Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 5 april 1941 - S. T. F:s vårstämma och årsmöte, av Fmn. - Inhemskt flytande bränsle och förutsättningarna för dess tillverkning, diskussion, av A. Billberg, Hilding Bergström, R. Steenhoff och Helge Uhrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fredagen den 28 mars ordnades ett extra
föreningssammanträde i I. V. A:s direktionsrum
(föreningslokalen var redan belagd), varvid professor M. Levön
slutligen fick hålla sitt föredrag: "Bet tekniska forsk-
ningsarbetet i Finland", vilket mottogs med största
uppskattning av ett på grund av sammanträdets
improvisation litet men sakkunnigt auditorium.
Fmn.
Inhemskt flytande bränsle och förutsättningarna
för dess tillverkning.
Vid diskussionen efter disponent B. Thorbjörnsons
föredrag under ovanstående rubrik vid Svenska
teknologföreningens årsmöte — vilket föredrag
återfinnes i häfte 12 — gjordes inlägg av förste byråingenjör
A. Billberg, civilingenjörerna Hilding Bergström
och R. Stéenhoff samt överingenjör Helge Uhrus.
Diskussionsinläggen återgivas nedan in extenso.
Byråingenjör A. Billberg: Av den översikt, som
disponent Thorbjörnson lämnade i sitt föredrag
framgår, att många vägar äro möjliga, när det gäller
att framställa flytande bränslen av inhemska
råmaterial. Vid tiden för krigsutbrottet voro emellertid
som alla veta dessa möjligheter endast i mycket ringa
grad realiserade. Det var praktiskt taget endast
motoralkohol som tillverkades i några nämnvärda kvantiteter.
Emellertid har såväl Ingeniörsvetenskapsakademien som
på sin tid Rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap redan långt före kriget uppmärksammat
behovet av åtgärder för tryggandet av försörjningen med
flytande bränslen vid avspärrning. Det framhölls
därvid, att denna försörjningsfrågas såväl tekniska som
ekonomiska omfattning nödvändiggjorde mycket
ingående tekniska och ekonomiska undersöknings- och
utredningsarbeten, som måste taga högst avsevärd tid i
anspråk.
Det dröjde emellertid innan erforderliga medel kunde
anskaffas, men sedan sådana erhållits i samband med
Kungl. maj:ts särskilda uppdrag (huvudanslaget uppgår
till 200 000: — kr.), har ett synnerligen ingående
utredningsarbete pågått, och man kan nog våga påstå, att de
tekniska och ekonomiska grunderna för de utvägar att
framställa inhemska flytande bränslen, som kunna
väntas bli av någon större betydelse hos oss, nu äro rätt
väl klarlagda.
En rätt ingående översikt lämnade IVA:s Kommitté för
inhemskt motorbränsle redan 1938 i en preliminär
rapport (se Teknisk tidskrift, Automobil- och motorteknik
nr 7 och 12, 1938). Därefter utvidgades arbetsområdet
alltmera, i det att förutom akademiens ordinarie organ
och laboratorier även olika statliga och enskilda
forskningsorgan medverkat vid utredningsuppdragets
fullgörande, såsom Sveriges geologiska undersökning,
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt,
Cellulosalaboratoriet, Kolningslaboratoriet, Statens provningsanstalt,
Kemiska kontrollbyrån a.-b., Uddeholms a.-b., Strömsnäs
bruks a.-b., A.-b. Ethyl, Svenska cellulosa a.-b., Billeruds
a.-b., A.-b. Svensk sprit m. fi. Vidare hava från ett
betydande antal utländska firmor specialdetaljer för
utredningarna inhämtats dels vid besök och dels per
korrespondens. Dessutom hava studieresor företagits, och
ett betydande antal större och mindre
sakkunnigekonferenser hållits, såsom torvkonferenserna 13/2 1939 och
14/9 1939 och betr. spritbränslen bl. a. 4/9 1939. IVA:s
Kommitté för inhemskt motorbränsle framlade redan i
juni 1938 ett förslag till åtgärder för
sulfitsprittillverkningens främjande vilket emellertid icke då medförde
något resultat.
För vissa frågor tillsattes särskilda utredningsorgan
för den fortsatta försöksverksamheten och för
upptagande av industriell verksamhet i vissa fall. Bland dessa
märkas "Tekniska spritutredningen", de olika
skiffer-resp. skifferoljekommittéerna, kommittén för "torv som
fast bränsle", "Motorbränsleutskottet", samt slutligen
de statliga torv- resp. skifferbolagen, allt utgörande en
kedja i utvecklingen.
Med anledning av disponent Thorbjörnsons föredrag
synes det vid detta tillfälle kunna vara av intresse att
något närmare beröra en del av de av akademien utförda
undersökningarna, nämligen möjligheterna att ur torv
utvinna flytande bränsle.
Det har efter ingående undersökningar visat sig, dels
att man ur vissa torvslag kan utvinna avsevärda
mängder flytande produkter genom torrdestillation, dels att
nyare torvutvinningsmetoder böra göra det möjligt att
på ett ekonomiskt någorlunda tillfredsställande sätt
utvinna det för destillationen erforderliga
utgångsmaterialet, t. e. i form av torvbriketter. Situationen är i
sistnämnda hänseende avgjort bättre än under förra
kriget. Det är sålunda icke längre rätt att alltjämt
betrakta torven med den skepsis, som då uppkom.
Som utgångsmaterial har torven den fördelen, att
man kommer att bearbeta ett helt nytt bränsle, varav
mycket stora tillgångar finnas. Vidare åtgår vid
tillverkningen inga andra slags bränslen, såsom fallet är
t. e. vid sulfitsprittillverkningen. Ur råvarusynpunkt
torde torv jämte skiffer få anses som det lämpligaste
utgångsmaterialet för framställning av flytande bränslen
i större skala hos oss.
Möjligheterna att framställa flytande bränslen ur
torv kunna icke bedömas enbart av
laboratorieundersökningar, utan IVA:s kommitté för inhemskt
motorbränsle har vid sina undersökningar, som pågått sedan
april 1938, framställt avsevärda mängder frästorv från
mossar av varierande typer och sedan prövat olika
metoder i såväl mindre som större fabriksskala för att få
fram flytande bränslen av resp. torvslag. Vägen över
låigtemperaturdestillation synes härvid i första hand
vara av intresse. Den därvid erhållna torvtjäran kan
omvandlas till motorbränslen efter relativt enkel
destillation, antingen på vanligt sätt eller genom destillation
under tryck. Genom s. k. krackning kan utbytet av
bensin höjas avsevärt, så att man av tjära från vissa
torvslag kanske kan få ut upp till 30 à 40 % bensin
räknat på tjärmängden.
För att erhålla huvuddelen i form av motorbränslen
av högre kvalitet, speciellt om man huvudsakligen vill
ha bensin, måste hydrering tillgripas.
Vad först torrdestillationen beträffar, har det visat
sig, att man med fördel kan använda samma
destilla-tionsförfarande som i stor skala tillämpats inom
brunkolsindustrien i Tyskland. Det är emellertid glädjande
att konstatera, att det även framkommit en svensk
ugnskonstruktion, som vid försök givit utmärkta resultat.
Man kan härvid erhålla praktiskt taget samma utbyte
av flytande produkter ur torven, som man erhållit vid
laboratorieförsök, dvs. av särskilt lämpliga torvslag ända
till bortåt 20 %.
Dessa ugnstyper, vilka redan av föredragshållaren
164
5 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
