Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 11 jan. 1941 - Ekonomisk översikt, av F. Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
utrikeshandel icke äro av så genomgripande art, har
dock krigets utveckling under det gångna året
medfört utomordentliga störningar i det ekonomiska
livet, enär de nödgats taga i anspråk största möjliga
del av sin produktionsapparats kapacitet för
täckande av militära behov.
Härtill kommer att köpkraften hos de länder som
icke längre äro fria har starkt reducerats genom den
svåra destruktion av deras ekonomiska liv som de
rådande förhållandena innebära och den stora
kapitalförstöring- som kriget för de ekonomiskt mest
betydelsefulla av dem medfört. De tidigare autarkiska
strävandena inom diktaturerna ha genom
situationens tvång fått sin motsvarighet inom ett stort antal
andra europeiska länder.
Vad detta avskärande av samfärdseln betyder, må
här exemplifieras med några siffror rörande Italien.
Detta land importerade 1938 90 proc. av sin
konsumtion av stenkol, 36 proc. av sitt järn, 90 proc. av
mineraloljorna och all koppar och all kautschuk. 86
proc. av alla importvarorna kommo sjövägen och 80
proc. av denna import passerade Gibraltar, medan 5
proc. kom genom Suez. (En viss men icke väsentlig
ändring i dessa siffror ha dock de fortsatta
strävandena till självförsörjning medfört.) Endast landets
försörjning med 1 mill. ton kol per månad kräver en
avlastning av 1 000 à 1 500 järnvägsvagnar per dag.
De flesta europeiska länder ha ställts inför
mycket svåra ekonomiska anpassningsproblem.
Livsmedelsförsörjningen har drabbats särskilt svårt
genom avstängningen från de transoceana
produktionsländerna. Härtill kommer att 1940 års skörd av
vete för Europas del varit 22 proc. lägre än 1939 års
och 17 proc. lägre än 1938 års. (I Europa har vid
denna beräkning icke inräknats SSSR.) Sämst har
skörden varit i Norden, där den varit 30 à 50 proc.
mindre än 1939. Samtidigt har den varit utmärkt i
Amerika och Asien, god i Afrika och genomsnittlig
i Sydamerika, medan den i Australien varit cirka 40
proc. lägre än normalt. De stora veteländerna
Förenta staterna, Kanada, Argentina och Australien
förfoga dessutom enligt det internationella
lantbruksinstitutets i Rom beräkningar (detta svarar ock för
ovan återgivna siffror) dessutom över större sedan
föregående år kvarliggande lager än någonsin
tidigare eller sammanlagt 200 mill. deciton. Dessa
länder beräknas kunna föra i marknaden omkring 360
mill. deciton och de mindre överskottsländerna minst
10 mill. deciton. Underskottsländernas behov
beräknas ha uppgått till 120 à 130 mill. ton. Med normala
avsättningsförhållanden skulle alltså vid senaste
årsskifte ha funnits ett totalt vetelager på cirka 250 mill.
deciton eller det största som någonsin redovisats.
Handelsspärren har säkerligen bidragit att avsevärt
reducera konsumtionen och stegra anhopningen av
lagren vid senaste årsskifte. Lagringen av dessa
exceptionellt stora kvantiteter bjuder stora svårigheter
i många exportländer.
Samtidigt råder en stor knapphet på det
europeiska fastlandet. Centraleuropas skörd beräknas ha
varit cirka 15 proc. mindre än 1939. medan
motsvarande siffra för Rumänien, Ungern, Jugoslavien och
Bulgarien av förutnämnda institut skattas till 33 proc.
För Italien, Spanien, Portugal och Grekland har
skördeminskningen inskränkt sig till 4 proc.
Turkiet har haft en god skörd och förväntas kunna bi-
draga till Greklands försörjning. De europeiska
förråden vid årets början torde lia under årets lopp
tagits i anspråk för utfodring, sedan
kraftfoderförsörjningen från transoceana länder på grund av
blockaden omöjliggjorts. Rumäniens betydelse som
kornbod för Centraleuropa har genom "uppgörelsen"
med grannarna starkt reducerats och dess aktuella
betydelse för den europeiska spannmålsförsörjningen
ytterligare minskats genom den dåliga skörden. I vad
mån Bessarabien undandragit spannmål och
oljeväxter från den europeiska icke ryska hushållningen,
kan givetvis icke utan kännedom om de tysk-ryska
avtalen bedömas. Den sovjetryska skörden har
varit god och beräknas medgiva såväl export som
lagring.
Den amerikanska majsskörden har varit 10 proc.
lägre än under 1939, medan Balkanländernas
beräknas lia stigit 5 proc. Den sydamerikanska
majsskörden har varit god och med hänsyn till
skeppnings-förhållandena har man där måst medgiva att stora
kvantiteter majs användas till eldning.
Vår egen skörd visar en nedgång i skördeenheter
på cirka 20 proc. beroende på det dåliga utbytet av
hö och brödsäd, medan rotfrukterna gett ett gott
resultat. Den tillverkning av fodercellulosa som
genom statsmakternas försorg upptagits förslår endast
i mycket ringa mån ersätta minskningen av
tillgängligt foder. Genom nedslaktning har i stället
efterfrågan på foder måst reduceras. Den stora slakten
leder dock tyvärr till en stark reducering av
mjölk-ocli smörtillgången för avsevärd tid framåt. Å
andra sidan torde redan avstängningen av
kraftfoder-importen ha måst framtvinga en omläggning av vår
konsumtion till ökad förbrukning av vegetabiliska
livsmedel och minskad av animaliska livsmedel eller
med andra ord föranleda en återgång från den
utveckling, som sedan länge kännetecknat
konsumtionen hos oss och som avspeglat vårt växande
välstånd.
På grund av handelsavspärrningen och den
ogynnsamma skörden har Europa nödgats att icke blott
väsentligt tära på sina lager av spannmål utan även
i viss utsträckning reducera sin kreatursstock och
därmed förutsättningarna för fettförsörj ningen under
det nya året. Den framtvingade begränsningen av
spannmåls- och fettkonsumtionen i det stora flertalet
europeiska länder torde med hänsyn till
lagerminskningen på det europeiska fastlandet under det
gångna skördeåret komma att ytterligare skärpas under
innevarande år även om alla ansträngningar göras
att utvidga produktionen.
Blir kriget långvarigt komma vi att få räkna med
att en genomgripande omställning av hela
jordbruksproduktionen sker, som tar helt sikte på en
anpassning efter nu rådande förhållanden. Efter kriget kan
man alltså räkna med att Europas olika stater
nödgas skydda sin under normala förhållanden icke
bäriga produktion mot de transoceana ländernas utbud
under den anpassningsperiod till fredsförhållanden,
som då måste komma. Detta innebär en viss
förskjutning på framtiden av vissa omkostnader för
en dräglig försörjning under nuvarande
förhållanden.
Även i industriellt avseende ha de europeiska
fastlandsländerna nödgats i största möjliga utsträckning
inrikta sig på självförsörjning; dessas anpassning av
14
25 jan. 1941 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
