Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 30 aug. 1941 - Sandöraset: Sannolik orsak till Sandöraset, av Carl Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
plank och då antalet spik pr lm fog är det i
ställningen använda minsta (6 st.) samt största (21 st.).
Vid i övrigt lika förhållanden får man G
proportionellt mot spikantalet pr lm samt omvänt
proportionellt mot planktjockleken. Vid försök 1 och 2 enligt
fig. 4 är emellertid hålkanttrycket mellan trä och
spik gynnsammare än det var vid ställningen, där
spiken åverkades enligt fig. 3. Å båda figurerna är
inlagt påkänningsfördelningen av detta hålkanttryck,
dels vid rätlinig påkänningsfördelning enligt Navier
(aj och dels vid utpräglad flytning enligt
passnings-metoden (a,). Vid p :== 350 kg pr spik och skär blir
enligt försöket fig. 4 (4" plank 8 mm spik) o1 — 175
at och ff, = 108 at, medan vid samma last pr spik
enligt fig. 3 och 2" plank, som motsvarar ställningen,
ff1 = 485 at och ff2 = 325 at. Man har alltså att vid
samma last pr spik vänta större rörelser mellan
plankorna i ställningen än vid försöket och således
motsvarande mindre värde å G. De av försöket
beräknade värdena å G i tabellen giva alltså för höga
värden å ställningens bärkraft. Härtill kommer att
plankens omvittnade hoptorkning i ställningen, med ty
åtföljande springor, gav väsentlig ökning av rörelsen
mellan plankorna och motsvarande minskning av G.
Tabellens värden å G äro därför för höga.
kommit i längsfogarna mellan plankorna, om
plankändarna trycktes mot varandra så mycket, att
stöt-fogen slöts. Härför behövlig last pr spik och skär
är enligt tabellen ca 250 kg. Trycket i plankan var
ca 60 at om inga avdrag göras för stötfogarna.
Sektionen var 2" • 8" (5,4 • 21,5 cm) varav kraften 7 000
kg. Fig. 5 visar hur detta tryck — i gynnsammaste
fall — skall tagas av spikarna å 2,25 m längd av
plankan. I hjässan med 6 st. spik pr lm blir
härvid spikantalet 2,25 • 6 • 2 och lasten pr spik således
ca 260 kg. Detta räcker för att sluta de öppna
stötfogarna och ger enligt tabellen ett värde på G ca
(23,5 + 11): 2 ,= 17 at (försök 1) resp. 17,5 at (försök
2). Där stötfogarna voro fyllda med cementbruk gick
trycket genom fogarna och lasten pr spik blev liten.
G blev då ca 63 resp. 74 at. Medelvärdet mellan dessa
fyra värden må antagas gälla med G ca 43 at.
Maximum blir G ca 68 och minimum ca 21 at.
Härvid har, som ovan påpekats, icke beaktats den
sänkning av värdet å G, som kommit av springorna mellan
plankorna eller av föregående vindbelastning.
Där spikantalet var 21 pr lm — vilket var större
delen av bågen — blev vid öppna stötfogar på samma
sätt lasten pr spikskär ca 75 kg. Här förblevo — se
tabellen — dessa fogar öppna, och G kan beräknas
Försök 1. Försök 2.
antal spik 20 st. „ „ pr lm fog 28,6 Reduktion till 2" plank
Last Rörelse mellan plank. mm G= ~ dy (4" pl) at 6 spik ; 21 spik
2P pr spik o. skär t | kg * pr lm G at pr lm G at
o0„ Qy - A®, 600 63 220
353 37 130
8o K» Ofi 299 31’5 110
8,0 200 0,673 090 00 K 09
10.01 250 0,993 föfi 11 39
12,0 300 1,661 ™ {† f()
14,0 350 2,322 ^ ’ >® 40
, Q’ bd bl,6 ià
16.02 400 3,43o 49 ,g
18,0 450 4,895 ™ 24 pq
19,4 485 5,615 II l’3 ’I
24,0 600__ 9,515 10
1 Flytning- börjar. 2 Sprickbildning i träet.
Tabellen visar hur G sjunker vid ökad last pr spik.
Lasten pr spik mellan bågplankorna var vid raset
liten, ty vindstilla rådde och det var framför allt
vindtrycket, som gav belastning på dessa spikar.
Tidigare hade stark storm inträffat, varför en
på-och avlastning av spiken skett. Den kraft, som fanns
i spikarna vid raset, torde i huvudsak hava kommit
från trycket i bågarna. Där stötfogarna mellan
plankornas ändar voro < 1 mm, voro de ej fyllda med
cementbruk. Denna rörelse kan alltså hava före-
6°0 167 0 339 630 74 258
8? 222 g 22° * g
100 278 1 140 ^ }7,5 61
12,0 333 1,864 9° f
14,0 389 2,812 "
16,0 445 5.492 * "
’of 500 ^ 29 102
2^0 667 lä 111 » «,5
till ca (220 + 258) : 2 eller ca 240 at, även detta utan
reduktion för längsspringorna.
Den tryckpåkänning i bågen, som vållar knäckning
i sidled, kallas ov Påkänning vid knäckning enligt
ji2 E
Eulers formel är an = — • (Fall 1). Man får
— = — + + (härom se: "Betong" h. 1 1916).
Öj Ön ht Cr
För rektangulär sektion är fi — 1,5. Vid de låga vär-
Fig. 5. Fig. 6. Fig. 7.
30 aug. 1941
36 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
