av
fibrerna, som härdas medelst en formaldehydlösning
med tillsats av viss del koksalt. Efter härdningen
och fixeringen tvättas fibrerna fria från syror och
salter. Garnet, upplindat på bobiner, tvättas upp till
24 h. Avsvalning och blekning erfordras ej. Dylik
kaseinull, kallad Lanitol, framställes bl. a. i Holland,
Polen och Italien, samt spinnes vanligen tillsammans
med fårull i proportionen 1 :1 eller 3:1. Italienska
militärkläder (uniformer liksom underkläder) skola
enligt förordning innehålla minst 30 % Lanitol.
Sammansättningen hos Lanitol, jämförd med fårull, är
följande: C resp. 53 och 52 %, H resp. 7 och 6,9 %,
0 resp. 23 och 20,3 %, N resp. 15,5 och 18.1 %,
S resp. 0,7 och 2,5 %. En av naturullens väsentliga
egenskaper är att den utvecklar värme då den blir
fuktig. Detta medför att ylle skyddar mot plötslig
avkylning under transpiration, en egenskap som
bomull ocli konstsilke saknar, men Lanitol däremot
äger. Undersökningar vid silkeforskningsinstitutet i
Como och tekniska högskolan i Turin ha visat att
blandningstyger av ull och Lanitol i
värmeisolations-förmåga äro överlägsna rent ylle. En tillsats
däremot av 25 % konstsilke nedsatte isolationsförmågan
46 %. Hastigheten hos vattenupptagningen hos olika
fibrer står i följande proportion: australisk ull 15,
Lanitol 25, konstilke 540 och bomull 560. I somras
var världens dygnsproduktion av textilkasein 20 t,
varav Italien förbrukar största delen med till 50 %
importerad vara. Från Holland exporterades 1938
110 t textilkasein per månad. (Teknisk Ukeblad.
h. 48, s. 502.) Frithiof Holmgren.
Ekonomisk översikt.
Utvecklingen under det gångna året, som
kännetecknas av indragandet av samtliga Europas högst
utvecklade industriländer i kriget och omvandling av
stora delar av desamma till stridsområden, har lett
till en utomordentligt stark reducering av den
ekonomiska samfärdseln mellan Europas länder. Det
totala kriget har, vad rör dess ekonomiska sida,
förverkligats och medfört att den handelsspärr, som med
krigiska medel upprätthålles av de krigförande
länderna mot varandra, utsträckts att drabba även de
länder från vilka samfärdsel kan äga rum till
krigförande part utan kontroll från motpartens sida.
Handelsvägarna till de transoceana länderna ha för
huvudparten av Europa spärrats och förutsättningarna
för en tillfredsställande försörjning av folken i dessa
delar av Europa därmed också starkt försämrats. De
transoceana råvarorna äro nära nog helt avstängda
från sina avsättningsområden på den europeiska
kontinenten och de kontinentala industriprodukterna
från sina transoceana marknader och från England.
Även massgodstransporterna de icke krigförande
europeiska länderna emellan ha, i den mån de tidi-
gare gått över vatten, i hög grad försvårats eller
omöjliggjorts. Det genom krigets behov redan
förut starkt belastade europeiska järnvägsnätet har
utsatts för en synnerligen stark påfrestning i sitt
arbete för övertagande av trafiken från de spärrade
sjövägarna, i den mån övriga förutsättningar för en
fortsatt dylik trafik äro för handen. De
kontinentala järnvägarnas vagnparker äro icke heller av den
sammansättning och omfattning, att de kunna
plötsligt och utan de allra största påfrestningar fullgöra
sådana ökningar av transportkvantiteten, som t. e.
Italiens kolförsörjning och Tysklands och Italiens
förseende med flytande bränslen innebära.
Isoleringen av kontinentaleuropa från England och från
de transoceana länderna har medfört de mest
djupgående rubbningar av det ekonomiska livet i de
länder, som tidigare ägt en högt utvecklad
varuomsättning med de länder, från vilka de nu spärrats
genom att de antingen icke längre äro fria eller äga
självbestämmanderätt över sin handel. Även för de
länder, för vilka dessa rubbningar i den ekonomiska
samfärdseln på grund av en tidigare föga utvecklad
25 jan. 1941
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
