Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 10 maj 1941 - Arbetsledareinstitutet — ett tioårsjubileum, av Robert Kristensson - Om arbetsglädje, av A. Lg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
eventuell motsättning mellan olika grupper av
företagsledare, genom att på ett för båda avpassat sätt
söka sörja för ömsesidig aktning och full förståelse
för egenarten hos de olika grupperna av
medarbetare i företaget.
Liksom alla institutioner är Arbetsledareinstitutet
ständigt i vardande. Man får uttrycka den
förhoppning att det i fortsättningen söker att ytterligare
befästa det intryck av självständig objektivitet och ve-
tenskaplighet, som är grunden för tilliten till
institutet från såväl arbetsgivarehåll som från
arbctsledar-nas och arbetarnas sida. Även 0111 beloppet av
statsanslaget var ringa i jämförelse med de stora
kostnaderna för institutet ocli i betraktande av dess
allmänna betydelse skulle man gärna se detta belopp
beviljat som ett bevis även på statsmakternas
uppskattning av detta betydelsefulla arbete.
Robert Kristensson.
Om arbetsglädje.
I en amerikansk tidskrift, Reader’s Digest,
febr. 1941, har den kände skriftställaren i
populärekonomiska frågor, Stuart Chase,
nyligen publicerat en artikel, som behandlar en
viss fas av arbetets problem. Vid en av
Western Electrics filialfabriker, Hawthorne,
nära Chicago, har sedan 16 år tillbaka
pågått en serie undersökningar för
fastställande av de faktorer, som påverka
arbetsintensiteten samt graden av denna påverkan.
Alltefter det undersökningen framskred
blev det alltmera tydligt, att de
psykologiska faktorerna spela en dominerande roll,
och det är denna sida av saken som artikeln
— vilken här presenteras i fri och
förkortad översättning — närmast vill belysa.
Även om slutsatserna icke äro fullt så
uppseendeväckande, som förf. synes vilja göra
gällande, utan fastmera utgöra en
bekräftelse på vad lite var torde haft på känn
förut, får artikeln anses vara av tillräckligt
intresse för att försvara sin plats i Tekn.
tidskrift.
Organisationsexperter ha- sedan lång tid tillbaka
sökt att bestämma det antal arbetstimmar, de
arbetsmetoder och yttre fysiska faktorer, som tillsammans
ge maximiproduktion. Yid Hawthorne fann man
emellertid någonting som visade sig vara betydligt
mycket viktigare än daglig arbetstid, lönestandard
och fysiska faktorer, någonting som ökade
produktionen alldeles oavsett vad som gjordes åt de yttre
arbetsvillkoren. Detta mystiska någonting är djupt
fördolt i den mänskliga naturen. Det har undgått
specialisterna på arbetsstudier. Företagsledare ha
intiuitivt förstått att det fanns där, men ingenting
vetat om dess yttringar. Detta någonting är vad
Western Electric just nu är i full färd med att
undersöka och utnyttja.
Denna firma tillverkar allt material för Bell
Tele-phone Co., Amerikas dominerande telefonbolag. Det
är ett stort företag av föregångartyp och har som
sådant infört en mängd välfärdsinrättningar såsom
pensionssystem, fri sjukförsäkring, semesterhem,
personal- och sparklubbar m. m. Likafullt uppträdde
även under högkonjunkturen i slutet på 1920-talet
svåra slitningar mellan personal och företagsledning.
År 1924 började firman att undersöka relationen
mellan produktion och belysning på arbetsplatsen.
Det ansågs att produktionen borde stiga med
förbättrad belysning. Två arbetsgrupper utsågos för
undersökningen. Den ena, "kontrollgruppen", fick
arbeta under oförändrade ljusförhållanden medan den
andra, "provgruppen" gavs en allt bättre
arbetsbelys-ning. Och det visade sig mycket riktigt, att den
senare gruppens prestation steg alldeles påtagligt.
Men — och här kommer det märkliga —
kontrollgruppens arbetsresultat steg också i höjden! Detta
var konstigt nog, men ännu underligare resultat
följde. För en annan provgrupp minskade man
istället belysningen — med resultat att produktionen steg
och samtidigt steg också produktionen hos
motsvarande kontrollgrupp! Hur skulle man förklara detta?
I sökandet efter ett svar satte man in
undersökningen på en mängd olika faser av
arbetsförhållandena vid Hawthorne. Problemet visade sig vara
större än att det kunde handläggas enbart av firmans
egen stab och bedrevs därför i fortsättningen i nära
samarbete med M. I. T., Harvard och
Rockefellerstif-telsen. Den hittills mest fullständiga redogörelsen för
detsamma återfinnes i ett arbete, "Management and
the Worker", av prof. F. J. Roethlisberger och W. J.
Dickson, utgivet av Harvard University Press.
Belysningsexperimenten följdes av en serie mera
ambitiöst lagda prov, av vilka man dels borde kunna
draga vissa omedelbara slutsatser och dels väntade
att finna ett svar på den fundamentala frågan: Yad
är det som förmår en arbetare att prestera sitt bästa?
För experimenten utvaldes en grupp om sex
flickor, som hade till uppgift att montera
telefon-reläer. Eller rättare sagt, man utvalde två flickor,
som härefter tillsammans fingo välja sig kamrater.
Reläerna bestodo av ett 40-tal smådelar, som
hämtades upp ur lådor på arbetsbänken och successivt
plockades ihop — ett typiskt och tämligen monotont
repetitionsarbete. De sex flickorna sutto vid en lång
bänk i ett speciellt för ändamålet reserverat rum.
Det tog för var och en ungefär en minut att montera
ett relä och när detta var färdigt bortfördes det
genom en lutande ränna, i vilken var anbragt ett
räkneverk. Under fem års tid registrerade detta
räkneverk produktionen per timme, dag och vecka.
En observatör hade också placerats i lokalen. Hans
uppgift var att på avstånd iakttaga allting, som
inträffade och som kunde vara av betydelse och att
anteckna detta. Han skulle dessutom vara både
rådgivare och vän till flickorna, hålla dem underrättade
om undersökningens gång och syfte, begära deras
åsikter och lyssna till eventuella klagomål.
Meningen var att först bedriva arbetet under
samma förhållanden som i den egentliga montagehallen
och sedermera studera effekten av olika ändringar i
212
14 juni 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
