Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 6 sept. 1941 - Sveriges ullförsörjning och förutsättningar för fåravel, av Lennart Wålstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 36 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 6 SEPT.
ÅRG. 71 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 41
INNEHÅLL: Sveriges ullförsörjning och förutsättningar för fåravel, av civilingenjör Lennart Wålstedt. —
Industriell värmeteknik. — Notiser. ■— Insänt. — Sammanträden.
Sveriges ullförsörjning och förutsättningar
för fåravel.
Av civilingeniör LENNART WÅLSTEDT.
Vi ha under de två senaste vintrarna på ett något
omilt sätt blivit påminda om vårt lands nordliga
läge och att varma och slitstarka kläder hör till de
nödvändigaste behoven för att kunna existera. Efter en
lång följd av milda vintrar och ett fritt handelsutbyte
med transoceana länder har varken behovet av den
gamla svenska vadmalen eller nödvändigheten av att
producera åtminstone en betryggande del av
ullbehovet inom landet förefallit oss så angeläget. Både
allmänheten och de styrande hade invaggat sig i
trygghet. Det fanns ju alltid att få så mycket och
så bra kläder man behövde, och ull fick man
importera till billigt pris så mycket man ville. Men så har
dessa två senaste rent nordiska vintrar kommit
samtidigt med ofreden och avspärrningen. Våra män ha
måst ligga ute i fält under vintern för att värna vår
neutralitet, och bränslet har icke räckt till för att
hålla våra bostäder varma. Det naturliga behovet för
ett land nära nordpolen har gjort sig gällande med
hela sin kraft.
Man måste ta i övervägande också den frågan: "Ha
vi ull i landet, så att vi reda oss, och ha vi en
fåravel av betryggande storlek". Denna fråga hade nog
också ställts tidigare, men endast av ett litet fåtal,
som förgäves försökt göra sina röster hörda. De
första som nu lystrade till var yllefabrikanterna. De
visste vad som gick åt av ull i deras fabriker, och
de blevo rädda för att de skulle få slå igen. Det var
också dessa som satte igång med en utredning i
ullfrågan, vilken dock senare övertagits av
industri-kommissionen. Utredningen har letts av
byrådirektören i lantbruksstyrelsen K. F. Svärdström, och det
är från den som följande kalkyler äro hämtade.
Sammanställningen i fig. 1 ger oss besked om
Sveriges totala förbrukning av ull och yllevaror i
medeltal för åren 1936—38. Kvantiteterna äro omräknade
till tvättad ull och totalsumman härav stannar vid
siffran 20 404 ton. Om priset på den tvättade ullen
sättes till 3: 50 kr./kg, som var medeltalet före kriget,
så representerar detta ett värde av 71414 000:— kr.
Men som 32,4 % utgöres av importerade hel- och
halvfabrikat kommer enbart importvärdet av ull- och
yllevaror upp till denna summa. Av dessa råvaror
produceras inom landet endast 27,4 %. Således icke
stort mer än 1/4 av hela behovet. Importen av
oarbetad ren ull utgör 37,1 % och produktionen av ull
inom landet stannar vid den blygsamma siffran av 1,9
%. Då man under dylika förhållanden måste dra den
slutsatsen att den i landet tillvaratagna lumpen (18,3
%) och det under rubriken "övrigt" redovisade
(7,2 %) till övervägande delen utgöres av ull, som
också har sitt ursprung från importer, kan man nog
inte säga att Sveriges produktion av ull täcker mera
än omkring 2 % av vårt behov av ylle — under
normala tider. Under de två senaste årens stegrade
behov har dess andel varit nästan betydelselös.
Fig. 2 som åskådliggör ullimportens storlek under
åren 1875—1937, visar att läget tidigare varit ett helt
IMPORT
— Lu^P
INHEMSK PRODUKTION
Fig. 1. Sveriges totala förbrukning av ull och yllevaror.
Kvantiteterna omräknade till ton tvättad ull.
Totalförbrukning 20 404 ton.
13 sept. 1941
373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
