Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 19 juli 1941 - Elis Mossberg †, av Gustaf Hjertén - Föreläsningskurs i industriell värmeteknik. II. Värmebesparingsåtgärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Elis Mössberg.
ingenjör enligt amerikansk måttstock. Han utövade
sålunda ej enbart rådgivande verksamhet utan köpte
även för egen och andras räkning gruvor, som han
förvaltade och rationaliserade.
På grund av uppnådda tekniska och ekonomiska
resultat blev Mossberg successivt chef för ett stort
antal företag. Vid sin död var han sålunda
verkställande direktör för följande svenska företag:
Ställ-bergs Gruvaktiebolag, Stripa Gruvaktiebolag,
Ing-elsgrufve Aktiebolag. Dahlkarlshytte Aktiebolag samt
Idkerbergets Grufaktiebolag. Därjämte var han
teknisk och ekonomisk ledare av A/S Nordiske
Grube-Kompaiiie och Ögsfjordens Malmfälter A/S i Norge.
För Fosdalens Bergverks A/S i Norge var han under
inånga år i verkligheten, ehuru ej till namnet, den
verkliga ledaren. Då Mossberg fick hand om detta
företags gruvor, utgjordes de av en nyligen upptäckt
obetydlig fyndighet, som sedan av honom med
övervinnande av många och stora svårigheter utbyggdes
till en av Norges största och bäst skötta
järnmalmsgruvor. Som en erkänsla för Mossbergs förtjänster
om Fosdalen medgåvo de norska myndigheterna på
sin tid rätt för Mossberg att verka i företaget som
styrelsens ordförande, en lika hedrande som ovanlig
utmärkelse.
Mossbergs framgång berodde förutom på hans
arbetsförmåga, som var av ovanliga mått, även på att
han i sin person på ett enastående sätt förenade den
skicklige affärsmannen och den börne teknikern samt
att han förstod att uppbygga en organisation, som
i sig inneslöt en stab av dugliga och skickliga
medarbetare. Det torde vara svårt att avgöra, om
Mossberg var störst som affärsman eller som tekniker; han
var ända till för några år sedan sin egen överingenjör
och lade som sådan hand vid alla större tekniska
problem. Trots det storartade arbete som han
nedlade på de av honom ledda företagens tekniska
utveckling. kan om honom sägas, att han aldrig glömde
att tekniken bör vara ekonomiens tjänare som icke
får bliva ett självändamål.
Mossberg var en föregångsman, och han hade tidigt
klart för sig, att en långt driven mekanisering inom
gruvbrytningen var nödvändig för en framgångsrik
drift, och att det därför vid gruvorna gällde, att i
första hand rationellt lösa de maskinella problemen
och transportfrågorna. Det sätt på vilket Mossberg
löste dessa problem vid exempelvis Fosdalen och
Stripa, måste anses förebildligt och torde på
teknikens nuvarande ståndpunkt knappast kunna
överträffas.
Mossberg växte med sina uppgifter och blev med
tiden alltmer den internationelle affärsmannen, som
handlade snabbt efter stora linjer, främmande för all
småskurenhet. Mycket arbete nedlade han på att
upparbeta nya marknader för sina företag; ett arbete
som lämnat mycket goda resultat. Före det
nuvarande krigets utbrott omfattade den av Mossberg
uppbyggda försäljningsorganisationen ej blott de
flesta järnmalmsförbrukande länderna i Europa utan
även Amerika.
Han var lika hemma i London, Paris och Berlin
som på sitt kära Valla, i den lilla bergslagsstaden
Ludvika, där lian alltid förblev den gästfrie
värmlänningen, trofast och generös mot sina vänner.
Bilden av Elis Mossberg skulle ej vara fullständig
utan att några ord sades om honom som jägare och
friluftmänniska. Man skulle tycka att en man, som
hade så många järn i elden, ej skulle hinna med annat
än arbetet, men så var ingalunda fallet. Hur lång
och hård arbetsdagen än hade varit, nog skulle han
på kvällen under jakttiden ut och jaga morkullor,
och när han fick draga upp till hytten paa fjellet
ovenfor Fosdalens Gruber och jaga ripor på höstarna
eller åka skidor på vintrarna, då var han riktigt i
sitt ässe, och då var det fest för dem av hans vänner
som fingo privilegiet att få följa med.
Under min mer än trettioåriga vänskap med Elis
Mossberg har jag ännu aldrig hört någon av hans
underordnade tala annat än gott 0111 honom. Kan
en chef erhålla ett bättre och vackrare vitsord?
Genom Elis Mossbergs frånfälle har Sverige förlorat
en son som gjort sitt land mycket stora tjänster, och
som utomlands ägde enastående goda förbindelser på
sitt område. Hans vänner och medarbetare skola
minnas honom med saknad och tacksamhet.
Gustaf Hjertén.
Föreläsningskurs i
industriell värmeteknik.
II. Värmebesparingsåtgärder.
Svenska teknologföreningens beredskapskommitté
anordnade föregående sommar i samråd med Sveriges
industriförbund en för ingenjörer och driftledare avsedd
kurs rörande förbränningslära och ånggenerering.
Situationen idag manar till ytterligare ansträngningar för
utnyttjande av tillgängliga värmekällor. Det har för
den skull ansetts lämpligt, att en föreläsningskurs
anordnas även innevarande sommar.
19J/1 års föreläsningskurs har utformats såsom ett
komplement till den föregående kursen och kommer att
i enlighet med nedanstående program huvudsakligen
behandla frågor i samband med förhindrandet av
värmeförluster. Föreläsningarna komma att liksom
föregående år planeras så, att de med fördel kunna följas av
teknisk personal med utbildning, motsvarande minst
examen från tekniskt läroverk. Kursen är avsedd att
hållas i Stockholm den 15 och 10 auyusti 1941. Tid och
306
12 juli 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
