Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 9 aug. 1941 - Stockholms tunnelbana och förortskommunikationer, av J. Körner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Diagram över beräknade trafiktillflöden 1945—50 från förortslinjer, som kunna anslutas till ett komplett tunnelbanesystem.
Stockholms spårvägars linjer ca 50 mill.
Stadstrafiken representerade ca 160 mill. resor.
De befolkningsprognoser, som verkställts i samband
med tunnelbaneutredningarna, avse dels tiden 1945—
50, då bansystemet i gynnsammaste fall kan väntas
driftfärdigt, dels en mer avlägsen tidpunkt, som
ansetts böra svara mot en mättningsgräns för stadens
utveckling. Den förra prognosen har med ledning
av hittillsvarande utveckling ansetts böra stanna vid
en folkmängd för det s. k. Stor-Stockholm av ca
800 000 invånare, vilket innebär en ökning på ca
12 %. Den senare prognosen är självfallet svårare
att ställa, Stadens statistiska kontor räknar
emellertid med ett gränsvärde för Stockholms befolkning
av ca 900 000 invånare.. De driftekonomiska
kalkylerna ha baserats på 1945—50 års uppskattade
befolkningssiffra. Självfallet kommer ekonomien för
ett dylikt företag att förbättras med ökad
trafikfrekvens, men uppskattningen av ett gränsvärde för
befolkningsökningen har dock sin största betydelse för
kontroll av den projekterade trafikapparatens
kapacitet, som bör för överskådlig framtid vara tillräcklig
för de områden, som den avser att betjäna. Det har
därför ansetts lämpligt inlägga ytterligare någon
säkerhetsmarginal och ej för slutskedet räkna med
mindre än 1 mill. invånare, vilket motsvarar en
ökning med runt 300 000. Av denna ökning kommer
på den inre staden endast ca 50 000, resten på
förorterna. Detta innebär, att medan f. n. ungefär 1/a
av det större Stockholms befolkning är bosatt i
förorterna, kommer framdeles förortsbornas andel att
öka till hälften av hela invånareantalet. Detta re-
sultat understryker betydelsen av förortsområdets
kommunikationsfråga.
Med ledning av exploateringsplaner för
förortsområdena har befolkningens fördelning i olika
riktningar bestämts såväl för skedet 1945—50 som för
slutskedet. De häremot korresponderande
reseströmmarna på bestående och planerade förortsbanor, som
direkt eller indirekt beröra tunnelbanan,
åskådliggöras av diagrammen fig. 1 och 2. Det kan vara av
intresse att även begrunda de siffror för den totala
av Stockholms spårvägar bedrivna trafiken vid olika
tidsperioder, som jag anfört i min ovan nämnda
utredning.
s Millioner resor
Stadstrafik Förortstrafik S:a
1939 ................. 160 50 210
1945—50 ............. 180 80 260
1970 (slutskedet)...... 200 125 325
Resultatet för slutskedet innebär en 2,15-dubbling av
förortstrafiken.
Den av A.-b. Stockholms spårvägar bedrivna
förortstrafiken ombesörjes till övervägande del med
spårvagnståg men under de senaste åren före kriget
även till icke ringa del med bussar. (År 1939
redovisades sålunda 30 mill. resande på förortsbanorna
och 19 mill. på busslinjerna). Under det senaste
året liar av känd anledning bussdriften måst avsevärt
inskränkas. Nya förortsbanor ha ej byggts sedan
mer än 10 år tillbaka, då Örbybanan togs i trafik.
En bana till Ängby planerades för åtskilliga år sedan,
och staden nedlade då ca 3/4 million på den som
beredskapsarbete utförda underbädden, men banans fär-
23 aug. 1941
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
