Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 31 maj 1941 - Bruk och missbruk av telefon, av Håkan Sterky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
dagsmålet, under sena kvällen eller i arla
morgonstund. Reis var den förste ingenjör, som gav varje
samhällsmedlem medel och rätt att för en tioöring i
tid och otid få intränga i andras privatliv. Bell gav
med sina nyss citerade ord den första visionen av en
mäktig chef, som i telefon kallar sin personal från ett
arbete till en ny uppgift.
Telefoniens utveckling i Sverige.
Med utomordentlig hastighet följer efter dessa
upptäckter utvecklingen på det nya området av den
elektriska telekommunikationstekniken. Ett samspel
mellan olika krafter har på telefonens liksom på
övriga tekniska områden bidragit till att snabbt ställa
en teknisk nyttighet i människans tjänst. Fysikalisk,
kemisk, metallurgisk och elektroteknisk forskning
har skapat och skapar fortfarande förutsättningar för
lösandet av alla problem, som uppträda då det
gäller att snabbt, säkert och med hög kvalitet förena
världens 41 millioner telefonapparater i godtyckliga
kombinationer med varandra. Förstklassiga, ofta
specialkonstruerade maskiner och instrument, stor
yrkesskicklighet ocli modern industriorganisation ge
telefoniens apparater och utrustningar den kvalitet
och det utseende, som är ett villkor för god funktion.
Framsynt affärsorganisation, kloka ingripanden från
statsmakterna, vederhäftig reklam och sund
taxepolitik ha i många länder, ej minst i vårt eget, gjort
telefonen till var mans egendom. Fattig som rik, den
norrländska obygdsbefolkningen och skärgårdens
fiskare likaväl som storstadens män och kvinnor på
arbetsplatser och i hemmen ha möjligheter att nyttja
telefonen i den dagliga gärningen dygnet runt.
Telefonapparater.
Det mest påtagliga beviset på hur bruket av
telefonen ökat i vårt land gives av statistiken för antalet
telefonapparater under tiden 1880—1939. (Fig. 2.)
De första blygsamma 121 st. apparaterna i
kontors-och bostadsrum i några städer ha ersatts av ca
900000 st. apparater, spridda överallt från slott till
koja. Några av oss erinra sig säkert 1880-talets
Fig. 2. Antal telefonapparater i Sverige, anslutna till statliga
och enskilda nät, för vart femte år under tiden 1880—1939.
Anm. Telegrafverkets första CB-station öppnades år 1909
i Hälsingborg. Samma år öppnade Stockholmstelefon en
CB-station på Söder.
Den första större automatiska stationen i Sverige öppnades
år 1915 i Landskrona (halvautomatisk). Den bibehölls till
år 1927, då den ersattes av en manuell CB-station. Redan
vid sekelskiftet hade anlagts ett mindre antal små
automatiska växelstationer av Betulanders system, av vilka en —-i
östanbro utanför Enköping ■— var i bruk ända till år 1936.
Apparaterna vid dessa små stationer ha ej medräknats såsom
AT-apparater 1 diagrammet.
I Stockholm öppnades den första automatiska stationen av
L. M. Ericssons tillverkning år 1924 (Norra Vasa).
märkvärdiga telefonapparater upphängda på en vägg
och försedda med allehanda krusiduller och
utsirning-ar för att tillfredsställa dåtidens uppfattning om
utformningen av hemmets tekniska hjälpmedel. (Fig. 3.)
Den moderna teknikens skapelse är en vackrare
vardagsvara, väl motsvarande nutida krav på skönhet
Fig. 1. Denna modell av Bells första telefonapparat är en
kopia av det instrument, genom vilket tal först överfördes
på elektrisk väg år 1875. (Telegrafverkets museum.)
Fig. 3. Väggapparat, typ L. M. Ericsson, från
år 1883 med fast kolkomsmikrofon och
separat stavmagnethörtelefon. (Telegrafverkets
museum.)
17 maj 1941
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
