Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 24 mars 1941 Bränsle- och transportproblem i kristid - System Wallgren—Evrell, en ny metod för drift av vevhusspolade 2-taktsmotorer med gengas, av Lennart Odqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2. Principritning av system W—E.
bränsleförbrukningen, då endast luft och intet bränsle
går förlorat utan det blir blott fråga om sämre
avgiven effekt hos motorn, jämfört med om spolningen
skedde förlustfritt. Emedan gengasen vid sin
passage genom vevhuset kommer i kontakt med flera
ömtåliga maskinelement försämras också
driftsäkerheten.
Dessa olägenheter bortfalla helt om man istället
tillämpar det s. k. Wallgren—Evrellska systemet, som
medger samma normaleffekt som för råoljedrift
samtidigt som en del andra fördelar vinnas. De
principiella förändringar, som måste ske med en
tändkulemotor, äro följande:
1) Den gamla spolkanalen avstänges.
2) Cylinderlocket utbytes mot ett dylikt försett
med självverkande ventiler, tändstift och spridare.
3) Tändanordning påmonteras.
4) Yevhuset förses med avloppsventil och på denna
påsättas kåpor med blandnings- och regleringsorgan
för luftens och gasens blandande och ledande till
cylinderblocket.
Motorn arbetar enligt följande princip, se fig 2.
1) Då kolven rör sig uppåt insuges enbart luft i
vevhuset genom luftventilerna.
2) Vid nedåtgående kolvslag komprimeras luften i
vevhuset och pressas ut genom backventilerna.
3) Luften uppdelas i primärluft, som ledes till
gasgeneratorn, och sekundärluft.
4) Generator, kylare och renare äro helt slutna
och arbeta med någon tiondels atmosfärs övertryck.
5) Gengasen ledes till en samlingslåda på motorn.
6) Sekundärluften passerar genom ett munstycke
upp i ett blandningsrör och rycker därvid gas med
sig från samlingslådan.
7) I blandningsröret passerar gasblandningen ett
regleringsspjäll, varefter den ledes upp i
cylinderlocket.
8) Sedan motorkolven under sin nedåtgående
rörelse börjat frilägga avgasportarna, faller trycket i
cylindern ned mot eller något under atmosfärtrycket.
9) Genom övertrycket i cylinderlocket öppnas de
självverkande ventilerna, och cylindern fylles med
gasblandningen.
10) Då kolven rör sig uppåt, komprimeras gasen,
varefter den tändes av tändstift.
Förhållandet mellan primär- och sekundärluft
regleras genom en axiellt ställbar strypkon i
sekundär-luftmunstycket.
Avgörande för det moment man kan utvinna ur
motorn blir naturligtvis, huru många kalorier man
lyckas förbränna i cylindern per slag. Yid
råoljedrift blir den för varje slag tillförda syremängden
avgörande, då man genom direktinsprutning av
bränslet ej är begränsad ifråga om tillförandet av
kalorier. Yid gengasdrift å andra sidan är det
vikts-mängden gas-luft-blandning som blir utslagsgivande.
Gengasblandningen är tämligen energifattig, men
detta kompenseras i någon mån av att vid råoljedrift
bör man arbeta med ett mycket stort luftöverskott
mot ca ekvivalent blandning vid körning med gengas.
I fig. 3 visas en jämförelse mellan de
vevhusdia-gram man får å ena sidan vid körning enligt system
W—E, å andra sidan vid vanlig tvärspolning hos
samma motor, råolje- resp. gengasdriven.
Tryckfallet i generatorn och
kylare-renare-aggre-gatet har antagits till 0,050 atm och i varje
vevhus-ventil till 0,039. Enligt gjorda mätningar erfordras
0,068 atö hos gengas-luftblandningen i cylinderlocket
126
24 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
