Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 15 mars 1941 - Explosion av kondensvattenbehållare, av Allan Halén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
icke alltid och ej ens normalt varit fallet, vilket
också förklarar varför man kunnat iakttaga tryck på
manometern.
Manometern och säkerhetsventilen har man icke
direkt kunnat motivera på det öppna kärlet, men
man torde ha tagit behållaren från en äldre
anläggning med vidsittande utrustning, eller har man med
hänsyn till avstängningsmöjligheten velat gardera sig
mot för högt tryck. Manometern markerade
emellertid högsta tillåtet tryck som 1,5 kg/cm2 öt.
Säkerhetsventilen blev fördärvad vid explosionen, men
torde ha blåst redan vid 0,4 kg/cm2 öt. Varifrån
behållaren kommit har icke kunnat klarläggas.
Om man tänker sig, att friskångan, som tillföres de
fem kokarna, kunde blåsa direkt in i behållaren
genom 2"ledningen för kondensatet, så bjuder
avloppsledningen i behållaren icke med den
färskvatten-mängd, som tillföres, sådant motstånd, att
tryckstegring kan erhållas.
Om man i stället tänker sig så mycket av denna
ånga kondenseras i behållaren, att avloppsledningen
fylles med vatten och icke släpper fram ånga den
vägen, är avloppet genom ledningarna till fläkten
tillräckligt för att ej tryck skall uppstå i
behållaren.
Om kondensatet från alla kokarna vid uppkok
tän-kes blandat med färskvattnet, blir denna blandning
av sådan temperatur, att ångbildning inträder. Men
även i detta fall kan ångan lämna behållaren utan
tryckökning, nämligen genom ledningarna till
fläkten.
Tryckökning på grund av ångtillförsel eller
ångbildning i behållaren är sålunda normalt icke att
räkna med.
Vid normal drift tillföres behållaren kondensat och
färskvatten i sådan mängd att motståndet mot
vattenströmning i avloppsledningen framträder och för
normal mängd vatten motsvarar detta kärlets
hållfasthet som nytt. Detta motstånd är ev 3 m Vp och
det betyder att vattnet måste fylla behållaren, som
endast är 2 m hög, och stiga upp i
kondensorled-ningarna. Ledningen från säkerhetsventilen hålles
därvid stängd av denna ventil.
Vid olyckstillfället voro endast två kokare i drift
men i avloppsledningen hade för vidtagande av
vissa mätningar tillfälligt inkopplats en vattenmätare.
Om man räknar med dessa förhållanden, finner man
att avloppsledningen är tillräcklig att avleda
kondensatet och färskvattnet, och att den ånga, som
eventuellt bildas, kan avgå genom ledningarna till fläkten,
allt utan tryckökning i kärlet.
Efter inkopplandet av vattenmätaren, vilket
skedde på kvällen före olycksfallsdagen, iakttogs
emellertid att trycket steg till 1 kg/cm2. Driften avslutades
snart för natten. Vid igångsättningen dagen därpå,
olycksfallsdagen, steg trycket igen till 1 kg/cm2 och
ökade så småningom till 1.5 kg öt. När detta
iakttogs, rapporterades det onormala till en förman, men
av någon anledning vidtogs icke någon åtgärd för
sänkning av trycket.
Troligen ha smutsavsättningar skett i
vattenmätarens sil, så att motståndet stigit ytterligare i
avloppsledningen.
Såsom var att vänta enligt resultatet av de tidigare
här omnämnda beräkningarna skulle nu vatten rinna
till vid fläkten, och det må anföras, att nu och vid ti-
digare enstaka tillfällen av igensättningar i
avloppsröret har man även observerat vatten vid fläkten.
Det var hål i fläkthalsen.
Om man emellertid räknar rören B -)- C -)- D för
vattenframströmning, finner man, att dessa icke
skulle bjuda motstånd av 1 kg/cm2 eller mer förrän vid
större vattenmängder än här kunnat ifrågakomma
vid olyckstillfället. Man måste alltså endera
förutsätta kranen i rör D stängd eller att även i detta rör
genom avsättningar sådant motstånd uppträtt att
vattnet helt eller delvis tvingats förbi
säkerhetsventilen och genom ledning A till fläkten.
Och det visar sig vid beräkning av denna ledning
att för så lågt öppningstryck på säkerhetsventilen
som 0,4 kg/cm2 motståndet vid ifrågakommande
vattenmängd blir 1,2 kg/cm2.
Denna tryckstegring är givetvis också möjlig, om
större mängd friskånga från kokaresystemet av
någon anledning fått strömma till behållaren och det
extra motståndet endast uppträtt i avloppsledningen.
Sådan ånga är tänkbar, om de icke använda kokarna
tillförts ånga, och kondensat alltså icke funnits i
deras kondensatavskiljare, eller om några
kondensatav-skiljare varit förbikopplade. Dessa sistnämnda fall
äro alltså endast tänkbara, om icke de ventiler
stängts, som skola vara stängda vid drift med två
kokare, och om samtidigt extra motstånd i
avloppsledningen tillkommit.
Anläggningen har sålunda påvisats normalt ha måst
arbeta vid ett övertryck, som överskrider tillåten
påkänning, och råkade vid olyckstillfället ut för
sådant övertryck att behållarens botten, som var
mycket bristfällig, brast.
Vid denna bristning har genom den därvid
inträdande hastiga trycksänkningen en del av vattnet
(det överhettade) plötsligt övergått i ångform och
förorsakat en sådan ångstöt (explosion) att golvet
trycktes ned, rör sprängdes och arbetarna skadades.
Beträffande s. k. "öppna" kärl föreligga icke
några bestämmelser om besiktningstvång. Man har i
detta fall tydligen felräknat sig på avloppsledningen
från behållaren. Behållaren har icke alltid varit
öppen genom avloppsröret. Detta kärl har dessutom
utrustats med diverse avstängningsmöjligheter, vilka
icke kunna tolereras på s. k. öppna kärl, emedan
dylika anordningar lätt lämna av förbiseende lämnas
stängda.
Exempel på fordringar å anordningar för öppna
kärl finnes i Kungl, socialstyrelsens anvisningar nr 8
angående varmvattenpannanläggningar.
Det må även tilläggas, att man efter vissa
reparationer, som måste företagas, borde haft klart för sig
behållarens bristfällighet, och eftersom man avläst
tryck på manometern, icke borde ha betraktat
behållaren som öppet kärl utan tryckpåkänning. Vidare
må anföras att svetsningen sådan den placerats (i
hål-käl) icke är att rekommendera, enär den ger s. k.
brottanvisning, och att riktigheten av detta påstående
här bekräftas av att brottet visat sig ha skett runt
om behållaren invid svetsens brottanvisningslinje.
Anläggningen har enligt uppgift genom
rörtillkopp-lingar kompletterats efter hand, utan att
kompletteringen underställts ritkontoret. Med anledning av
denna uppgift och det inträffade har med
fabriksledningen överenskommits att allt arbete med
röranslutning och liknande hädanefter skall underställas rit-
88
24 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
