Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 17 maj 1941 - Vad är E-cement? av Moje Bergström - »Det senaste motorbränslet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
lig, utan vissa skillnader förefinnas de olika
fabrikerna emellan. Samtliga fabrikat utgöra en
samman-malning av viss mängd portlandcement med tillsatser
av basisk masugnsslagg eller stenmaterial. Genom
att det ingående A-cementet förut är malt till vanlig
finhetsgrad och vid målningen tillsammans med
ersättningsmaterialet erhåller en mycket långt driven
finmalning, blir cementmaterialet så att säga
ytterligare effektiviserat. Även tillsatsmaterialen hava i
och för sig större eller mindre direkt samverkan i
bindningsprocessen. Såvitt nu kan bedömas, torde
E-cementen från de olika cementfabrikerna bli
sinsemellan praktiskt taget likvärdiga.
Det finnes icke anledning antaga att beständigheten
även för konstruktioner utsatta för inverkan av
vatten blir sämre hos E-cementbetong än hos betong
tillverkad med portlandcement. Cementsorter av samma
typ som E-cementet ha sedan länge varit i användning
utomlands. S. k. slaggcement, utgörande
sammanmal-ning av portlandcement och masugnsslagg, har funnit
stor användning bl. a. i Tyskland. Vid stora
dammbyggnader såväl i Amerika som i Norge har med gott
resultat använts cement, tillverkat genom att
portlandcement sammanmalts med stenmaterial, som tagits
i närheten av arbetsplatsen. Detta har skett vid
byggande i oländiga trakter, där transportsvårigheterna
för framforslandet av tillräckliga kvantiteter cement
varit särskilt stora.
Det finnes sålunda icke anledning att misströsta,
även om en ytterst sträng ransonering av A-cement
måste genomföras. E-cementet duger gott i de allra
flesta fall. Det är ett fullgott cement av lägre
kvalitet än A-cementet, men det vore knappast rätt att
beteckna det såsom ett surrogat, i varje fall icke
såsom ett dåligt surrogat.
Moje Bergström.
"Det senaste motorbränslet."
Ånyo har genom dagspressen under
sensationella rubriker gått meddelandet om
en "ny lösning på bildriftsproblemet" som
skulle bestå i ett ämne "bildat av järn och
koloxid" och som "på förhållandevis
billigt och enkelt sätt skulle kunna
framställas i stora mängder i vårt land".
Som vanligt föreligger i sak intet nytt.
De båda "uppfinnarnas" fotografier där de
enligt uppgift på ett av Tekniska
högskolans laboratorier begrundande stå
lutade över en våg gå nu genom pressen, och
de dunkla ursprungsmeddelandena
omstuvas efter hand till än mer fantastiska
löften om det nya Svensinets förträffliga
egenskaper.
En vetenskapsman, med ingående
personlig erfarenhet i fråga om järnkarbonyl,
vilket ämne det här uppenbarligen är
fråga om, har ställt ett uttalande om detta
ämne till vårt förfogande, vilket vi nedan
återgiva.
Red.
Beträffande järnkarbonyl.
I samband med de i dagspressen offentliggjorda,
sensationella uppgifterna om en ny metod för
tillverkning av flytande bränsle ur koloxidhaltiga gaser,
såsom generatorgas (gengas), masugnsavgaser o. d. må
följande synpunkter framhållas, som torde iakttagas
vid en eventuell framställning av det flytande
"bränslet" i störr^ skala.
Det framgår med all tydlighet ur dagspressens
populära beskrivning, att ämnet i fråga är järnkarbonyl.
Detta flytande ämne, Fe(C0)6, framställdes i större
skala i Tyskland som tillsatsmedel till
hydreringsben-sin för att öka dennas oktantal (i analogi med
blytetraetyl, som alltjämt användes i Tyskland, U. S. A.,
England, Frankrike osv. som antiknockmedel). Den
med järnkarbonyl tillsatta bensinen kom i Tyskland i
marknaden under beteckning motalin. Försäljningen
blev emellertid ej någon långvarig succé, emedan vid
längre körningar den vid sönderfallande och oxidation
bildade järnoxiden avsattes på motorns tändstift,
varigenom dessas effektivitet avsevärt minskades.
Senare omlades fabrikationen av järnkarbonyl i och
för framställning av järn av högsta renhetsgrad för
speciella ändamål, särskilt järnsvamp. I enlighet med
denna fabrikationsgren tillverkades även karbonyler
av nickel, kobolt, molybden o. d. Under arbetenas
lopp visade det sig, att behandlingen av dessa ämnen
måste ske med allra största försiktighet.
Metallkar-bonyler äro utmärkta lösningsmedel för fettämnen och
delvis även för lipoidämnen och kunna redan för den
skull betecknas såsom nervgifter i likhet med andra
kända lösningsmedel. De arbetare och anställda vid
större utländska företag, som sysselsattes med
tillverkning av metallkarbonyler i såväl liten som större
skala, klagade ca 3 månader efter dessa arbetens
början över huvudvärk, aptitlöshet, obehag i magen,
flim-ring för ögonen och dylika symptomer. Efter
ytterligare 3 månader började störningar i levern, vilka
sedan, trots att arbetet med karbonylerna avbröts,
fortskredo i mycket hastigt tempo och ledde till en
starkt framskriden degeneration av cellplasman. På
ett laboratorium, där 9 anställda kemister arbetade
med metallkarbonyler, dogo fem efter 10—12
månader. Yid obduktion fastställdes i samtliga fall, att
fullständig leverdegeneration varit primär dödsorsak.
Innan fabrikation av järnkarbonyler sättes i gång,
bör därför under alla förhållanden den allra största
försiktighet såväl beträffande karbonylhalten i luft
som beträffande direkt beröring med flytande
järnkarbonyl iakttagas. Försiktighetsåtgärderna måste
vara ännu effektivare än vid koloxid (gengas), enär
karbonylen innehåller koloxid i en betydligt större
koncentration än gengas o. d. och enär Fe(C0)5 i sin
egenskap av fettlösningsmedel och inandningsgift
resorberas betydligt lättare och kraftigare än enbart
koloxid.
Litteratur om karbonylernas giftiga egenskaper
finnes tyvärr i mycket liten omfattning, såsom t. e. i
Zangger-Flurys Toxikologisk lärobok. Ovannämnda
iakttagelser äro hämtade från egna erfarenheter.
31 maj 1941
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
