Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 5 april 1941 - Det tekniska forskningsarbetet i Finland, av Martti Levón
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ma för råvarans, sågstockens, vidkommande
fort-sättes.
I samband med forskningsarbetena upplever
forskaren emellanåt synnerligen märkvärdiga och roande
händelser. För kuriositetens skull skall jag här
berätta ett par sådana fall från vårt arbete vid den
trätekniska forskningsanstalten.
Den ovannämnda metoden för förhindrande av
blånad med tillhjälp av kemikalier började, så snart
undersökningarna lämnat gynnsamma resultat,
till-lämpas i mycket stor skala såväl för sågvaror som
lådbräder. Med kännedom om engelsmännens
konservativa inställning önskade man isynnerhet i
början hålla denna s. k. giftbehandling hemlig. Då
kom plötsligt en vacker dag en alarmnotis från
England. En stor köpare av finska lådbräder, en
tvålfabrik, som använde lådbräder för tillverkning av
tvållådor, konstaterade att lådorna gåvo ifrån sig en
märkvärdig, stark lukt, som via de fina tvålarna till
och med fastnade på händerna. Orsaken till detta
tillskrevs den nya kemikaliebehandlingen mot
blånad. Saken var allvarsam, ty den hade medfört stora
ekonomiska skador för förbrukaren av lådbräderna
och hotade bliva ett allvarligt hinder för
lådbräds-exporten. Forskningsanstalten utförde
undersökningar såväl i Finland som i England. Resultatet var, att
lukten icke hade något att göra med
kemikaliebehandlingen, men densamma förorsakades av en ny
mögelsvamp som uppträdde klart brunfärgad, en
degenererad släkting till någon inhemsk mögelsvamp.
Under för denna svamp synnerligen gynnsamma
förhållanden i ifrågavarande fabrik —- såväl med hänsyn
till lämpliga näringsämnen som till varans dåliga
skötsel — utvecklades den synnerligen kraftigt och
på grund av degeneration specialfärgad, vilken färg
åtminstone i Finland icke tidigare påträffats. Frågan
föranledde vidlyftiga parlamenteringar och en extra
resa till Frankrike. Frågans slutliga klarläggande
avbröts av kriget.
En gång sände en fanerfabrik i mellersta Finland
till vår försöksanstalt en liten blecklåda, som innehöll
såsom fabriken meddelade en från England sänd men
nu "tyvärr död larv". Dylika larver hade uppträtt i
av finskt faner tillverkade telådor vilka de förstörde
genom att äta synbarligen främst limmet mellan
fanerskikten samt borrade dessutom ihåligheter i
fa-neret. Den engelska köparen beskyllde den finska
säljaren för att ha levererat dålig vara! Den finska
fanerfabriken önskade att vi skulle undersöka saken.
Jag tog den döda larven i skärskådande där den låg
på mitt arbetsbord i vårsolens värme, i det jag
begrundade huru detta problem skulle kunna lösas. Då
började larven plötsligt kräla — en undersökning
var möjlig! Larven blev föremål för utfodring och
noggrann skötsel — och efter en lång väntan, som
tog nästan två år i anspråk, hade den utvecklat sig
till en skälbagge, som påträffats endast i Ostindien,
Ceylon, Birma och i några andra avlägsna trakter.
Larven hade hamnat i fanerlådan ifråga så, att
skalbaggen i Indien lagt sina ägg i densamma, vilka
sedan utvecklats till larver, som med faneret i
telådor-na förts till London. Lådfabrikantens rykte var
denna gång räddat, men forskningsanstaltens uppgift
blev att påfinna medel att göra limmet onjutbart i
fall som detta.
På tal om forskningsmetoden och resultat är det
till slut skäl att med några ord beröra de sätt på vilka
trä-tekniska forskningsanstalten delgivit och i
praktiken tillämpat forskningsresultaten. Tre olika sätt
ha härvid använts. Då fråga varit om
undersökningar av allmän natur, ha de vanligen publicerats. Då
undersökningen skett på uppdrag av någon enskild
industriinrättning eller av en industrigrupp, har
resultatet delgivits genom rapporter till vederbörande
industrier och ha undersökningsresultaten förblivit
deras egendom. I en del fall åter, då det ansetts
synnerligen viktigt att resultaten bli kända och att de
genom förmedling av vidsträcktare teknikerkretsar
tillämpas i praktiken, ha även särskilda
föreläsningsserier och kurser anordnats och teknikerna ha fått
göra sig förtrogna med resultaten i de laboratorier
forskningsanstalten begagnat sig av.
Efterkrigstidens nya fordringar på den tekniska
forskningsverksamheten.
Det rysk-finska kriget 1939—40 rubbade och
ändrade allvarligt resultaten av den kraftiga
utvecklingen under de två föregående fredliga decennierna och
de förhållanden som hunnit stabiliseras. Kriget
lämnade efter sig nya tunga, brådskande uppgifter.
Återuppbyggnadsarbetet, att finna på nya
utkomstmöjligheter, att säkerställa livsmedels- och
bränsleförsörjningen och många andra frågor fordrade en
samling och koncentrering av alla krafter för
gemensamma ansträngningar. Under dessa förhållanden
vaknade man även bättre än tidigare till insikt om
nödvändigheten och vikten av tekniskt forskningsarbete
vid lösandet av de mest mångskiftande uppgifter på
vidsträckta områden.
En av de svåraste och tyngsta följderna av kriget
är kanske arbetet att snabbt skapa nya bostäder.
Kriget åsamkade vårt land materiella skador såväl
genom de mot hembygden riktade bombräderna som
genom landavträdelserna. Genom de förra
förstördes eller skadades ca 12 000 bostäder, vilkas snabba
återuppbyggnad och reparation var oundgänglig. På
det avträdda området lågo ca 112 000 bostäder. Med
beaktande även av den normala årliga ökningen av
bostadsbehovet kan man beräkna att den
sammanlagda brist på bostäder, som efter kriget förefanns,
uppgick till ca 120 000, vilket representerar ungefär
det tiodubbla av det årliga byggnadsbehovet ifråga
om bostäder i Finland. Härtill kommer dessutom
återuppbyggnadsarbetet av offentliga och industriella
byggnader samt försvars- och
kommunikationsväsendets byggnadsarbeten.
Redan ekonomiskt är detta återuppbyggnadsarbete
synnerligen tungt — enbart byggandet av bostäder
motsvarar en kostnad av 20—30 milliarder mark.
Dessutom kämpar vår byggnadsindustri med stora
svårigheter vid anskaffningen och transporten av
byggnadsmaterial. En framgångsrik ekonomisk
lösning av vårt byggnadsproblem förutsätter om något
en effektiv och målmedveten forskningsverksamhet
för klarläggande av frågor rörande
byggnadsmateria-lierna och byggnadsmetoderna samt i samband med
byggnadsverksamheten nära förbundna värme- och
brandtekniska frågor, en hel mängd andra att förtiga.
Till de typiska problem, som kriget och kristiden
förorsakat, höra även livsmedels- och
bränslefrågorna. Produktionen och förädlingen av livsmedel och
andra så kallade förnödenhetsartiklar har i Finland
160
5 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
