Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1941 Bränsle- och transportproblem i kristid - Några synpunkter på användandet av keramiskt material i eldhärden på gengasaggregat, av Christer Enberg - Gengastegelproblem, av B. Wallgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
av, har eu smältpunkt av mellan 1670 och 1 750°
(Segerkägla 30—35), är smältpunkten högre
betecknas det som högeldfast. Då keramiskt material
mjuknar före smältpunkten, brukar man inte använda
vanligt eldfast material högre än till 1 400°, sedan
tager man till specialmassor.
S. k. stampmassor finnas med ett otal olika
sammansättningar. Om dessa skulle man kunna säga, att
deras smältpunkt är beroende på flussmedelshalten.
För att få dem att binda tillsättes nämligen
natronvattenglas, och natron är ett kraftigt flussmedel.
Användas . stampmassor i gengasaggregat, råkar
man ut för olägenheten av att ej ha ett jämnt och
väl-bränt material, vilket är viktigt, om man skall få fram
det keramiska materialets andra goda egenskaper, ty
någon jämn bränning kan det ej bli tal om i ett
gengasaggregat, där den dessutom är alldeles för
hastig. Icke ens det ur eldhärdighetssynpunkt
mest förstklassiga material har där gått fritt från
klagomål, och jag ställer mig därför tvivlande inför
stampmassornas lämplighet för detta ändamål.
2. God hållbarhet mot stora och hastiga temperatur
-ändringar.
Den för keramiskt material mycket hastiga
uppvärmningen vid de ofta återkommande tandningarna
och de härav härrörande stora och snabba
temperaturväxlingarna innebär en särskilt svår påfrestning.
Det är därför självfallet, att man bör utforma
konstruktionen på lämpligt sätt, utan skarpa kanter och
med jämn godsfördelning. Av de många olika
massasammansättningar, man har att välja på, bör man ur
denna synpunkt välja en relativt porös. Då
emellertid den mekaniska hållfastheten blir lidande vid för
stor porositet, finnes där en gräns.
3. God mekanisk hållfasthet.
När man använder keramiska
konstruktionsdetaljer, får man icke glömma, att en av deras
huvudsakliga egenskaper är, att de äro spröda. Deras
tryckhållfasthet ligger vid 100—300 kg/cm2, och de äro
alltså i detta avseende metallen underlägsna. Man
måste även komma ihåg detta vid spettningen i en
gasgenerator, så att man icke använder mera våld än
nöden kräver och det keramiska godset tål.
4. God motståndsförmåga mot
förbränningsprodukterna.
Vid förbränning av träkol och ved bildas som
bekant en hel rad olika förbränningsprodukter, vilkas
sammansättning är beroende av temperaturen.
Vad man ur keramisk synpunkt skulle kunna anse
som farligast är i gasform uppträdande kalium, som
ju är ett kraftigt flussmedel och därför genom sin
inhängning i materialet kan sänka dess smältpunkt och
giva upphov till glasartade, sköra slaggbildningar.
Vid normal eldning torde denna risk ej vara så
stor, då kaliumhydroxidens kokpunkt ligger vid
1 324°C, en temperatur, som ju dock ej är otänkbar
vid forcerad eldning.
Först när askan kommer i direkt kontakt ined
glödande sten, kan reaktion vid lägre temperatur, ned till
1 000—1100°, tänkas uppträda, eventuellt ändå lägre.
Några skadliga reaktioner av denna art har jag
dock icke kunnat upptäcka spår av på de av mig
undersökta aggregaten med keramisk infodring.
Gengastegelproblem.
Av kamrer B. WALLGREN.
Infodring av brännzonen i bilgeneratorer med
eldfasta keramiska material har, såsom väntat, vunnit
en stor utbredning. Av eldfasta keramiska material
finnes en mångfald olika slag, av vilka givetvis icke
alla lika bra lämpa sig för ändamålet. Genom
laboratorieundersökningar och praktiska prov har man
emellertid numera kommit fram till specialkvaliteter,
som väl fylla de rätt stränga krav, som måste ställas.
De påfrestningar, för vilka infodringen i en
bil-generator utsättas, äro termiska, mekaniska och
kemiska.
De termiska påkänningarna, som orsakas av den
höga temperaturen och de hastiga
temperaturväxlingarna, äro något olika vid träkolsgeneratorer och
vedgeneratorer. För träkolsgeneratorer, där
temperaturen i brännzonen är relativt låg, användes med för
del högeldfast chamottematerial. För vedgenerato
rer med sin högre temperatur i brännzonen har det
ofta visat sig ekonomiskt fördelaktigt att använda
ett dyrare specialmaterial, t. e. Alumo-tegel
(silli-manittegel).
Vad de hastiga temperaturväxlingarna beträffar
äro förhållandena likartade vid träkols- och
vedgeneratorer. Godset i infodringen skall gång på gång
kunna på några minuter upphettas från vanlig
temperatur till full hets utan att spricka.
De mekaniska påkänningarna utgöras av
skakningar, slag och stötar, och dessa måste infodringen
kunna uthärda. Det är emellertid självklart, att
spett-ning, om sådan är nödvändig, bör företagas med en
viss försiktighet, då annars även den kraftigaste
infodring kan taga skada.
Den aska, som bildas, då ved och träkol förbrinna >
håller en del alkalier. Dessa angripa vid högre tern
peraturer de flesta keramiska material och kunna
vålla skador. Träkol, särskilt milkol, äro ofta
förorenade av sand. Denna bildar tillsammans med
askan en lättsmält slagg, som kan åstadkomma
anhopningar på väggen. Keramiska material visa stor
olikhet ifråga om motståndsförmågan vid angrepp av
olika slagger, dels beroende på de ingående
råmaterialens egenskaper och dels på den färdiga
produktens struktur. Ett poröst material angripes
exempelvis lättare än ett tätt. Av en högklassig keramisk
infodring kräves, att den skall väl motstå nu nämnda
slag av slaggangrepp.
Vid utförandet av själva den eldfasta infodringen
komma tvenne metoder till användning. Antingen
utföres infodringen av specialtillverkade formtegel,
som fullt färdiga insättas i generatorn, eller också av
en högeldfast stampmassa, som instampas i
generatorn och brännes vid generatorns påeldning och drift.
I allmänhet kan sägas, att infodringen med
form-tegelinsatser är den hållbaraste. Tillverkningen av
insatserna sker hos tegelfabrikanten under noggrann
kontroll, och bränningen genom hela teglet blir fullt
likartad. Tegelinsatserna äro lätta att inmontera.
Tegelinsatser av de vanligaste typerna föras ofta av
tegelfabrikanten i lager, och leverans kan då ske
kort tid efter beställning. I andra fall måste man
räkna med en något längre leveranstid. Det är i
dylika fall förståndigt att beställa ett par insatser på
en gång, så att åtminstone en insats finnes i reserv.
29 mars 1941
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
