Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 15 mars 1941 - Explosion av kondensvattenbehållare, av Allan Halén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Explosion av ko ndensvattenbehållare.
En explosionsolycka, varvid två människoliv gingo
förlorade, inträffade helt nyligen vid ett som s. k.
öppet betraktat kärl, och har undersökningen över
anledningen till olycksfallet givit vissa erfarenheter,
som undertecknad härmed ville föra vidare som ett
led i upplysningen om arbetets risker.
Här bifogas en principskiss över anläggningen
ifråga.
Det var kondensvattenbehållaren (III), som vid
olyckstillfället exploderade.
Kokaren (/) på ritningen representerar i
verkligheten 5 parallellkopplade kokare. I varje kokare
fanns två kokspiraler och på varje spiral en
konden-satavskiljare (77). Tilloppsledningen till
kondensvattenbehållaren var dock gemensam för alla dessa
kokare. Behållaren tillfördes kondensat (cvs 115°C)
genom denna ledning och färskvatten från å ritningen
angiven 1 "vattenledning. Dessa vattenmängder
skulle normalt avrinna genom avloppsledningen till
pannhusets matarvattencistern. Denna ledning har
ett fall på 2,5 m och är 150 m lång.
Av övriga ledningar från behållarens topp gå två
(B och C) till en kondensor (IV), vilken har till
uppgift att kondensera den ånga, som kan bildas i
behållaren (777). Dessa kondensorledningar voro genom
en ledning (D) ställda i förbindelse med fläkten (F)
för att den ånga, som ej kondenserats i kondensorn,
skulle tillföras värmaren (F7).
Den tredje ledningen (A) från behållarens topp
förband den där placerade säkerhetsventilen med samma
fläkt (V).
Fläktens egentliga uppgift var att föra den i
kokarna bildade s. k. brüdenångan och ångan från en
å ritningen visad friskångledning till nämnda
värma-re. Sistnämnda friskångledning var sedan länge
avstängd.
De angivna avstängningsventilerna i ledningarna
A och D voro enligt uppgift öppna. Grenledningen
till det fria från säkerhetsventilen var stängd.
Av-stängningsventilen i avloppsledningen var enligt
uppgift öppen. Anledning betvivla dessa uppgifter om
ventilerna förefinnes icke. (Möjligen har man
misstagit sig på ventilen i ledning D. Jämför senare
uppgifter.)
Anläggningen har varit i drift sedan 1933. Man
har ansett kärlet som stående i förbindelse med fria
luften genom avloppsledningen och genom
ledningarna till fläkten. Man har emellertid på den anbragta
manometern ofta avläst tryck, i regel mellan 0,2—0,6
kg/cm2 öt., och vid ett par tillfällen, då trycket stigit
till 1 à 1,2 kg/cm2, ställt av behållaren och rensat
avloppsledningen i rörkröken vid behållarens botten.
Behållaren, som var av dimensionerna 2 m höjd
och 2 m diam. hade i botten en uppskattad
ursprunglig plåttjocklek av 12 mm. Denna botten var
upp-flänsad med flänsen nitad utanpå mantelplåten.
Upprepade reparationer hade vidtagits på behållaren,
och botten hade senast året förut svetsats i hålkälen
invid mantelplåtens diktkant, för att man skulle få den
tät. Behållaren var direkt uppställd på ett
betonggolv och visade sig vara starkt avrostad
underifrån. I hålkälen funnos veckbildningar i ytan och
anfrätningar, och godset varierade i hålkälen från 0
till tjockare och var i medeltal 4 mm.
En hållfasthetsberäkning av behållarens bottenplåt
visar, att för denna som ny med 12 mm gods skulle
tillåtas högst 0,3 kg/cm2 öt. Dess hållfasthet vid
olyckstillfället var starkt nedsatt.
Man kan nu fråga sig, är denna behållare, frånsett
avstängningsmöjligheterna, verkligen vad man kallar
öppen? Ett närmare studium med alla de uppgifter,
som kunde fås om driften, till grund visade att så
15 mars 1941
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
