Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 15 nov. 1941 - Den tekniska forskningens organisation inom IVA, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
skall därför tillåta mig att något utförligare än
vanligt dröja vid de organisationsformer, som vuxit fram
ur erfarenheterna från akademiens nu mer än 20-åriga
verksamhet.
Jag vill då förutskicka, att ingen organisation, om
än så omsorgsfullt uttänkt i och för sig, kan uträtta
något nyttigt utan det är männen därinom, forskarna,
som skapa nytt och åstadkomma resultat.
Organisationen är blott ett verktyg åt forskaren, den bildar en
arbetsmiljö, som främjar hans verk. Många forskare
äro rädda för kommittéer, och med viss rätt, ty med
olämplig ledning kan en kommitté bli en likkista för
idéer, ett gissel som dödar alla friska initiativ. Men
en kommitté kan också bli ett oersättligt medel att
främja samarbetet, att knyta produktiva personliga
förbindelser, att riva ner de kinesiska murar av
misstro och jalousi, som så lätt uppstå även bland
forskare, och bilda farliga hinder för utvecklingen.
Kommittén bör vara som en lins. som bryter samman olika
specialisters uppmärksamhet i en punkt och därvid
åstadkommer den energikoncentration, som behövs för
att snabbt tränga in till kärnan av vår tids komplexa
tekniska problem. Det är i denna anda jag ber Eder
uppfatta den följande framställningen.
Forskningsorganen äro principiellt av två slag:
kommittéer, som bestå av frivilliga krafter, vilka inom
vissa gränser ställa sin tid till förfogande för
överläggningar och uttalanden, samt institut, vilka
förfoga över a.vlönade krafter, som kunna ägna
huvuddelen av sitt arbete åt förelagda uppgifter. En
mellanform är arbetsutskottet, kommitténs exekutiva
organ.
Mellan dessa typer av arbetsorgan råder ett
ständigt växelspel, så att kommittéerna formulera
problemen, uppställa och övervaka arbetsprogrammen
samt diskutera resultaten,, under det att utförandet
av själva forskningsarbetena, såväl litteraturstudier
och teoretisk bearbetning som laboratoriearbeten,
anförtros åt arbetsutskott och institut.
Bland kommittéerna kunna två huvudtyper
urskiljas. Den ena typen är den traditionella
sakkunnigkommittén, sammansatt av ett antal experter, som
ställt sig till förfogande för att gemensamt bearbeta
ett visst problem och föra det fram till praktiska
förslag. Sådana kommittéer tillsättas ej sällan
gemensamt av akademien och andra intresserade, som då
sammansluta sig till vad man skulle kunna kalla en
forskningsgrupp och ibland utse en särskild bestyrelse
för den ekonomiska förvaltningen. Vad akademiens
egen forskningsverksamhet beträffar utgör presidiet
enligt de nya stadgarna bestyrelse för alla arbeten,
som utföras med av akademien anvisade eller eljest
till akademiens förfogande ställda medel.
Den andra typen av forskningskommitté kan
närmast karakteriseras med ordet samarbetsdelegation.
Den utgör en icke beslutande krets av personer,
verksamma inom olika grupper inom vetenskapen eller
näringslivet, där man hyser intresse för det
behandlade forskningsproblemet. En sådan
samarbetsdelegation driver inga egentliga forskningsarbeten i egen
regi men är ett värdefullt hjälpmedel för att
koordinera och effektivisera forskningen, genom att
ledamöterna där få tillfälle att successivt under enkla
former delge varandra arbetsplaner och preliminära
resultat och gemensamt utforma riktlinjer för arbets-
fördelningen. Ofta komma från sådana
samarbets-kommittéer goda initiativ, och omvänt sparas mycken
tid genom att nya idéer där snabbt kunna granskas
och bedömas. I flera fall har akademien kunnat stödja
förordade förslag genom att göra framställningar till
myndigheterna.
Liksom själva akademien på sätt och vis bildar en
stor permanent sakkunnigkommitté, kan man säga,
att den i förra årets berättelse omtalade Forskningens
beredskapsorganisation, eller FBO som den brukar
kallas, utgör en samarbetsdelegation i ordets vidaste
bemärkelse. Genom sina 250 kontaktmän står FBO
i förbindelse med snart sagt alla kretsar inom landet,
som ha intresse för teknisk-vetenskaplig forskning,
och bildar således en slags telefonväxel till nytta för
alla som vilja använda den. FBO har under det
gångna året fortsatt sin verksamhet under delvis nya
former. Sedan tillkomsten av Statens uppfinnarnämnd
har organisationen avlastats från de mängder av
uppfinningar och förslag till stärkande av landets
beredskap, som under första tiden strömmade in och vilka
nu omhändertagas av Uppfinnarnämnden.
Genom sitt sekretariat, som föreståtts av
civilingenjören Torvald Malmström, har FBO alltjämt verkat
som upplysningscentral för hänskjutande av
förfrågningar och förslag till rätta instanser. Man har för
övrigt under året kunnat koncentrera sig på ett fåtal
arbetsuppgifter. En del ha legat på gränsområden
mellan olika institutioner eller vetenskapsgrenar.
Andra ha berört förslag som tett sig alltför omogna
för att kunna direkt hänskjuta^ till officiell
behandling.
Sålunda tog FBO i våras upp frågan om
framställning av smörjoljor samt motorbränsle och
terpentinolja ur töre och föranledde, att relativt stora
prov-destillationer —■ inalles ett tiotal ton töretjära —
utfördes. Resultaten motiverade en framställning till
Bränslekommissionen och Industrikommissionen med
förslag om åtgärder för att främja brytning av
töre-stubbar som råvara. Förslagen mötte stort intresse
hos kommissionerna, och som bekant har man nu god
förhoppning att genom förmedling av Skogsägarnas
oljebolag snart få igång en årsproduktion på 10- à
15 000 ton töretjära, motsvarande ca 4 000 ton
smörjolja.
Ett annat problem, som FBO bearbetat, är
möjligheten att framställa foderjäst genom odling av Torula
utilis på vissa sockerarter i avlutarna från
sulfitfabriker, som hittills icke kunnat nyttiggöras. Ett antal
vetenskapsmän sattes i tillfälle att studera problemet
och reda ut den ifrågavarande jästsvampens
levnadsbetingelser. Framställning har nyligen gjorts till
Livsmedelskommissionen med förslag om omedelbara
åtgärder, varvid jämväl synnerligen intressanta
perspektiv antyddes beträffande möjligheten att
framställa som människoföda tjänliga äggvitepreparat.
FBO har vidare behandlat ett antal trafiktekniska
problem. Sålunda organiserades utredningar och
upplysningsverksamhet beträffande elbilarna. Dessa
börja nu i allt större antal synas på våra gator, sedan
vissa med materialbristen sammanhängande
svårigheter åtminstone delvis kunnat övervinnas. Nyligen
har man tagit upp frågan om möjligheten att genom
elastiska hjulkonstruktioner åstadkomma en
inbesparing av gummi vid landsvägstrafiken. Man har
också studerat de fördelar, som användningen av
462
15 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
