Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 16 aug. 1941 - Kan fett renas? av Nils E. Frykberg - Förenklad medelfelsberäkning, av Per Collinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
man taga i betraktande, att spillfettet innehöll en
hel del malmstoff, varför av själva fettet en högre
procent måste ha återvunnits.
Det renade fettet hade en betydligt lösare
konsistens än någon inom industrien vanligen använd
fettsort. Askhalten hade även sjunkit avsevärt
jämfört med färskt fett. Sänkningen var dock ej
proportionell mot minskningen av tvålhalten, och askan
innehöll något järn, vilket ej förekom i askan på
det färska fettet. Sannolikt beror järnhalten på
förekomsten av bildade järntvålar, vilka ju kunna hållas
lösta även i mineralolja.
Resultatet av provet torde nog kunna sägas
representera genomsnittet av de prov, som gjorts i
praktiken. Det kan därför anses bevisat, att spillfett kan
renas, men frågan är nu om det renade fettet över
huvud taget kan användas och om reningen är
ekonomisk.
I sitt ursprungliga skick torde i de flesta fall det
renade fettet ej kunna användas i någon större
utsträckning på grund av sin lösa konsistens.
Möjligen kan det användas i s. k. stiftkoppar för fett.
För dessa användas ju ofta vanliga fettsorter
utblandade med så mycket mineralolja, att blandningen
kan matas ned till lagren genom stiftets rörelse.
Dylika koppar äro f. ö. mycket lämpliga, i det att
de giva en kontinuerlig fettillförsel till lagren, så
länge axeln är i rörelse, i motsats till vanliga
stauffer-koppar eller smörjning med fettspruta genom
smörj-nipplar. Undantagsvis förekomma nog också en del
lager utomhus, i vilka man vintertid vid stark kyla
kan ha vissa svårigheter att med en staufferkopp
pressa in vanligt fett, varjämte fett även användes
inom industrien för andra ändamål än
lagersmörjning, och i dessa fall kan nog ofta renat fett
användas oblandat.
På de flesta ställen torde dock förekomma en hel
del långsamtgående ej högt belastade lager, i vilka
man året om kan använda ett något lösare fett än
vanligt, och för dessa ändamål kan man blanda renat
och färskt fett. Genom att blanda det renade fettet
med ett styvare fett än det ursprungligen använda
är det tänkbart att få fram ett lika styvt fett som
detta. Det torde dock föreligga praktiska svårigheter
att få fram en något så när homogen blandning.
Frågan om en dylik blandning kan användas för
kul- och rullager torde tills vidare få stå öppen. Man
gör nog klokast i att så länge nytt fett går att
uppbringa använda dylikt i dessa lager och spara
blandningen till de ej så känsliga glidlagren.
Om man nu vill gå in för rening av fett måste man
också tillse, att spillfettet ej i onödan blir
ytterligare förorenat. Vid rengöring av kul- och rullager
är ju saken ganska enkel. Vid vanliga glidlager
smorda med fettspruta eller staufferkopp är vanligen
fettförbrukningen relativt låg, och det lönar sig
knappast att uppsätta några plåtskydd för
tillvaratagandet av spillfettet. Detta torde dock i de flesta
fall vara lämpligt, när det gäller lager smorda från
fettlubrikatorer, ty här rör det sig ofta om lager, som
fordra mycket fett. Man bör då även se till att ej
onödigt mycket damm och andra föroreningar
blandas i fettet.
Vad slutligen den ekonomiska sidan beträffar
måste framhållas, att även om ett tillvaratagande
oc’h rening av fett ej är direkt lönande, är
minskningen av förbrukningen av färskt fett synnerligen
värdefull i tider som dessa. Fett kan visserligen
delvis tillverkas av inhemska råmaterial men såväl
på dessa som mineralolja råder stor brist.
Om vid en anläggning mycket spillfett lätt kan
tillvaratagas, bör därför reningsfrågan undersökas.
Har man sedan ett lämpligt filter, som kan skötas
utan alltför dyra extrakostnader, bör snarast prov
igångsättas. Att märka är att de filter, det här
gäller, även äro lämpliga för rening av smörjolja. Om
därför fettreningen ej skulle gå att genomföra eller
vid inträdande av normala förhållanden visa sig
oekonomisk, kan man alltid få användning för filtret
för oljerening, som väl alla nu insett är ett villkor
för ekonomisk smörjning.
Nils E. Frykberg.
Förenklad medelfelsrä kning.
Av fil. dr PER COLLINDER.
-Vi.
(1)
Vid beräkning av medelfelet för ett medeltalsvärde
användes ofta den bekanta formeln
I2
n (n —-1)
där e är medelfelet, A en enstaka avvikelse och n
antalet observationer.
Nämnaren i högra membrum, \n [n — 1), närmar sig
med växande n asymptotiskt värdet n. Genom att
använda sistnämnda approximativa värde skulle
uttrycket för medelfelet bliva
(2)
n
Det skulle innebära tidsvinst och minskad risk för
felräkning om man vid ofta upprepade
medelfelsberäkningar hade rätt att använda den approximativa
formeln. Praktiken visar att detta bör vara tillåtet,
och nedanstående enkla beräkning avser att
algebraiskt klarlägga förhållandet.
Vi beräkna det relativa fel W i medelfelet som
uppstår genom approximationen, dvs. ?P = (« — «’):« =
= 1 — e’ : e. Med användande av (1) och (2) erhåller
man
w=i-]/n-1
y n
(3)
Vid en genomräkning av (3) för en serie M-värden
erhåller man resultaten i tab. 1. grafiskt framställda i
fig. 1.
342
16 aug. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
