Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 5 april 1941 - Det tekniska forskningsarbetet i Finland, av Martti Levón
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Den tekniska forskningens hittills uppnådda resultat
och forskningsmetoderna.
Den överblick jag ovan givit av den tekniska
forskningsverksamhetens utveckling och organisering före
kriget med Ryssland visar att denna verksamhet,
sedd ur synpunkten av de fordringar landets
ekonomiska liv och det industriella livets utveckling
uppställa, varit alltför ensidig och som sådan även
synnerligen anspråkslös och splittrad. En av orsakerna
härtill har varit, att statens andel i stödjandet av
forskningsverksamheten varit så beklagligt liten. Om
man likväl å andra sidan skulle ur teknikersynpunkt
önska objektivt bedöma kvaliteten och resultaten av
det redan utförda forskningsarbetet, kan man
konstatera att det i många avseenden varit synnerligen
vackert och till mycket stor nytta för vår industri.
Det bästa beviset härför är vår träförädlingsindustris
snabba utveckling och dess kända höga tekniska
nivå. Inom ramen för detta föredrag är det icke
möjligt för mig att vidlyftigare redogöra för resultaten
av det i Finland utförda forskningsarbetet, men jag
vill likväl med några exempel belysa några
undersökningar och de undersökningsmetoder som vi betjänat
oss av vid deras utförande. Dessa exempel skall jag
hämta från det av mig ledda trätekniska
forskningsområdet.
Den trätekniska forskningsanstaltens verksamhet
är, som redan nämndes, i huvudsak baserad på
industrins stöd. För detta ändamål har
forskningsanstalten kallat träförädlingsindustrins olika grenar till sin
hjälp, såsom t. e. i form av konsultativa kommittéer
för såg- och fanerindustrierna, sammansatta av
fackmän på dessa områden, med vilka
forskningsprogrammen, undersökningarnas utförande och de
härför erforderliga anslagen diskuterats och
överenskommelse träffats. Fordringarna att snabbt påfinna
medel för en ökning av industrins konkurrensförmåga
och en förbättring av produktionens kvalitet
samtidigt som ofta synnerligen begränsade penningmedel
stått till disposition, ha medfört, att man varit
tvungen inrikta forskningsarbetet främst på sådana
forskningsproblem, som äro synnerligen
betydelsefulla för ifrågavarande industri och genom vilkas
snabba lösning man hoppats inom en relativt kort tid
uppnå praktiska resultat.
En sådan fråga har varit trävarornas
värdeminskning genom blånad. Orsaken till en dylik blånad är
som känt de svampmycelier, vilka tillgodogöra sig
de näringsämnen som förekomma i träet samt
tillväxa och utbreda sig i träets celler.
Blånadssvam-pens utvecklingsmöjligheter bestämmas av träets
vattenhalt och den omgivande luftens temperatur.
Blå-naden har, som känt, på ett förtjänstfullt sätt
undersökts av de svenska forskarna T. Lagerberg, G.
Lundberg och E. Melin och deras forskningsresultat
utgöra även det vetenskapliga underlaget för
forskningarna i övriga länder.
Ännu för ett tiotal år sedan beräknades under
normala förhållanden blånaden av de exporterade
sågvarorna förorsaka Finland en årlig skada av i
medeltal 50 mill. mk på grund av oundvikliga
prisreduktioner. Blånaden av råvaran, sågstocken, medförde
ännu större, ja till och med mångdubbla skador. Här
förelåg sålunda en typisk fråga, vars klarläggning
och lösning även ekonomiskt var synnerligen
betydelsefull.
Den trätekniska forskningsanstalten tog genast i
början av sin verksamhet utredandet av denna fråga
till en av sina huvuduppgifter. Vid
undersökningarna slog man in på två linjer: för det första gällde det
i praktiken att, börjande från försågningens
begynnelsestadium till varornas användning i köpländerna,
undersöka under vilka förhållanden de sågade
trävarorna blåna och genom vilka praktiska åtgärder
detta möjligen kunde förebyggas, för det andra
gällde det att i laboratoriet undersöka
blånadsföreteel-sen och dess förhindrande, främst genom att fortsätta
de nyssnämnda svenska undersökningarna.
Den förstnämnda uppgiften förde till synnerligen
omfattande och mångsidiga undersökningar. En
vara som vid avskeppningen är ren och fri från
blånad uppvisar ofta blånad då köparen mottager
densamma. Det gällde sålunda bl. a. att undersöka
blå-nadsförhållandena under transporten.
Forskningsanstaltens ingenjörer följde med lastångarna till
England, Belgien och Frankrike och företogo under
resorna mätningar och undersökningar av varornas
fuktighetshalt och huru de höllo sig i båten och
hamnarna. Efter två års undersökningar var saken
klar. Det viktigaste resultatet kan sammanfattas i
en enda siffra: de sågade trävarornas fuktighetshalt
får icke överskrida 24 % beräknad på deras
torrsubstans för att hålla sig utan att blåna under
transporten till importlandet och i köparens lager.
De sågade varorna blåna även under torkningen i
brädgården. Samtidigt med de nyss skildrade
undersökningarna påbörjades därför även vidlyftiga sådana
för att påfinna medel att förhindra eller åtminstone
begränsa blånaden i brädgården genom speciella
anordningar i densamma, varornas skötsel m. m. Efter
två års undersökningar uppnåddes även i detta
hänseende avsevärda förbättringar, men samtidigt
konstaterades, att man icke vid torkning i brädgård
med några som helst medel fullständigt kan
förhindra blånad, då det vid utomhustorkningen städse gives
ett torkningsskede, då gynnsamma möjligheter för
blånad föreligga. Däremot konstaterades att
blånaden fullständigt kan förhindras med artificiell
torkning. Detta gav upphov till en ny serie
undersökningar om den artificiella torkningens utvecklande
och användning.
För att påfinna medel för att fullständigt förhindra
blånaden i samband med brädgårdstorkningen
började forskningsanstalten experimentera med
befukt-ning av de färska sågvarorna med speciella blånad
förhindrande kemikalier före brädgårdstorkningen, en
metod som med framgång försökts isynnerhet i
Tyskland och U. S. A. Efter långvariga laboratorieförsök
och i stor skala i brädgården utförda försök
uppnåddes utmärkta resultat, isynnerhet med vissa kända
klor fenolförening ar. Befuktning för hand ställde sig
emellertid för dyr varför forskningsanstalten
utarbetade mekaniska befuktningsanordningar. Då
möjligheten att erhålla de vid denna metod erforderliga
kemikalierna började försvåras under tiden omedelbart
före det senaste kriget, skred man till åtgärder för en
fabriksmässig tillverkning av desamma inom landet.
Kymmene aktiebolag har nu en sådan fabrik i drift,
vars blånadsförhindrande produkt under namnet
Ky 5 föres i handeln.
Frågan om förhindrandet av blånad hos sågade
trävaror kan nu anses löst, men utredningen av densam-
12 april 1941
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
