Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 31 maj 1941 - Bruk och missbruk av telefon, av Håkan Sterky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 4. Bordstelefonapparat för automatsystem, typ L. M.
Ericsson, från år 1933.
och funktionsduglighet. Telefonapparaten av vår tid
är en industriprodukt, konstruerad av ingenjörer ocli
arkitekter efter omfattande forskningsarbete. (Fig. 4.)
Kemien och metallurgien ha skapat de material, som
ge apparatens yttre en för masstillverkning lämpad
form och dess inre de egenskaper, som motsvara
nutidens krav på ljudkvalitet och transmissionsförmåga,
impulserings- och signaleringseffektivitet. Än
återstår dock mycket att förbättra, särskilt vad beträffar
mikrofonens och hörtelefonens elektroakustiska
egenskaper. Det räcker ej att "verkningsgraden",
dvs. den avgivna elektriska effekten i förhållande
till den inmatade akustiska effekten är 10 000 %.
Forskare och konstruktörer måste fortsätta sina
arbeten med nya mikrofon- och hörtelefonkonstruktio-
ner, som kunna överföra ett större frekvens- och
amplitudområde utan distorsion. I detta avseende
äro radioteknikens mikrofoner och högtalare
förebilder, men än gäller det att de enkla elektroakustiska
omformare, som i kolkornsmikrofonens och den
elektromagnetiska hörtelefonens gestalt återfinnas i
världens alla telefonapparater, äro utan konkurrens
i tekniskt-ekonomiskt hänseende.
Ledningar.
Det rikt förgrenade nät av trådar, som erfordras
för att knyta städers, länders och världsdelars
telefonabonnenter tillsammans, hotade på sin tid att
förkväva samhällenas traktan efter ljus och luft. (Fig.
5.) Än kvarstår denna olägenhet för stora delar av
vårt land, där det av ekonomiska skäl är
nödvändigt att fortfarande bygga abonnentledningar som
luftledningar. Men utvecklingen pekar otvivelaktigt
hän mot en allt mer ökad användning av kablar. På
20 år har abonnentledningslängden fördubblats och
den omfattar nu ej mindre än 1 million km, en
sträcka som motsvarar 25 ggr jordens omkrets. (Fig. 6.)
Sekelskiftets abonnentkablar med grova
kopparledare, lindade med flera lager pappersband, kunna
ersättas med nya konstruktioner, där trådarna i
kontinuerliga maskiner få löpa genom pappersmassebad
och sedan torka. Det senaste utvecklingsskedet
belyses av att Bellbolaget i Förenta staterna nu
tillverkar kablar med ej mindre än 4 242 st. trådar inom en
blymantel med endast 6,7 cm ytterdiameter.
För lands- och riksledningar är övergången från
blankledningar till kablar än mera markerad. (Fig.
7.) Redan nu föras fler landsförbindelser i kablar än
i blankledningar och för riksförbindelser har
kablarnas andel, som 1919 utgjorde ca 16 %, nu stigit till
ca 75 % av totala förbindelselängden. Denna
förskjutning till förmån för kablarna är betingad av den
minskning i ledningsdämpning, som kan ernås genom
pupinisering och genom de senaste årtiondenas
framsteg inom förstärkaretekniken. I nuvarande tider
med råvaruknapphet och försörjningssvårigheter är
det på sin plats att fästa uppmärksamheten vid att
ett utbyte av blankledningar mot kabelledningar
medför mycket stora besparingar i koppar, en vinst, som
visserligen motsvaras av en ökning i pappers- och
blyförbrukningen men som dock nu är av största
betydelse för landet.
Den sedan länge bekanta metoden att genom
fan-tomisering åstadkomma en ökning med 50 % av
antalet samtalsmöjligheter på en s. k. fyrskruv,
innehållande fyra trådar, användes nu för alla lands- och
riksförbindelser. Ett studium av tabellen över riks-
Fig. 5.
Stockholms telefontorn med reglar och Isolatorer för
tusentals blankledningrar.
Fig. 6. Ledningslängd i km för telegrafverkets
abonnentledningar för vart femte år under tiden 1919—1939.
240
17 maj 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
