Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 31 maj 1941 - Forskarbragd och odlargärning i modern radioteknik, av Erik Löfgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
turen utan därtill — och som huvuduppgift — kunna
ägna sig åt egna positiva insatser.
Radioforskningen och dess huvudcentra.
Den moderna radiotekniken kräver en oavbruten
och väl organiserad forskningsverksamhet. Det blev
icke så, som man till en början på många håll var
benägen att förutspå, att radiotekniken snart skulle
nå ett färdigt stadium. Tvärtom, den radiotekniska
forskningen har visat sig vara en källa, som flödar
desto ymnigare, ju mera man öser därur. Gentemot
det praktiska livet har den radiotekniska forskningen
icke blott till uppgift att tillgodose vissa förefintliga
mänskliga behov, den skapar också själv nya behov
men skapar samtidigt nya utkomstmöjligheter.
Genom de praktiska tillämpningarna av forskningen har
radioindustrien blivit i stånd att framställa
produkter, som för millioner och åter millioner människor
gjort tillvaron bekvämare, rikare, tryggare, samtidigt
som nya verksamhetsfält ha öppnat sig för någon
million människor: arbetare, kontorsfolk, affärsmän,
telegrafister, ingenjörer, vetenskapsmän,
musikutövare m. fi.
Forskningsarbetet inom radiotekniken försiggår
under samverkan från många olika håll. Helt
naturligt intar radioindustrien härvidlag en särställning.
Den är ju starkt beroende i ekonomiskt hänseende av
vilken utvecklingsgång radiotekniken följer. De
ledande industriföretagen i framför allt Amerika, men
även i Tyskland och England m. fi. länder ha inrättat
stora och väl utrustade forskningslaboratorier med
staber av högt kvalificerade specialister, arbetande
såväl teoretiskt som experimentellt på olika områden.
Den industriella radiotekniska forskningen ligger
flera år framför det praktiska utnyttjandet av
resultaten. Ledarna för de största amerikanska
industriföretagen på radioområdet ha öppet förklarat, att
forskningens frontlinje måste hållas så långt
framskjuten, att man ofta nog ännu ej med säkerhet kan
skönja de tekniska tillämpningarna. Konkurrensen
är hård, och det står en oavlåtlig tävlan om att
komma först med grundläggande patent. Med denna
inriktning har den industriella radiotekniska
forskningen oftast formen av uppfinningsverksamhet eller är
i varje fall nära förknippad med sådan. Taktiken
påminner i mycket om det moderna blixtkrigets
strategi; där man antager, att framgångar äro att vinna,
insättas med all kraft koncentrerade-framstötar.
Vidare förekommer radioteknisk forskning vid
mestadels statliga driftsföretag, såsom
Reichspost-zentralamt i Tyskland och Post Office Engineering
Department i England, ävenså vid statliga anstalter
för provning, justering och kontroll, såsom
Physika-lisch-technische Reichsanstalt i Tyskland, National
Physical Laboratory i England och Bureau of
Standards i Amerika. För de förstnämnda är
forskningens huvuduppgift att utreda de fysikaliska, tekniska
och ekonomiska förutsättningarna för
radioverksamheten i stort, för de senare åter gäller det bl. a. att
utarbeta och standardisera mätmetoder och
mätapparater. I båda fallen är det sålunda fråga om en
forskning av rätt olikartad karaktär gentemot
radioindustriens nyhetsjakt. Man skulle kunna karakterisera
den som en anpassning av teknikens resultat efter
det praktiska livets behov och verksamhetsformer.
Ytterligare en annan typ av forskning förekommer
inom militärväsendet. Vi leva ju i en tid, då de
tekniska hjälpmedlen i yttersta grad tagas i krigets
tjänst. Icke minst gäller detta radiotekniken. För
pansarförband, flotta, flyg, fallskärmstrupper,
överhuvud taget för alla rörliga enheter äro
radioförbindelserna ett villkor för lättrörlighet och dirigerbarhet,
egenskaper som ju äro av utomordentlig betydelse i
det moderna kriget. Men användningen av
radiotekniken för militära ändamål är långt ifrån begränsad
till det egentliga kommunikationsväsendet. De många
och mångsidigt användbara hjälpmedel, som den
moderna radiotekniken förfogar över, tillåta en mängd
nya krigstekniska tillämpningar, såsom för
fjärrstyrning, automatik och mycket annat. Särskilt
ultra-kortvågstekniken erbjuder möjligheter av
oöverskådlig vidd. Radioteknisk forskning för militära
ändamål bedrives för närvarande världen runt med största
intensitet.
Slutligen komma vi till forskningen vid de tekniska
högskolorna och till dessa anslutna forskningsinstitut.
Det är emellertid icke därför, att högskolornas
forskning vore att anse som minst betydelsefull, som den
omnämnes sist. Studerar man den tekniska
utvecklingen i olika länder och vid olika tider och jämför
den med omsorgen om de tekniska högskolorna, så
finner man en påtaglig parallellitet. Av allt att döma
är orsakssammanhanget det, att vad en nation sår
på sina tekniska högskolor, det får den skörda i sitt
näringsliv.
Mest omhuldade, åtminstone i fråga om
radiotekniken, äro de tekniska högskolorna f. n. i Amerika.
De äro där vanligen ej statliga, ha följaktligen
mycket höga avgifter och. ligga i en
standardbefräm-jande konkurrens med varandra. För forskning
finnas stora donationer, och därjämte sker
högskoleforskningen delvis i nära samarbete med industrien.
De förnämsta högskolorna förfoga över en hel stab
av framstående specialister, som leda forskningen och
den avancerade undervisningen. Som särskilt
slagnummer ha vissa högskolor utanför det ordinarie
undervisningsprogrammet anställt forskare av
stjärnklass mot flerdubbel lön. Under dessa säregna
förhållanden har den radiotekniska forskningen vid de
tekniska högskolorna i Amerika nått synnerligen
högt; till sin karaktär kommer den i många fall rätt
nära den industriella forskningen.
Närmast efter Amerika i fråga om
högskoleforskning på radioområdet måste man sätta Tyskland. Där
äro ju de tekniska högskolorna statliga, och
arbetsformerna äro också andra än i Amerika, mera lika
dem hos oss. Högskoleforskningen är där mera
begränsad till sådana uppgifter, som även för oss
förefalla att vara de naturligaste för en teknisk högskola:
att övervaka den allmänna utvecklingen, att
undersöka nyvunna resultat, bearbeta dem, systematisera
dem och arbeta in dem i deras teoretiska
sammanhang med utfyllande av uppkomna luckor, så att
en enhetlig, sammanhängande och överskådlig bild
av resp. område kan meddelas åt studerande och unga
forskare. Detta är alltså huvudsakligast ett
tekniskt-vetenskapligt solidifieringsarbete, en odlargärning
om man så vill, som den jäktade industriella
forskningen till stor del måste lämna åsido. Det är
emellertid ett arbete, som för utvecklingen i dessa helhet,
på längre sikt, är av synnerligen stor betydelse. Det
är icke inriktat på att frambringa epokgörande upp-
236
31 maj 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
