Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1941 Bränsle- och transportproblem i kristid - Bildrift med alkohol ur bakugnsgaser, av Franz Éder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
peratur och lång- jäsningstid kan sålunda
bildas upp till dubbelt så mycket alkohol
som i styva degar med ringa jästtillsats,
låg jäsningstemperatur och kort
jäsningstid. Alla ovannämnda faktorer, som
gynna bildandet av större alkoholmängder,
föreligga vid tillverkningen av spis- och
knäckebröd. Dessa brödsorter innehålla
alltså i degstadiet relativt stora mängder
alkohol, i motsats till mjukbröd, som i
regel framställes av styvare degar med
kallare och kortare jäsföring.
Vad alkoholens utdrivning ur brödet
beträffar, så är denna vid spis- och
knäckebröd nästan fullständig på grund
av brödkakornas ringa tjocklek och den
närapå fullständiga torkningen i ugnen.
I mjukbröd däremot kvarstannar alltid
en större eller mindre del av alkoholen,
beroende på brödets större tjocklek och
på den omständigheten, att en hastigt
bildad skorpa hindrar vattnets och
alkoholens utdrivande. Avgaserna från en
bakugn för hårt bröd äro därför betydligt
rikare på alkohol än från en
mjukbröds-ugn.
Det ligger nära till hands, att man
försöker tillvarataga de i bakugnarnas
avgaser befintliga alkoholmängderna. Med
brödtillverkningens framskridande
industrialisering har detta problem även flera
gånger upptagits, hittills dock med
dåligt resultat. Alkoholutvinningen har ej
kunnat göras räntabel. Enligt dr A.
Fornet (Die Theorie der praktischen
Brot- und Mehlbereitung, Berlin 1930)
härstammar den hittills bästa
konstruktionen för alkoholutvinning från italienaren
Andru-Siani. Denna konstruktion består av en mellan
bakugn och skorsten placerad kolonn, vari de ur ugnen
avgående ångorna delvis kondenseras till 60 à 80
%-ig alkohol. Att denna konstruktion emellertid ej
infriat de därtill knutna förväntningarna framgår
därav, att de anläggningar som kommit till utförande
äro lätt räknade och antagligen ej mera finnas i bruk.
Åtminstone kunde vi vid våra förfrågningar i såväl
Italien som Tyskland ej få något positivt besked om
en dylik anläggnings existens.
På våren 1940 upptog A.-b. öhmanska bageriet i
samarbete med ingenjör Gösta Ekström vid A.-b.
Ethyl spörsmålet om alkoholutvinning ur ångorna
från bakugnarna i avsikt att erhålla ersättning för
det alltmera trytande motorbränslet. Det stod från
början klart för oss, att den av Andrusiani valda
vägen med kondensering av alkoholen direkt i
mindre kolonnkylare ej kunde vara den rätta, då på
denna väg endast en bråkdel av de avgående
alkoholmängderna kunde tillvaratagas.
Våra förberedande arbeten gällde först och främst
fastställandet av de i avgaserna befintliga
alkoholmängderna samt avgasernas övriga sammansättning.
Resultaten av dessa undersökningar, som utförts med
hjälp av ingenjör Tom Nordensson vid Mekaniska
prövningsanstalten, äro för en ugn enligt vidstående
uppställning:
Fig. 1. Spritkondensering vid A.-b. ’öhmanska bageriet.
Avgasernas medelhastighet i
skorsten med inv. diameter 200 mm 3,15 m/sek.
Avgasernas medeltemperatur ..... 109,6°C
Gasblandningens mängd/timme 357
m3c= ...................... 250 kg
Gasblandningen består av:
luft -f- kolsyra ____• -.......... 148 kg/timme
ånga (vatten + alkohol) ....... 111 kg/timme
Ångblandningens alkoholhalt efter
kondensation ................. 1,3—1,5 vol.-%
Denna alkoholhalt motsvarar i medeltal ca 13 liter
alkohol pro 1 000 kg bröd. Denna mängd är
tillräcklig för att, använd som motordrivmedel, säkerställa
den lokala distributionen av 1 000 kg bröd, m. a. o.
att göra bageriet självförsörjande i fråga om
motorbränsle, förutsatt att hela denna i avgaserna
befintliga alkoholmängd verkligen kan tillvaratagas. För
att kunna göra detta måste man samtidigt med
alkoholångorna även kondensera all vattenångan.
Problemet är alltså först och främst en
kondensations-fråga. Det gäller att finna en lämplig kondensor, som
kontinuerligt kan kondensera ångorna praktiskt taget
kvantitativt.
Vid kondensering av så stora mängder ånga, som
här är fråga om, frigöres en mycket stor mängd
värme. Kylvattenbehovet blir därigenom så stort,
att hela anläggningens ekonomi kan äventyras av de
höga kylvattenkostnaderna. Här uppstår alltså ett
24 mars 1941
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
