- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
106

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1941 Bränsle- och transportproblem i kristid - Tjära som ersättningsbränsle i semi-dieselmotorer, av Gunnar Wallgren - Bildrift med alkohol ur bakugnsgaser, av Franz Éder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

till följd högre bränsleförbrukning och, som värre
är, snabb alstring av beck på cylinderväggarna och
kolven.

Denna Viscosregulator kan även uppvärma
terpentin under rengöringsperioden, vilket har en mycket
god effekt, i det att den varma terpentinen mycket
effektivt löser tjäravlagringarna betydligt snabbare
än kall terpentin, som under vissa förhållanden t. o. m.
icke förmår göra detta. En annan fördel med denna
uppvärmning är, att man lätt kan anbringa ett
bränslefilter mellan uppvärmningsanordningen och
bränslepumpen, vilket är mycket nyttigt för motorn,
då ju dessa bränslen självklart äro oändligt mycket
mer förorenade än fredstypen av Solar-oljan. Alla
delar från Viscosregulatorn fram till
spridaremun-stycket måste vara väl värmeisolerade.

Beträffande de förändringar, som måste vidtagas
på motorn, äro dessa som regel mycket få men kunna
ej generellt angivas för alla typer, än mindre för alla
fabrikat, och vad som gäller för en liten motor behöver
ej gälla för en stor, vilken senare ibland fordrar
något ökad kompression, vilket bäst sker genom att
i förbränningsrummet inlägga en lämpligt utformad
ring, som då dessutom kan giva en varm yta
närmare spridaremunstycket, då man eljest kan få för
varm tändkula. Dessa med flera individuella, enkla
åtgärder äro lätta att komma till klarhet med.

Vidare kan det hända, att om full effekt måste
tagas ut, bränslepumpens kapacitet någon gång
måste ökas, om den förut varit i knappaste laget,
emedan nu bränslemängden måste ökas med inemot
50 à 60 %, jämfört med råolja (se tab. 2).

Motorns spridaremunstycke måste emellertid göras
av ett nytt material. Såväl verktygsstål som monell,
mässing, nitrerstål och snabbstål kunna ej uthärda
inverkan av korrosion och erosion från tjäran vid
dessa höga temperaturer, och fig. 8 visar den enorma
uppslitningen från 0,6 mm till över 3 mm av
spridaremunstycket på så kort tid som 20 timmar, då
verktygsstål användes. Hela denna detalj måste göras
av ett rostbeständigt, eldhärdigt material, och härför
lämpar sig exempelvis Brukskoncernens typ RSS. 75,
riktigt värmebehandlat och anlöpt, varvid dess vitala
delar bliva lika hållbara som det ursprungliga
munstycket med Solar-olja.

Fördelarna med Viscosregulatorn äro vidare de,
att densamma själv håller sig ren. Dessutom låter
den sig lätt standardiseras, och redan två typer kunna

sålunda behärska hela området från 10 till 150 hk,
när man har möjlighet att variera med såväl varvtalet
som mottrycket, och apparaten medgiver ju ett
ytterst smakfullt montage, som ju även fig. 7 visar.
Därest Viscosregulatorn skall användas på en motor,
som även i tomgång med lågt varvtal skall hålla hög
tjärtemperatur, måste varvtalet på densamma vara
50 % högre vid full fart på motorn än vad som är
nödvändigt för en stationär motor med praktiskt
taget konstant varvtal.

Om tjärkvaliteterna variera, har man ett enkelt
sätt att reglera temperaturen genom att justera något
på handratten. Apparaten är värmeisolerad och
utförd av ett för tjära lämpligt material, har speciell
lagringsanordning samt särskild packbox för att
nedbringa slitaget, trots de svåra förhållanden, under
vilka dessa delar arbeta. Dessa detaljer ha endast
schematiskt angivits på fig. 6.

Fig. 9 visar en installation av Viscosregulatorn,
där anläggningen är så utförd, att man med enkla
omkopplingskranar kan köra antingen med råolja
eller med trätjära i förbindelse med terpentin. Filtret
kan rengöras under gång, enär det därunder kan
förbikopplas.

En viss beckning av kolvar, kolvringar och
cylindrar kan ej undvikas vid tjärdrift. Genom att öka
cylindersmörjningen till ungefär det dubbla vid
rå-oljedrift minskas beckningen, och det är också
lämpligt att se till, att smörjolja tillföres runt
omkring kolven. Ett radikalmedel är att cylindern
smörjes med levertran eller sillolja, vilka båda synas
likvärdiga för detta ändamål, och vilka ha ett ytterst
gynnsamt inflytande på motorns gång. Cirka två
gram per hk och timme kan vara tillräckligt för denna
cylindersmörjning.

Slutligen måste erinras om att tjärtillgången är
ytterst knapp. Betänka vi, att endast Västkustens
fiskeflotta under normala tider förbrukar 48 000 ton
per år, och att vår tjärproduktion under fjolåret
belöpte sig till ca 8 000 ton, framgår med tydlighet, att
detta bränsle endast undantagsvis får användas och
då för sådana fall, där gengas blir olämpligt,
exempelvis vid tungt storsjöfiske eller möjligen vid andra
motorer, där körtiden och därmed förbrukningen är
minimal, och där en ombyggnad till gengasdrift
därför skulle bliva för dyr.

Ovan anförda undersökningar och konstruktioner
hava utförts av A.-b. Bolinder-Munktell, Eskilstuna.

Bildrift m ed alkohol ur bakugnsgaser.

Av ingenjör FRANZ ÉDER. . .

Vid degberedningen sammanknådas, som bekant,
mjöl och vatten. Under och efter knådningen träder
den i mjölet befintliga amylasen i verksamhet, och
en del av mjölets stärkelse omvandlas i socker.
Efter jästtillsatsen förjäses detta socker genom
jästenzymernas inverkan till alkohol och kolsyra, vilken
senare driver upp degen och gör den porös. Såväl

kolsyran som alkoholen utdrivas ur brödet under
gräddningen och avgå, jämte stora mängder
vattenånga, i bakugnens avgaser.

Mängden alkohol, som bildas under jäsningen, är
beroende på olika faktorer, såsom degens konsistens,
jästmängd, jäsningstemperatur och jäsningstid. I
veka degar med riklig jästtillsats, hög jäsningstem-

106

24 mars 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:27:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free