Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 16 aug. 1941 - Den svenska krishushållningen stabiliseras, av Rudolf Meidner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Indextal för sysselsättningen inom olika näringsgrenar
enl. socialstyrelsens statistik (september 1939 = 100).
1940 1941
Näringsgrenar Maj Sept. Maj
Malmbrytning och metallindustri 93,8 100,3 100,0
Jord- och stenindustri ........ 67,8 68,0 75,3
Träindustri ................. 68,2 78,0 74,4
Pappers- och grafisk industri .. 74,9 68,8 71,8
Livsmedelsindustri ........... 97,6 98,0 96,1
Textil- och beklädnadsindustri.. 98,4 94,5 89,6
Läder-, hår- och gummivaru-
industri .................. 99,0 99,0 90,1
Kemisk-teknisk industri....... 95,3 76,4 77,5
Samtliga industrigrupper 88,6 89,9 88,4
Byggnadsverksamhet ......... 58,7 58,4 48,2
Samtliga näringsgrenar 87,3 89,7 87,8
industrin. Byggnadsverksamheten fortsatte att
minska och sjönk därmed till en nivå motsvarande
mindre än hälften av förkrigssiffran. Inom
malmbrytningen och metallindustrin, jord- och stenindustrin
samt träindustrin ökade sysselsättningen under
perioden. De båda sistnämnda industrierna utgöra som
bekant områden, som tidigt drabbats av krisen.
Livsmedelsproduktionens utsikter.
Vid bedömandet av utsikterna för den svenska
livsmedelsförsörjningen är det ändamålsenligt att skilja
mellan prognoser på kort sikt och prognoser på lång
sikt. För närvarande kan försörjningsläget
betecknas som relativt förmånligt. Rapporten påpekar att
inskränkningarna i livsmedelskonsumtionen på flertalet
områden hittills varit av relativt ringa omfattning.
Detta jämförelsevis gynnsamma läge kan dock
snart försämras. Avspärrningen västerut fortsätter
och lagren av jordbruksråvaror förbrukas.
Skördeutsikterna äro allt annat än gynnsamma ehuru åtskilligt
bättre än man för någon tid sedan vågade hoppas.
Ser man på försörjningsläget i fråga om de olika
importråvarorna för jordbruksdriften, förefaller
konstgödseltillgången tämligen tillfredsställande.
Importmöjligheter stå alltjämt till buds i fråga om kali- och
kvävegödselmedel medan försörjningen med
fosfatgödselmedel är mindre god. Möjligheterna att
importera kraftfodermedel äro som bekant små. Ett
uttryck för den dåliga lagersituationen är den kraftigt
nedskurna tilldelningen av oljekraftfoder; den utgör
f. n. blott 25 proc. av 1938 års förbrukning. Mot
bakgrunden av dessa fakta blir utfallet av 1941 års
foderskörd synnerligen betydelsefullt.
Svårigheterna för livsmedelsproduktionen äro
emellertid inte begränsade till knappheten på
gödsel-och fodermedel. Knapphet råder även i fråga om
övriga produktionsfaktorer. Klagomål ha med vissa
mellanrum förekommit över brist på arbetskraft inom
jordbruket. Arbetsblockorganisationen har
visserligen effektiviserats avsevärt men har dock inte alltid
och överallt kunnat neutralisera de verkningar, som
inkallelserna fått för jordbrukets försörjning med
fullgod arbetskraft. En annan oroande faktor är den
ringa tillgången på drivmedel. Hittills beräknas
ca 4 000 traktorer ha försetts med gengasaggregat,
men med hänsyn till brännoljebristen blir en
ytterligare intensifiering av omläggningen till gengasdrift
ofrånkomlig.
Av det anförda framgår att man har att räkna med
en viss inknappning i jordbrukets
produktionsmöjligheter. Myndigheternas uppgift i en sådan
situation blir att planlägga landets jordbruksproduktion
på ett sådant sätt att största möjliga nettoeffekt
erhålles. Det förhåller sig nu som bekant så att
utbytet av jorden mätt i näringsenheter blir störst i fråga
om produkter, vilka av människorna konsumeras i
form av vegetabiliska näringsmedel (t. e. bröd,
potatis och socker). Odlingen av vegetabilier kommer
sålunda att utökas medan samtidigt en nedgång av
animalieproduktionen är att emotse. För ett land
med hög näringsstandard som Sverige behöver en
dylik temporär omläggning inte innebära risk för
undernäring. Fettkonsumtionen i Sverige stod under
förkrigsåren i särklass bland de europeiska länderna
och utrymmet finnes sålunda för en rätt kraftig
standardförsämring, innan vi underskrida den nivå, som
på andra håll anses som ur näringssynpunkt
tillräcklig.
Utrikeshandeln under första avspärrningsåret.
Uppgifterna om den svenska utrikeshandelns
utveckling äro sedan stormaktskrigets utbrott mycket
knapphändiga. Slöjan lyftes två gånger om året av
den bearbetning av värde- och volymsiffrorna, som
publiceras regelbundet i konjunkturinstitutets
rapporter.
I institutets senast utkomna rapport redogöres för
utvecklingen under första avspärrningsåret, sålunda
för perioden maj 1940—april 1941. Uppdelas
Sveriges utrikeshandel i handelsutbyte med länder på
den europeiska kontinenten och i övrigt
handelsutbyte, framgår klart den väldiga förskjutning i den
svenska utrikeshandelns struktur, som ägt rum sedan
handelsspärren västerut etablerades i april 1940. År
1939 svarade den europeiska kontinenten för omkr.
55 proc. av både importen och exporten; under
avspärrningsåret hade denna andel stigit till 83 proc. för
importen och till inte mindre än 91 proc. för den
svenska exporten. Det totala importvärdet nedgick
under samma tid till 86 proc. av 1936/38 års siffra;
motsvarande siffra för exporten var blott 64 proc. Det
är att märka att dessa siffror avse utrikeshandelns
värde, som givetvis kraftigt påverkats av
prisstegringen under kriget. Vissa inom konjunkturinstitutet
verkställda beräkningar ge vid handen att de
importerade och exporterade varumängderna under
avspärrningsåret i genomsnitt uppgått till blott omkring
hälften av 1936/38 års kvantiteter. Importnedgången
har varit störst för industri- och byggnadsråvaror,
minst för jordbruksråvaror och konsumtionsvaror.
Beträffande exporten är det främst
skogsindustriernas export, som blivit lidande på avspärrningen.
En viss tröst i detta föga tillfredsställande läge är
att åtminstone ingen större försämring synes ägt
rum under våren 1941. Jämför man
fyramånadersperio-derna september—december 1940 och januari—april
1941 med motsvarande värden under åren 1936/38
kan en viss stabilisering av utrikeshandelns värde
konstateras under våren. I fråga om importvärdet
motsvaras denna utveckling även av en stabilisering
av volymen medan exportvolymen ytterligare nedgått
och under innevarande årets fyra första månader
legat vid 45 proc. av fredsnivån.
23 aug. 1941
339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
