Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 23 aug. 1941 - Sandöraset, av K. A. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
motiverar med att beräkningarna under föreliggande
förhållanden böra utföras så att resultaten ligga på
säkra sidan. Ävenså påpekar kommissionen den
väsensskillnad som existerar "mellan sådana
beräkningar, som skola ligga till grund för konstruktionens
utförande, och sådana beräkningar, som skola
påvisa bristorsaker i en redan utförd konstruktion.
I förra fallet kan man med säkerhet ernå det
resultat, man åsyftar, genom att införa säkerhetsgrader,
som äro avvägda med hänsyn till konstruktionens
art och till gjorda approximationer, under det man i
det senare fallet icke alltid kan uttala sig med
bestämdhet."
I pmikt 3 anföres att kommissionen beträffande
tvärförbanden ej tagit hänsyn till glidning i
spikförbanden. Kommissionen påpekar härtill, att om dylik
glidning inträffar, detta ger anledning till ökad
belastning av vissa delar av broställningen.
Punkt 5 anför, att kommissionen ej varit i tillfälle
"taga del av professor Karl Ljungbergs beräkningar
och därför ej kan yttra sig om hans uttalande
angående tvärförbanden till bågställningen".
Då professor Ljungbergs beräkningar voro fogade
till A.-b. Skånska cementgjuteriets skrivelse som
bilaga, är det egendomligt, att kommissionen ej varit
i tillfälle taga del därav. Ifrågavarande beräkningar
bemöta kommissionens den 20 januari 1940 gjorda,
ovan citerade slutledning.
Punkt 6. I anledning av kommissionens
påpekande om viss osäkerhet i beräkningsförutsättningarna
till följd av att bågställningens vederlagskrafter
icke kunnat otvetydigt utrönas har entreprenören
gjort vissa uttalanden som bestrida dessa
påpekandens riktighet.
Kommissionen vidhåller, att det påtalade
osäkerhetsmomentet föreligger och hänvisar till i bilaga
föreliggande yttrande av civilingenjör E. Forslind.
I denna förklaras att vissa obestridliga och påpekade
fel i av ingenjör Forslind utförda beräkningar sakna
betydelse med hänsyn till den ringa storleksordning
därav orsakade avvikelser haft. Invändningen torde
vara riktig, ehuru även kommissionens påpekande är
korrekt.
Punkt 7 ägnas teodolitmätningarnas utförande och
omsorgen härvid.
I denna punkt har kommissionen en gåtfull
slutmening: "Även om man emellertid anser, att större
omsorg borde ägnats mätningarna, så kan man icke
med säkerhet angiva den bristande omsorgen såsom
orsak till olycksfallet."
Punkt 9. Inverkan av virkets fuktighetsgrad.
Medan entreprenören utgått från 5 % variation i
virkets fuktighetsgrad, anser kommissionen sig böra
utgå från 10 % variation. Entreprenören motiverar
sin åsikt med att trävirket väl skyddades för regn
och snö samt täcktes med presenningar i mån som
ställningsbygget fortskred.
Kommissionen invänder häremot, att dylikt skydd
väl knappast kunnat anbringas, sedan ställningen
uppmonterats.
Ett av de hörda vittnena till broställningens
instörtande säger sig dagen före olyckan hava
observerat att formbräderna på platsen för lamellen nr 8
bågnat uppåt, antagligen till följd av dagen förut
inträffat regnfall.
Kommissionen anser, att med hänsyn till förhållan-
dena den av kommissionen förutsatta
fuktighetsvariationen varit väl motiverad som grund för den
ursprungliga dimensioneringen, även om något bevis
för att den verkliga fuktighetshalten varit av viss,
bestämd storlek ej kan andragas. Kommissionens
antaganden och beräkningar i denna punkt stämma
väl överens med av professor Karl Ljungberg
beräknade värden (Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
yttrande), varför enligt kommissionens mening, "enär
teodolitmätningarna varit mindre noggranna, den av
entreprenören (å sid. 12 i dess utlåtande) med stöd
av dessa till endast 2 à 3 % uppskattade
fuktighetsvariationen icke kan anses bevisad".
I punkt 10 behandlar kommissionen entreprenörens
uppgift, att det varierande avståndet mellan
bågfack-verken icke nämnvärt skulle inverka på
påkänningarna i bågflänsarna. "Detta påstående", säger
kommissionen, "kan anses riktigt endast under förutsättning,
att tvärförbanden mellan flänsarna hava tillräckliga
dimensioner för att kunna jämnt fördela belastningen
på fackverken."
Punkt 12. Entreprenören har i denna punkt
åberopat företagna modellförsök och deras resultat.
Härom yttrar kommissionen: "Av de genom
entreprenörens försorg utförda modellförsöken kunna icke
dragas några säkra slutsatser rörande
inspännings-graden hos bågfackverkens diagonaler, enär i
verkligheten springor förefunnos här och var mellan
flänsplankorna samt utförandet i övrigt ej kan
antagas hava motsvarat den noggrannhet som kan
ernås vid ett modellförsök. Sannolikt skulle knappast
någon konstruktör våga förutsätta nämnvärd
inspänning vid beräkningen av en plandiagonal under här
ifrågavarande osäkra förhållanden."
I punkt 17 behandlas den av entreprenören antagna
möjligheten av jordskalv som olycksorsak.
Kommissionen medger möjligheten — f. ö. påpekad i
dess utredning — av att ett svagare jordskalv
kunnat inträffa, utan att seismograferna registrerat
detta. Sannolikt har emellertid ej heller någon
svagare jordstöt förekommit vid tillfället att döma av
till kommissionens ordförande av dr K. E. Sahlström
lämnad uppgift, yttrar kommissionen. Härtill fogar
kommissionen f. ö. den riktiga och allvarliga
anmärkningen: "Om ställningen instörtat till följd av ett
svagt jordskalv, kan för övrigt med skäl
ifråga-sättets. huruvida icke av sådan anledning större
risker skulle föreligga för det projekterade brovalvet
i färdigt skick."
Entreprenören har för att bemöta tanken på den
använda ställningskonstruktionen såsom väl djärv
och oprövad gjort vissa jämförelser med
Plougastel-bron.
Kommissionen erinrar häremot, att bro ställningen
till denna i fråga om konstruktionerna rätt avsevärt
avvek från det för Sandöbroställningen tillämpade
systemet. Sålunda var bl. a, överflänsen förstyvad
med diagonalt lagda, dubbla brädpaneler och
båg-materialet övervägande koncentrerat till överflänsen,
underflänsen bildade ej ett helt plankdäck.
Punkt 19. Med anledning av Kungl, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens yttrande, i vilket styrelsen
bl. a. mot kommissionens betänkligheter mot en
spikad ställning uttalat, att föregående borrning "kan"
försämra ett spikförbands förmåga att upptaga
kraften och därvid hänvisat till försök utförda av dr-ing.
346
23 aug. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
