Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 30 aug. 1941 - Sandöraset: Säkerheterna mot sidoknäckning vid Sandöbroställningen, av Ivar Häggbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
C7. Jh/Y/a/Azs-/:
r-ngy 0~Är.
Fig. 2. Provning av knäckhållfastheten hos balkar som sammanspikats
av resp. 4, 10 och 18 st. 2" X 8" plankor. Knäckl. 3,49 m.
Såsom det framgår av tabellen minskar den kritiska
knäckpåkänningen vid konstant x och ökad
knäcklängd. Det har därför sitt intresse att undersöka
knäcksäkerheten om bågflänsen antages inspänd vid
betonganfangen och knäcker enligt 4:de knäckfallet.
Enär hela båglängden är ös 250 m, blir den aktuella
knäcklängden i detta fall 125 m. Då medelspiktät-
Fig’. 3.
15
heten i flänsen är 15 spik/m. sättes x — -■ 850 kg/cm2.
i detta fall
således
ar
Den kritiska knäckpåkänningen blir
ok := 303 kg/cm2, varför säkerheten
303
6:20-faldig.
Det värde på förskjutningsmodulen x .= 850 kg/cm2,
som jag använt i beräkningen, bekräftas av följande
fem försök med sammanspikade trästrävor. som
utförts dels vid Chalmers provningsanstalt och dels
vid Statens provningsanstalt.
För Sandöbrokommissionens räkning ha efter
anvisningar av professor Hultin vid Chalmers
provningsanstalt tillverkats och provats 2 st. strävor,
sammanfogade av 9 st. 2" X 8" plank med 200 cm längd.
Spikantalet var 6 st. 10" trådspik pr lm.
Fuktighetshalten var resp. 17,8 % och 16,8 %. I den ena
strävan, där samtliga plankor skarvats, var
påkänningen vid utknäckning 235 kg/cm2, i den andra, där
plankorna voro oskarvade, 256 kg/cm2. Om
elasticitetsmodulen antages vara 100 000 kg/cm2, svara
dessa värden på ak mot förskjutningsmodulen resp.
y. — 885 kg/cm2 och * — 990 kg/cm2.
Vidare har å Statens provningsanstalt för Skånska
cementgjuteriets räkning tillverkats 3 strävor,
bestående av respektive 4, 10 och 18 st. 2" X 8" plankor
med 349 cm längd. Spikningen utfördes så, att
spik-antalet pr lm fog blev 6 st. Virkets fuktighetshalt
var resp. 19 %, 21,15 % och 19 %. Resultatet av
provningen är grafiskt återgivet i fig. 2, där även de
teoretiskt beräknade värdena inlagts som jämförelse.
Försöksresultaten såväl från Chalmers som Statens
provningsanstalter överensstämma som synes
inbördes mycket bra och visa, att det är berättigat att
räkna med den ovan använda förskjutningsmodulen.
De värden, som här ovan erhållits på
knäcksäkerheten skilja sig alltså avsevärt från de av professor
Forssell angivna. Anledningen härtill vill jag även
här försöka klargöra.
För beräkningen av den kritiska knäckpåkänningen
använder professor Forssell sig av formler för
knäckning, som endast gälla om materialet på vilket de
tillämpas är homogent, dvs. att antagandet om den
rätlinjiga spänningsfördelningen gäller.
Bågflänsarna voro emellertid sammanspikade av
ett mycket stort antal 2" X 8" plank ställda på
högkant. En sådan skiva kan anses som homogen, när
det gäller utböjningar i sidled, endast under den
förutsättning, att den relativa rörelsen mellan
plankorna i de längsgående fogarna är oändligt liten
eller försvinner. Professor Forssell beräknar
emellertid sin "skjuvmodul" under antagande av relativt
stora rörelser i fogarna, således under en förutsättning
som strider mot den, som ligger till grund för de
formler, han använder. De beräkningar, som jag
utfört, taga hänsyn till denna inhomogenitet hos skivan.
Som jag påvisat, blir ej heller spänningsfördelningen
i verkligheten rätlinjig utan starkt beroende av de
ingående elementens dimensioner samt
materialkonstanterna. Redan av denna anledning innebär den
2
av professor Forssell angivna formeln ak — _ G en
o
mycket dålig approximation, med vars tillhjälp det är
svårt att draga tillförlitliga slutsatser om
knäckpåkänningen.
Till det skiljaktiga resultatet bidrager i ännu högre
grad det anmärkningsvärda sätt, på vilket professor
Forssell erhållit sitt värde på den s. k.
"skjuv-modulen".
Denna erhåller professor Forssell ur uttrycket
« dP
eller som tangenten till den kurva, som vid pålastning
364
30 aug. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
