Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1941 Bränsle- och transportproblem i kristid - Tjära som ersättningsbränsle i semi-dieselmotorer, av Gunnar Wallgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Temp. i
Fig. 3. A-tjära från Skinnskatteberg.
Fig. i. Tjärolja märke "Raus-5". Från Skogens kol a.-b„
Kilafors. Blandning: 80 % påtjära. Skogens kol. 15 %
dalbränd tjära, 5 % råmetanol, 80 c/0.
Temp. C°
avråda från en sådan utväg, då dessutom motorns
gång är dålig.
Med råtjära eller A-tjära med fördroppar kan man
starta direkt utan hjälpbränsle, förutsatt att
rumstemperaturen icke är lägre än + 10°C. Emellertid
bör bränslesystemet byggas så, att både råtjära och
råterpentin kunna användas, på så sätt att man strax
före stopp kan köra rent med terpentin. Då bli de
känsliga bränslepumpelementen — bränsleventilerna,
spridarna etc. — väl rengjorda för nästa start.
Därest råvaror för olika tjärsorter funnes i
tillräcklig mängd och därest lämpliga
raffineringsåtgärder etc. hunnit studeras och lämpliga
reningsanläggningar byggas, är det troligt, att alla tjärtyperna
kunna vara utgångsmaterial för ersättningsbränslen,
men då så ej är fallet, och då man måste med
enklaste medel försöka få ett snabbt och bra resultat,
kvarstår att man absolut skall använda råtjära eller
A-tjära pius cirka 20 % terpentinfördroppar eller
en blandning av råtjära och 15 % dalbränd tjära
samt 5 % metanol, vilken blandning fått namnet
Raus nr 5. Denna nyssnämnda komposition har
tillkommit mest för att kunna använda förefintliga
förråd av dalbränd tjära, som ju också är en råtjärtyp.
Med andra tjärtyper får man mångdubbelt besvär
beträffande renkörning, slitage etc., man får icke full
effekt och måste använda svåråtkomliga,
lättflyktiga bränslen, varjämte motorn får dåliga
köregenskaper.
Fig. 6. Sektion av Viscosregulator.
103
Den totala resten är visserligen mycket stor i
förhållande till Solar-oljan men liten i förhållande till
boktjäran (fig. 1), och vid exempelvis 200° ha dock
22 % avdestillerat. Intressant är jämförelsen med
fig. 3, som också representerar en barrtjära, men i
form av A-tjära. Vid 200° ha här endast några
procent avdestillerat, och denna tjära är också
mycket besvärligare i motorn. Inblandning av terpentin
eller sprit hjälper dåligt, likaså uppvärmning.
Däremot gör en inblandning av 15—25 %
terpentinfördroppar underverk. Tjäran blir då praktiskt taget
fullt jämförbar med råtjära. I tabell 1 finnas
sammanförda en mängd olika fysikaliska värden på
undersökta bränslen.
Därest A-tjära skall användas med terpentin eller
träsprit för att uppnå en tunnflytenhet ungefärligen
svarande till Solar-oljans, få i runt tal endast 50 %
tjära användas. Sådan tjära, uppblandad med sprit,
kräver större pumpslag än med terpentin och för som
regel till minskad effekt, men då dels dessa
lättflyktiga bränslen äro mycket svåråtkomliga, dels
effekten i längden mycket dålig, måste man bestämt
Fig. 5. Förvärmningsslinga för tjära inbyggd i ljuddämparen.
24 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
