Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 11 okt. 1941 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 41 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 11 OKT.
ÅRG. 71 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 41
INNEHALL: Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén. — Något om räknestickans noggrannhet.
•—-Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. —• Sammanträden.
Det utrikespolitiska kvartalet.
Av RüTGER ESSÉN.
Stockholm den 27 september 1941.
Sommarkvartalets händelser ha vad den aktiva och
öppna krigföringen beträffar haft sin tyngdpunkt
i öster. Den väldiga kampen mellan Tyskland och
Ryssland, inledd den 22 juni, har hela tiden pågått
med våldsam intensitet. Det slutliga avgörandet är
här ännu icke fallet, men en avgörande tysk seger
över Sovjetunionens stridskrafter synes dock vara
inom räckhåll. Samtidigt har emellertid det ryska
rikets krigföringsresurser samordnats med det
anglosaxiska blockets. Detta innebär, att orn Ryssland
kan hålla sig uppe som aktiv krigförande part, så
kunna dess väldiga materielförluster i framtiden
möjligen komma att ersättas. En gemensam
frontbildning är dock härför ett oundgängligt villkor. Arbetet
på att åstadkomma denna förutsättning för en
förbättring av läget ur västmaktssynpunkt är därför
också ett starkt framträdande drag i kvartalets
händelser. Här står dock allt ännu och väger.
Samtidigt härmed ha Förenta staterna under
presidenten Roosevelts ledning gradvis ryckt ännu
närmare öppet deltagande i kampen mot axelmakterna.
Den lättnad i blockadkriget mot de brittiska öarna,
som det ryska fälttåget förorsakat, har också
intensivt utnyttjats för den amerikanska hjälpen till den
engelska krigföringen.
På bägge sidor väntar man avgörande händelser
under de närmaste månaderna. I militäriskt
hänseende synas dessa komma att koncentrera sig kring
Svarta havet. Här och i den Närmare Östern
överhuvud finnas förmodligen ännu möjligheter för ett
rent militäriskt avgörande av det stora kriget. Om
detta ej uppnås, blir den ömsesidiga nötningen den
viktigaste faktorn.
Det ryska krigets förlopp.
Det har diskuterats mycket om huruvida de
resultat, som den tyska krigföringen hittills uppnått under
kampen mot Sovjetunionen, motsvarat den tyska
ledningens förväntningar eller icke. Alla dylika
spekulationer kunna lämpligen överlämnas åt framtiden,
då ingenting är med visshet bekant om vilken
"tidtabell" den tyska krigsmaktens ledning tänkt sig för
jättefälttåget i öster. Det förefaller visserligen, som
om det sovjetryska motståndet varit starkare än
beräknat. Men det är dock troligt, att den tyska
generalstaben varit mycket väl informerad om den ryska
situationen. Dessutom kan man väl göra gällande,
att just det förhållandet, att den ryska krigsmakten
visat sig i stånd till den kraftutveckling som skett,
ur tysk synpunkt gjort denna krigsmakts
besegrande ännu mera maktpåliggande, då man under alla
omständigheter räknade med den som öppen fiende
under krigets senare del.
En seger av samma snabbhet och fullständighet
som i väster har den tyska krigsmakten hittills icke
vunnit i öster. Men framgångarna äro dock
utomordentligt stora och vittomfattande. Att tempot i
framryckningen vid ett par tillfällen måst avbrytas
förklaras både av motståndets seghet och resurser
samt av förbindelselinjernas längd och det ryska
vägnätets kända bristfällighet.
Hittills har den tyska offensiven utvecklat sig i
fyra huvudetapper.
Den första av dessa krävde cirka två veckor. Den
förde de tyska linjerna fram till Minsk i centrum, till
Dünafloden i nordost och till Lemberg (Lwöw) i
sydost. Under detta stadium upprevos de ryska arméer,
som tidigare varit koncentrerade mot de tyska
gränserna. De ryska förlusterna i manskap och
krigsmateriel voro högst betydande. De tyska äro
omtvistade men givetvis mindre.
Den andra etappen i offensiven upptogs efter en
eller ett par veckors förberedelser — huvudsakligen
förbindelselinjernas ordnande — och fortfarande med
huvudstöten i centrum, mot Moskva. Här nådde de
tyska arméerna till början av augusti över Smolensk
och vidgade mot norr sina ställningar kring Diina
och Yaldai-massivet. Det ryska försvaret var
emellertid aktivt och segt, och framryckningen gick
endast långsamt. Bägge sidorna hade stora förluster.
I norr nådde tyskarna fram till södra Estland, under
det att ryssarna längst i söder lyckades hålla sig
ganska väl både mot de tyska styrkorna samt mot
dessas ungerska och rumänska bundsförvanter.
Den tyska offensivens tredje etapp, som kan räknas
ungefär från (len 10 augusti, blev däremot ödesdiger
för det ryska försvaret. Detta lyckades visserligen
under sammandragande av reserver och med
energiska motanfall alltjämt hålla sig i centrum, men
både i söder och norr förlorades väsentliga positioner.
Redan före mitten av augusti hade sålunda
Väst-ukrainas stora järnmalmsdistrikt kring Krivoj Rog
— varifrån tre femtedelar av hela Sovjetunionens
11 okt. 1941
413
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
