Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 25 okt. 1941 - Flottans fartygstyper, av G. K. - En ny ångmotor, av Karl A Wessblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
måste inse, att utvecklingen för länge sedan löpt ifrån
våra före världskriget konstruerade örlogsfartyg.
Blir flottan en gång satt på allvarligt prov, kommer
det annars att visa sig, att vi spekulerat fel, att den
inte längre är, vad den synes vara på papperet.
Yi måste i stället gå in för nybyggen. Sedan
krigsutbrottet 1939 har också seriebyggts en mängd lätta
fartyg, jagare, ubåtar, minsvepare och
motortorpedbåtar. Men samtliga de byggda typerna voro
konstruerade före det pågående kriget. Har då
utvecklingen stått still under detta krig. Förvisso ej! Man
kan därför inte begära, att dessa seriebyggda fartyg
skola fylla alla nutidens krav.
Ifrågavarande fartygstyper voro dessutom
framtvingade under en tid av mot försvaret avog
inställning, pressade av alltför knapp medelsanvisning. Inte
ens vid själva tillkomsten voro de därför i alla,
avseenden tip-top. I ett nutida eller kommande krig
äro de det än mindre. Genom modernisering kunna
de delvis förbättras, men de kunna ej bli, vad vi
verkligen behöva.
Framför allt gäller detta våra jagare. De kunna
inte förses med artilleri, pansar och luftvärn enligt
dagens krav. Endast våra ubåtar och
motortorpedbåtar kunna vi anse som fullt tidsenliga.
Med beaktande av det som ovan sagts måste man
ställa sig frågan, vad som idag göres för att avhjälpa
de brister, som sålunda ännu vidlåda vår flotta.
För närvarande byggas fyra s. k. kustjagare och
planeras byggandet av två kryssare. Dessutom
byggas ubåtar och motortorpedbåtar av förut prövade
typer. Kustjagarna uppvisa förvisso många
förbättringar, men de äro trots allt att anse, som en
moderniserad förkrigstyp. Även kryssarna kunna hänföras
till en moderniserad — och omdebatterad — men för
många år sedan skapad fartygsklass. Det kan inte
förnekas, att allt göres för att kryssarna skola fylla
nutida anspråk, och att de kunna ge vår örlogsflotta
en synnerligen värdefull förstärkning. Ännu dröjer
det dock många år, innan de kunna träda i tjänst,
och frågan, om de verkligen ge full valuta för det
nedlagda kapitalet, torde inte vara slutgiltigt
besvarad.
Yi se sålunda, att trots de stora
kraftansträngningar, som under de gångna krigsåren gjorts för att
förstärka vår örlogsflottas fartygsbestånd, är detta i
flera avseenden inte sådant, som det borde vara. Vi
ha också funnit, att detta beror på:
1) Förkrigsårens försvarsovillighet.
2) Uppbyggnadsarbetets forcering.
3) Utvecklingen under kriget.
Trots allt har flottan, under detta krig liksom
under det förra, varit den relativt starkaste
försvarsgrenen, och utan tvivel har den kraftigt bidragit till,
att vi kunnat hålla oss utanför den tragedi, som nu
utspelas runt omkring oss.
Men utvecklingen går hastigt framåt, och vi ha inte
råd att uppge den position, vi här inta. Vi ha inte
råd att försumma vårt sjövapen, så som vi tidigare
försummat flygvapnet och pansarvapnet.
Så stå vi idag inför uppgiften att göra vår flotta
till vad den bör och måste vara, ett slagkraftigt och
hypermodernt vapen. Vi kunna lösa denna uppgift!
På intet annat område ha vi sådana möjligheter att
göra oss gällande som till sjöss. Bristande tekniska
resurser lägga ej hinder i vägen. Men det fordras
krafttag, om vi ej skola sacka efter.
Här är icke platsen att gå in på hur de nya fartygen
i detalj skola se ut. Att de komma att mycket
avsevärt skilja sig från våra nuvarande typer är
emellertid odiskutabelt, liksom att vi måste i allt väsentligt
själva konstruera dem.
Stormakternas fartyg se vi inte på haven förrän
flera år efter deras födelsedatum. Innan vi själva
hunnit tillföra vår flotta sådana typer, ha ytterligare flera
år förrunnit. Skola vi vänta och se, bli vi sålunda
automatiskt inånga år efter i utvecklingen. Så får
inte ske. Vi måste i stället ta ett steg framåt i tiden.
Om möjligt böra våra ingenjörer beredas tillfälle att
på ort och ställe studera stormakternas nyaste rön
och modernaste typer. Men vi måste, som sagt, räkna
med, att vi få göra det mesta själva. Våra sjömilitärer
och tekniker ha här ett stort ansvar att taga, en svår
uppgift att lösa. Men ansvaret måste tagas och
uppgiften lösas. Sådant tidsläget är, har nationen rätt
att fordra det.
G. K.
En ny ångmotor.
I avsikt att söka åstadkomma en särskilt för
mindre fiskebåtar lämpad enkel och prisbillig
ångmaskin, vilken vid sidan om de apteringar för
gengasdrift som finnas skulle kunna ej blott i nuvarande
krisläge utan även framgent användas speciellt för
skärgårdsfisket, uppdrog undertecknad för ca 10
månader sedan åt civilingenjör Gustaf Dahlby — nestorn
bland assistenter vid Kungl, tekniska högskolan —
att efter så vitt känt för vårt land nya riktlinjer
konstruera en ångmotor för ca 10 eff. hk.
Ingenjör Dahlby åtog sig efter åtskillig tvekan
uppdraget, som han på ett synnerligen förtjänstfullt
sätt fullgjort. Den nya ångmotorn, vars utseende och
utförande framgår av härtill fogade bilder, har
huvuddimensionerna längd 47 cm, bredd 36 cm, höjd
65 cm och en totalvikt inklusive matarepump och
svänghjul av 102 kg.
Motorn skiljer sig från gängse typer framförallt
därigenom, att på densamma i görligaste mån
apte-rats konstruktionserfarenheter från nutida
förbränningsmotorer, vilket medgivit dess små dimensioner,
förhållandevis ringa vikt och låga pris.
I det föreliggande utförandet är ångmotorn
tvåcylindrig och enkeltverkande, varjämte kolvar och
vevstakar äro av i marknaden förekommande
standardutförande av Volvos fabrikat.
Den av professor H. Edenholm vid Kungl, tekniska
högskolan företagna provningen av ett exemplar av
ångmotorn har enligt föreliggande utlåtande givit
följande i utdrag återgivna resultat:
Fyllning % ca........................................................65
Varvtal per min......................................................560
Ångtryck före pådrag ata ....................10,3
„ efter „ beräknat ata ..................10,2
Mottryck (beräknat) ata ................... 1,19
Kondenserad ångmängd kg/h..............................147
437 11 okt. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
